Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Schweizarna folkomröstar om medborgarlön

Publicerat fredag 3 juni 2016 kl 15.04
"Det skulle leda till ett mer solidariskt samhälle"
(9:04 min)
Tidigare banken som förvandlats till kafé och småföretagarcentrum är också kampanjhögkvarter för nätverket som driver kampanjen för medborgarlön.
1 av 5
Tidigare banken som förvandlats till kafé och småföretagarcentrum är också kampanjhögkvarter för nätverket som driver kampanjen för medborgarlön. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
Kvinna i svart blus på kontor
2 av 5
Lön utan motkrav är varken realistiskt eller solidariskt, anser Katja Gentinetta, politikfilosof och företagsrådgivare. Hon är en av de skarpaste kritikerna mot villkorslös medborgarlön i Schweiz. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
Deltagarna i informationsmötet om villkorslös medborgarlön placerar sig utmed de båda axlarna skeptisk-euforisk och rädsla –tillförsikt. Under kvällens samtal förflyttas positionerna något men ingen av de skeptiska blir riktigt övertygad om motsatsen.
3 av 5
Deltagarna i informationsmötet om villkorslös medborgarlön placerar sig utmed de båda axlarna skeptisk-euforisk och rädsla –tillförsikt. Under kvällens samtal förflyttas positionerna något men ingen av de skeptiska blir riktigt övertygad om motsatsen. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
Förslaget om medborgarlön har väckt stort internationellt intresse. Medier från hela Europa kommer till Basel för att intervjua initiativtagaren Daniel Häni, här ett team från finska YLE. I Finland planeras ett begränsat försök med en variant av medborgarlön.
4 av 5
Förslaget om medborgarlön har väckt stort internationellt intresse. Medier från hela Europa kommer till Basel för att intervjua initiativtagaren Daniel Häni, här ett team från finska YLE. I Finland planeras ett begränsat försök med en variant av medborgarlön. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
Daniel Häni, initiativtagare till folkomröstningen om medborgarlön vet att förslaget inte kommer att röstas igenom på söndag men vill med kampanjen etablera en debatt grundtrygghet som inte ska vara beroende av arbete.
5 av 5
Daniel Häni, initiativtagare till folkomröstningen om medborgarlön vet att förslaget inte kommer att röstas igenom på söndag men vill med kampanjen etablera en debatt grundtrygghet som inte ska vara beroende av arbete. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.

I Schweiz har drömmen om att vara försörjd tagit några steg närmare verkligheten och på söndag är det dags för medborgarna där att ta ställning till ett förslag om att införa en villkorslös medborgarlön. Den gångna veckan var det slutspurt i kampanjen som både provocerar och inspirerar.

Vår korrespondent hamnade på ett valmöte i Zürich.

Här är frågan var man befinner sig på en skala mellan skepsis och eurfori, var man vill placera sin stol och sig själv på en axel som spänner mellan rädsla och hoppfullhet.

I de lummiga kvarteren där finansmetropolen börjar klättra upp för Zürichberget, hålls kvällens möte på terrassen utanför aktivitetshuset Wandellust, förändringslust. Ett blandat gäng av tveksamma och redan frälsta sätter sig till rätta för att ännu en gång diskutera de återkommande frågorna. Hur realistisk är medborgarlön egentligen? Hur ska den betalas? Och vem ska göra smutsjobben om man inte måste arbeta för att försörja sig?

Längst ut bland skeptikerna sitter Helmut, en välklädd egenföretagare i finansbranschen som av diskretionsskäl nöjer sig med förnamnet.

– Jo, de gör det bra, förklarar väl och ger konkreta exempel, säger han eftertänksamt.

Han har kommit hit för att han vill bli övertygad, men förespråkarna för medborgarlön lyckas ändå inte undanröja hans tvivel.

– Många företag jag har kontakt med skulle lämna Schweiz om den här idén förverkligades. Det skulle slå hårt mot hela landets ekonomi. Dessutom vore det orealistiskt att driva igenom ett så dramatiskt systemskifte i ett enstaka land. Om det ska ha en chans att fungera måste man göra det i hela Europa, tror finansmannen Helmut.

Efter en stunds samtal är det dags att flytta runt med stolarna igen och nu positionerar sig deltagarna allt tydligare i ytterkanterna.

Polariseringen präglar också de många mediedebatter som har hållits inför folkomröstningen på söndag. Katja Gentinetta, doktor i politisk filosofi, företagsrådgivare, programledare och författare, hörs och syns i många sammanhang och är en av de skarpaste profilerna mot medborgarlön.

Varje gång hon får frågan om hon inte kan se nåt positivt i förslaget, ger hon samma svar.

– Nej och åter nej! Initiativtagarna talar gärna om frihet för alla, att inte vara tvungen att arbeta för sin överlevnad. Men ansvaret överlåter de helst åt alla andra.

Också hon hävdar att företag skulle lämna landet, sluta investera i Schweiz och att lågavlönade skulle låta bli att jobba om de ändå får motsvarande inkomst utan att behöva göra något för den.

