Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Uruguay och kvotflyktingar

Publicerat tisdag 24 maj 2016 kl 15.53
"Jag är rädd för framtiden som ser mörk ut"
(8:52 min)
Torget i Montevideo.
1 av 2
Äldre människor på torget i Montevideo. Foto: Vania Moore Briones/Sveriges Radio.
Tango på torget i Montevideo. Foto: Vania Moore Briones/Sveriges Radio.
2 av 2
Tango på torget i Montevideo. Foto: Vania Moore Briones/Sveriges Radio.

Den stora flyktingvågen från Syrien har gjort att frågan om kvotflyktingar blivit aktuell igen. Sverige tar emot 1900 kvotflyktingar per år, men i Latinamerika är det något nytt. För ett och ett halvt år sedan tog Uruguay, som första land i Latinamerika, emot 42 kvotflyktingar från Syrien. Hur har det gått för Uruguay att ta emot flyktingarna jämfört med till exempel Sverige? Frilansjournalisten Vania Moore Briones rapporterar från Uruguyas huvudstad Montevideo.

Det är lördagkväll i centrala Montevideo och som vanlig fylls torget Entrevero av danssugna damer och herrar.

Från slutet av 1800-talet fram till andra världskrigets slut emigrerade 1000-tals spanjorer och italienare till Uruguay.

Det var invandrarna som kom över havet, som sen utvecklade tangon i Buenos Aires och Montevideos immigrantkvarter.

 

Walter som är en hängiven tangodansare berättar att han liksom de allra flesta uruguayaner har släktingar som invandrat från både Spanien och Italien och som skapat sig ett gott liv i det nya landet.

 

För ett och ett halvt år sedan tog Uruguay emot kvotflyktingar från Syrien. Uruguay är det första landet i Latinamerikas historia som i samarbete med UNHCR tagit emot kvotflyktingar. I en intervju från 2014 för uruguayansk TV sa dåvarande presidenten Pepe Mujica så här:

 

-Det är ett beslut av Uruguays president och ett meddelande till världens alla regeringar och presidenter. Var inte så ouppmärksamma, det pågår ett krig som vi inte kan stoppa och det minsta vi kan göra är att visa solidaritet, åtminstone för barnen.

Kort därefter, i oktober 2014, landar fem familjer från Syrien i Montevideo, totalt är de 42 stycken varav 33 är barn och ungdomar. På plats är presidenten och ett stort mediauppbåd.

Flyktingarna mottogs med flaggviftande stadsbor som hälsade dom välkomna.

Men nästan ett år senare, i september 2015, packar de sina resväskor igen och övernattar på Plaza Independecia mittemot regeringsbyggnaden.

De vill lämna Uruguay. En ung flicka för familjens talan. Hon säger att de inte har pengar och inte tillräckligt med mat, de har ingenting. De vill åka tillbaka Libanon och Syrien. Hon menar att de är hungriga hela tiden i Uruguay.

Flyktingarna ingår i ett vidarebosättningsprogram som pågår i två år. Under tiden får de gratis bostad och ekonomiskt stöd. Bidraget de får motsvarar en uruguayansk minimilön, 12 000 pesos i månaden, cirka 3000 kr.

Men eftersom flera av dem har stora familjer, ibland upp till tio barn, räcker inte bidraget till att mätta alla.

De som var jordbrukare i Syrien har även fått mark och redskap att odla med. Om ett halvår får flyktingarna inte mer statligt stöd. Och det väcker deras oro.

En pappa med ett litet barn i famnen säger att han är rädd.

 -Jag är rädd för framtiden som ser mörk ut, jag hade önskar mig en betydligt ljusare framtid i det nya landet.

 

Regeringen hälsade flyktingarna på torget att de fick lämna landet men att de själva får bekosta flygbiljetten och att Uruguay inte kunde ordna inresevisum till ett tredje land.

Vad var det som gick fel? Varför ville de återvända till Syrien? Jag söker svar på frågorna i bokhandeln.

För fyra år sedan fyllde författaren Ana Luisa Valdes en fraktcontainer med sina 7000 böcker och återvände till hemlandet efter att ha bott i Sverige i över 30 år.

