Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Tillbaka till skolbänken

Publicerat torsdag 26 maj 2016 kl 14.34
"Det är nästan som att man är på scen"
(6:30 min)
Man i röd skjorta i skolmatsal.
1 av 2
Erik Mårtensson har varit lärare i 15 år. De senaste fem åren har han tillbringat på sin nuvarande arbetsplats på Väsby Skola. Foto: Sara Sundberg/Sveriges Radio.
Skolgården på Väsby Skola i Upplands Väsby.
2 av 2
Skolgården på Väsby Skola i Upplands Väsby. Foto: Sara Sundberg/Sveriges Radio.

Klockan är kvart i elva på förmiddagen. Klass 7S i Väsby skola har SO-lektion. Eleverna håller på med ett projekt om Romarriket, och just idag är temat romarnas språkbruk. 

– Vi måste ju lära oss några av de här latinska orden som står klottrade överallt i staden Pompeij. Så ta upp era datorer!

Sen några veckor tillbaka spelar klassen ett slags kunskapsspel där de i olika grupper ska bygga upp en romersk provinsstad och samla ihop så mycket poäng som möjligt. På borden ligger stora pappersark med kartor över gruppernas stadsplanering. Deras SO-lärare och mentor, Erik Mårtensson, har utnämnt sig själv till enväldig härskare.

– Det är som ett spel. Jag spelar lite grann som kejsare, och sen så får de lite poäng beroende på samarbete, hur de löser sina läxor och uppgifter och så. Det brukar bli ganska roligt. Jag tror grupperna tycker att det är kul. De är taggade. Jag trivs väldigt bra med mitt jobb. Det är fritt, jag får bestämma väldigt mycket själv hur jag vill lägga upp mitt jobb. Och sen mötet med eleverna och se deras utveckling - det är väldigt roligt, säger Erik Mårtensson.

Erik Mårtensson har varit lärare i 15 år, och de senaste fem åren har han tillbringat här på Väsby skola. I den ena bakfickan på jeansen har han två blyertspennor redo, i den andra fickan två whiteboardpennor. När han pratar om Romarriket och väggmålningarna i Pompeij går han runt i klassen, höjer rösten då och då och försöker engagera.

– Det är nästan som att man är på scen från halv nio till klockan tre ungefär.

Det är drygt tre veckor kvar till sommarlovet, och både elever och lärare har bråda dagar. Arbeten ska färdigställas, prov ska rättas och betyg delas ut. Just när det gäller resultaten har skolan på senaste tid fått mycket uppmärksamhet. Stora rubriker har talat om hur svenska elever tappar i kunskap jämfört med jämnåriga i andra länder.

– Det är ju alarmerande, det är man ju orolig för, att resultaten förändras. Men samtidigt visar Pisa-undersökningar inte allt, utan de visar en viss form av kunskap. Svenska skolan har förändrats väldigt mycket, och det är inte att mata in faktakunskaper och kunna återge dem utan det är mycket annat i skolan som jag tror de svenska eleverna många gånger är mycket bättre på än andra länders ungdomar på grund av den form av undervisning vi har. Som att ta eget initiativ och eget ansvar, säger läraren Erik Mårtensson.

Om det inte är dåliga skolresultat så har dåliga skolmiljöer, lärarbrist och allmänt kaos ofta målats upp när skolan har varit på tapeten. Längst bak i klassrummet på klass 7S SO-lektion i Väsby skola sitter fyra tjejer med hörlurar i öronen. De skissar på stadsplaneringen i Narbonensis, deras romerska provinsstad.

– Vår stad har väldigt mycket keramik och glas, så vi är en väldigt konstnärlig stad. Sen är badhus väldigt viktigt för det är där de umgås, säger Cassandra Wivegg.

Tjejerna har tagit ut hörlurarna ur öronen. Cassandra Wivegg och hennes klasskompis Tyra Snöbohm har snappat upp vilka sidor av skolan som får utrymme i den offentliga debatten.

– Jättemånga specificerar sig på problem med skolan, att det är få lärare. Det är mycket om att det har hänt det här på den här skolan. Det är mest bara negativa grejer och inte så mycket positivt.

– Jag trivs jättebra här och jag tycker att jag lär mig det jag behöver. Jag vet inte hur det är på andra skolor, men jag tror att den svenska skolan fungerar ganska bra även om det har gått dåligt i test, säger Tyra Snöbohm.

Klass 7 S är som vilken annan sjua i landet som helst. Det jobbas på lektionen, men det pratas också. En elev blir ombedd att vara tystare, en annan får ta av sig kepsen,och en tredje får en tillsägelse om att fälla ihop datorn när läraren Erik Mårtensson pratar. Om han fick önska skulle mer tid få gå till att planera och hålla lektioner, för tiden nu räcker inte till.

– Det finns väldigt lite tid att själv reflektera över hur jag ska utvecklas för att bli en bättre lärare. Då kan det ofta snarare kännas som en extra pålaga för att man redan har så mycket att göra.

Lektionen närmar sig sitt slut och den självutnämnde, enväldige kejsaren i Romarspelet, klassens mentor Erik Mårtensson, delar ut dagens poäng i kunskapsspelet. I klassen verkar elever och lärare överens om att skolan inte är så dålig som den kan framstå, men att det finns saker att jobba på. När eleverna i 7 S frågas om deras önskemål för en bättre skola verkar två svar dominera:

– Skolmaten är äcklig, jätteäcklig, man borde förbättra den, säger Leonardo Ahlm.

– Fler lärare, så att man kan dela klassen på två ibland, säger Lisa Malmström.

– Göra skolmaten bättre, tusen gånger bättre, och fler lärare, säger sjundeklassaren Armand Shehi.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".