Det är också kärnan i hennes kritik, villkorslösheten. Det är mot människans natur och undergräver den moderna väldfärdsstaten, som bygger på principen stöd till den som behöver men också motprestationer för att förtjäna stödet.

– Allt annat underminerar en solidarisk samhällsgemenskap, anser Katja Gentinetta. Solidaritet kan inte bygga på att man kopplar loss enskilda medlemmar från sina förpliktelser att säkra sin egen försörjning för att låta andra sörja för deras existens.

Om solidaritetsförlusten motiverar motståndarna så är det just mer solidaritet som driver förespråkarna för medborgarlön.

– Idén skulle innebära mindre tvång och mer frihet, vilket skulle leda till ett mer solidariskt samhälle, hävdar Daniel Häni, en av initiativtagarna till folkomröstningen och sedan många år aktiv för villkorslös medborgarlön.

Om människor har sin basförsörjning tryggad är de fria att använda sin tid som de själva vill. Kreativa projekt, utbildning, frivilligarbete, testa att starta eget företag.

Daniel Häni ser många möjligheter och, baserat på opinionsundersökningar som nätverket för en villkorslös medborgarlön har låtit göra, skulle människor inte sluta jobba i den omfattning som skeptikerna påstår.

– Det rör sig bara om ett par procent som inte skulle göra nåt alls. De allra flesta skulle arbeta vidare och dessutom göra det med större lust och motivation om de hade större frihet att dessutom ägna sig åt sådant de gillar. Alltså vore det en fördel också för företagen. De som bara går till jobbet för pengarnas skull, skulle förmodligen sluta. Istället skulle det bli högre kvalitet på det producerade och bättre stämning på arbetsplatsen, tror Häni som själv är företagare.

Mitt i Basel basar han över ett gammalt bankpalats omvandlat till kafé och småföretagarcentrum. Här hyr många kreativa enmansföretag in sig för kortare eller längre tid. Här huserar också medborgarlönkampanjens högkvarter.

Idén om en baslön eller medborgarlön är gammal och spridd. Små avgränsade experiment har genomförts i bland annat Kanada och är på gång i Finland. Men här ska möjligheten att införa den i ett helt land för första gången prövas. Medier från hela Europa står på kö för att prata med Daniel Häni, som skämtsamt kallas för initiativets utrikesminister.

Aktivister långt utanför Schweiz väntar också spänt på resultatet i hopp om mer vind i seglen för motsvarande kampanjer i sina egna hemländer.

2500 schweizerfranc i månaden använder initiativtagarna som räkneexempel, ungefär 21.000 kronor. För barn räknar man med ett mindre belopp. Det är ingen summa man lever flott på i Schweiz men det är en grundtrygghet.

Finansieringen är skeptikernas främsta fråga. Det behövs inte mer pengar, förklarar Häni, utan en ny omfördelning av pengar, via inkomstskatten, moms eller en finanstransaktionsskatt är några av förslagen. Dessutom skulle samhället spara in stora summor på sociala utgifter om alla har sin grundexistens tryggad.

Men det handlar inte om att avskaffa det sociala välfärdssystemet, som en del nyliberala modeller förespråkar. Självklart kommer det alltid att finnas människor med större behov av stöd och det måste samhället säkra.

Förslaget som schweizarna ska rösta om innehåller ingen exakt plan utan ger regeringen i uppdrag att utarbeta detaljerna. Den stora utmaningen är de många tankemönster som ställs på ända understryker Daniel Häni. Det handlar om kopplingen mellan pengar och prestation och frågor om vad som är värdefullt arbete.

– I grunden är det ingen dålig idé att alla har ett garanterat existensminimum, säger en busschaufför jag pratar med medan hon väntar på att gå på sin nästa tur.

– Men om man samtidigt måste betala mer för det, högre skatt, är det inte bra, säger kvinnan som kört buss i 24 år och som gärna jobbar vidare även om hon skulle få en villkorslös medborgarlön.

Medieprofilen och rådgivaren Katja Gentinetta ser fram emot att en polariserande debatt snart är över om förslaget, som hon befarar skulle leda till oro för att människor snart skulle kräva mer pengar, att kvinnor i högre utsträckning stannar hemma och att de välbärgade lämnar landet. Det mest positiva hon har att säga om dem som driver idén är att de är välmenande utopister.

– De tycks vara övertygade om att den som får en säker grundlön automatiskt blir en god människa. Vad de bygger det på, är en gåta för mig, säger Katja Gentinetta. När jag betraktar samhället och historien ser jag inte att alla människor över en natt skulle bli goda, säger hon. Därmed levererar hon ännu en sporre för Daniel Häni att driva frågan vidare, även om inte ens han räknar med ett ja på söndag.

– Det vore en framgång redan om var femte schweizare är beredd att ställa sig bakom förslaget. Då hamnar frågan åtminstone på bordet och man kan fortsätta att föra en kontruktiv debatt om den, säger Häni som alltid blir provocerad när man säger att något inte går.

– Då engagerar jag mig för att visa att det går att tänka bredare och visst genomföra det där som inte var möjligt, säger initiativtagaren till folkomröstning om villkorslös medborgarlön i Schweiz.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".