Hon intresserade sig tidigt för Uruguays initiativ att ta emot kvotflyktingar.

 Ideologiskt var Uruguay pionjärer. Det här var Mujicas egna idé men sen hade han inte kollat upp i sin egen förvaltning hur det hela skulle hanteras. Jag tror att det handlar mycket om det, att det var ett skrivbordsprojekt.

Det bestämdes uppifrån utan deltagande från kvarteret där de skulle bo. Det var väldigt lite delaktighet av befolkningen. Det hela sköttes av byråkrater och jag tror det var problemet.

Ana Luisa Valdes kom själv som kvotflykting till Sverige i slutet på 70-talet. Den uruguayska diktaturen som pågick från 1973 och 12 år framåt tvingade närmare 400 000 personer fly från sitt hemland. Ett land som bara har 3 miljoner invånare. Till Sverige kom cirka 5 000 uruguayaner och Ana var en av dom.

Ana berättar om när hon kom till Sverige, allt var väldigt välorganiserat och effektivt och efter bara några månader kunde hon lämna Alvesta, då hade hon lärt sig tillräckligt bra svenska, hon fick jobb och kunde skaffa sig en egen lägenhet.

Fråga: Så du menar att det organiserade mottagandet här i Uruguay skiljer sig helt från när vi kom till Sverige på 70-talet?

 -Ja verkligen för här har man saknat verktyg.

Ska man ta emot någon måste du lära dig vilken den andra är. I Sverige fanns det folk som hade kunskap om Latinamerika, som pratade spanska men här finns få som pratar arabiska, det har t.ex. varit svårt att hitta tolkar och det finns i överhuvudtaget inga kvinnliga tolkar. Sen finns det ett kulturellt problem och det är att arabiska kvinnor inte går till en manlig gynekolog och här finns inga kvinnliga gynekologer. Det här är ett sekulariserat land och man har trott att kvinnorna kan gå till vilken läkare som helst.

Och jag och andra som har kunskap om den arabiska kulturen har påpekat det, att ni måste skaffa kvinnliga tolkar annars kommer kvinnorna inte besöka läkare och så har de tyvärr blivit, kvinnor har känt sig väldigt utsatta här.

Auria Acosta som är född och uppvuxen i Sverige gjorde sin master i statsvetenskap i Uruguay, vilket är föräldrarnas hemland. Hon jobbar även ideellt på Organisation Idas y Vultas som betyder tur och retur, som hjälper invandrare att integreras i det uruguayska samhället.

 -Hur många vill återvända till en krigszon, då måste man ha det väldigt dåligt för att vilja åka tillbaka,

Det var just då det pratades om att Sverige och Tyskland hade öppnat gränserna, det var det dom fick höra och i Uruguay fick dom ingen hjälp.

Tidigare i år beslutade regeringen för att inte ta emot flera kvotflyktingar. Tanken från början var att först ta emot dom här fem familjer och sen välkomna ytterligare 77 personer. Men nu har man tillfälligt satt stopp för det och regeringen har inte meddelat när man är villiga att ta emot flera.

 -Det är det vi från civila organisationer kritiserar, nu stänger de allt, istället för att försöka få det att bli rätt, saker och ting gjordes fel, något hände, vi har problem, vi jobbar på det, vi ta in folk som jobbar med det här och som är mer insatta i det här än vad vi i regeringen är eftersom vi inte jobbat med sån här politik innan. Istället för att öppna upp för dialog stänger de allt och dom enda som blir lidande är immigranter i överhuvudtaget och flyktingar.

Nu har det gått sju månader sedan protesterna och tjänstemannen jag pratade med på ministeriet för mänskliga rättigheter, som är ansvarig för kvotflyktingarna, säger att de inte längre vill lämna landet.

Trots att det börjar bli sent dansas det fortfarande på torget Entrevero. Gloria, som har med sig en solstol att sitta på, är en av dem. Vad tänker hon om allt här?

Gloria säger att hon inte har några som helst problem med att dom kommit men att det varit synd om dom men den senaste tiden har hon inte hört något mera om flyktingarna så hon antar att de nu lever ett liv i lugn och ro i Uruguay.


 

 


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".