Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Islands alver - finns de eller ej?

Publicerat måndag 6 juni 2016 kl 15.01
"Svårt att bedriva forskning om alver"
(8:20 min)
Islands levande landskap bidrar till islänningarnas öppenhet inför naturväsen, enligt folkloristprofessor Terry Gunnell.
1 av 2
Islands levande landskap bidrar till islänningarnas öppenhet inför naturväsen, enligt folkloristprofessor Terry Gunnell. Foto: Jens Möller/Sveriges Radio.
Ragnhildur Jónsdóttir framför lavastenen hon hävdar är hem för den 900-årige alven Froði
2 av 2
Ragnhildur Jónsdóttir framför lavastenen hon hävdar är hem för den 900-årige alven Froði Foto: Jens Möller/Sveriges Radio.

På Island spelar gammal folktro fortfarande en viktig roll för många människor. Tusentals islänningar är övertygade om att alver existerar. Vår korrespondent har varit på alvskola i Reykjavik samt besökt en lavasten som sägs vara hem för den 900 år gamle alven Froði.

– Det finns en dörr här borta, och ett hörnfönster här.

Ragnhildur Jónsdóttir pekar på en stor lavasten i en grästäckt backe. Inuti stenen ligger Froðis hem, hävdar hon.

– Han har en väldigt stor näsa, väldigt stora öron och mycket djupa rynkor i ansiktet. Rynkorna visar hundratals år av leenden och skratt, jag tycker att det verkligen är vackert. Fast vissa tycker nog att han ser ut som ett troll.

Ragnhildur menar att ända sen hon var liten har hon kunnat prata med alver och det som islänningarna kallar huldufolk, det gömda folket. Hon förstår att en del tycker att hon är knäpp, men hon säger att läkartest visar att hon är tillräknelig och mentalt frisk.

Det är bara en liten minoritet på Island som, liksom Ragnhildur, är övertygad om att det finns alver. Enligt en studie från 2007 är det dock hela 54 procent av islänningarna som ser alvernas existens som trolig eller åtminstone möjlig.

Det finns flera exempel på hur isländska myndigheter har tagit hänsyn till påstådda boplatser för alver när man ska bygga vägar och byggnader. Antingen har man ändrat vägsträckning eller flyttat på de lavastenar som kan vara hem för alver.

Terry Gunnell, professor i folkloristik vid Islands universitet, anser att naturen själv är en delförklaring till islänningars öppenhet inför möjliga dolda väsen.

– Det isländska landskapet är väldigt levande, säger Gunnell. 

– Ditt hus kan bli totalförstört av något du inte kan se. Du känner en jordbävning bara ett ögonblick innan den slår till på ett märkligt sätt. När du står vid en glaciär hör du den morra, du kan höra de varma källorna bubbla och du har underbara lavaformationer vars siluetter påminner om varelser.

– Välkommen till Alvskolan, säger Magnus H. Skarphedinsson.

Rektorn för Alvskolan i Reykjavik har personligen intervjuat över 800 islänningar som säger sig ha haft kontakt med alver och det gömda folket. Fast han medger att det finns få handfasta bevis på det han studerar.

– Det är svårt att bedriva forskning om alver. Det nästan enda möjliga sättet att få veta mer om alver är att leta upp alla möjliga och omöjliga vittnen och fråga dem i detalj. Hur ser alverna ut? Var bor de? Hur är deras kultur? Vad har de för tankar om sig själva, om oss, om Gud, om evigheten...?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".