Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Makedonien i namnkonflikt med Grekland

Uppdaterat fredag 8 juli 2016 kl 11.06
Publicerat fredag 8 juli 2016 kl 10.58
Grekland, Makedonien och namnbråket
(9:34 min)
Statyn i Skopje över krigarkungen Alexander den store har retat upp grekerna.
1 av 7
Statyn i Skopje över krigarkungen Alexander den store har retat upp grekerna. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Atenbon Konstandinos Konstandinou säger att historien ger Grekland rätt till namnet Makedonien.
2 av 7
Atenbon Konstandinos Konstandinou säger att historien ger Grekland rätt till namnet Makedonien. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Skopjebon Lidija Prileptjanska tror att 100 procent skulle rösta för att bevara namnet Makedonien om en folkomröstning hölls.
3 av 7
Skopjebon Lidija Prileptjanska tror att 100 procent skulle rösta för att bevara namnet Makedonien om en folkomröstning hölls. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Historieprofessor Vasilis Gounaris i Thessaloniki säger att i Grekland spelar historien en mycket central roll.
4 av 7
Historieprofessor Vasilis Gounaris i Thessaloniki säger att i Grekland spelar historien en mycket central roll. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
- Hela namnkonflikten är mycket barnslig och skulle i själva verket kunna lösas på en helg, säger Petar Arsovski, politisk analytiker i Skopje.
5 av 7
- Hela namnkonflikten är mycket barnslig och skulle i själva verket kunna lösas på en helg, säger Petar Arsovski, politisk analytiker i Skopje. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Makedoniens utrikesminister Nikola Poposki säger att namnfrågan är en principsak för hans land.
6 av 7
Makedoniens utrikesminister Nikola Poposki säger att namnfrågan är en principsak för hans land. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Skopjebon Bulent Dauti som tillhör Makedoniens albanska minoritet tycker att namnfrågan står i vägen för mycket allvarligare problem i landet.
7 av 7
Skopjebon Bulent Dauti som tillhör Makedoniens albanska minoritet tycker att namnfrågan står i vägen för mycket allvarligare problem i landet. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio

EU-kandidatlandet Makedonien har hamnat i fokus det senaste året, på grund av flyktingkrisen och på grund av den politiska krisen i landet. Efter Jugoslaviens sammanbrott såg Makedonien länge ut att vara det land på västra Balkan som hade bäst förutsättningar att utvecklas framåt, gå med i försvarsalliansen Nato och i den Europeiska unionen. Nu är man långt från de målen mycket på grund av den namnkonflikt med grannlandet Grekland som varit i 25 år.

I Grekland accepterar man inte att grannen i norr kallar sig för Republiken Makedonien eftersom Makedonien också är namnet på en region i norra Grekland. Försök att lösa konflikten har pågått länge men utan resultat. Så vad är det som gör namnfrågan så känslig?

Vi börjar i Greklands huvudstad Aten och förflyttar oss sedan till Skopje, huvudstaden i Makedonien.

- Jag vill inte att de använder namnet Makedonien. Jag kan historian. Och om du går tillbaka några år är det mycket enkelt att finna svar på frågan vad som är Makedonien och var det ligger, säger Atenbon Konstandinos Konstandinou.

70 mil norrut, i Makedoniens huvudstad Skopje, säger den pensionerade barnläkaren Lidija Prileptjanska att det är omöjligt att ändra på namnet Makedonien. Om det skulle hållas en omröstning här skulle 100 procent rösta för att behålla namnet.

- Vi är bara Makedonien, säger Lidija Prileptjanska.

I flera år har Skopje varit en byggarbetsplats och ner mot floden Vardar växer ännu ett pelarpalats i nyklassisk stil fram. En jordbävning på 60-talet förstörde stora delar av staden och under Jugoslavientiden var Skopje bara en avlägsen provinshuvudstad som det inte satsades stort på. Byggprojektet Skopje 2014 har ändrat på det med nya byggnader, broar, fontäner, monument och statyer. Den mest kända är kanske Krigare till häst, en över 20 meter hög pelarformation med en ridande krigarkung på toppen. Krigare till häst är det officiella namnet men alla vet att mannen på toppen är Alexander den Store, kung över det historiska Makedonien som bestod av stora delar av dagens Grekland, delar av Albanien och Bulgarien och södra delarna av dagens Makedonien.

När statyn mitt i Skopje restes för fem år sedan reagerade Grekland kraftfullt och kallade monumentet en provokation och ett försök att lägga beslag på Greklands historia.

Alexander den store, säger man i Grekland, tillhör den grekiska historian och har ingenting att göra med det slaviska folk som senare bosatte sig i dagens Makedonien.

Och namnet Makedonien, säger grekerna, är också grekiskt och namnet på den region i norra Grekland där Thessaloniki är största stad.

Så när grannlandet blev självständigt från Jugoslavien på 90-talet och antog namnet Republiken Makedonien såg Grekland det som ett försök att i det närmaste göra anspråk på grekiskt territorium och sedan dess har Greklands regeringar gjort allt för att straffa sin granne, främst genom att blockera ett makedonskt Nato- och Eu-medlemskap.

Statyerna i Skopje ses av vissa som ett slags makedonskt trotsigt svar på den grekiska ilskan. Den internationella flygplatsen i Skopje har också döpts efter Alexander den store, liksom den bilväg som leder genom landet ner mot Grekland.

Hur känslig - och politisk - namnfrågan är blev tydligt senast i mars då Greklands migrationsminister Ioannis Mouzalas av misstag kallade republiken Makedonien för bara Makedonien i en tv-intervju. I Grekland använder man istället namnet Den före detta jugoslaviska republiken Makedonien, eller bara Skopje.

Felsägningen, som ministern genast bad om ursäkt för, fick den vänsterledda regeringens koalitionspartner, nationalistiska partiet Anel att rasa och kräva Mouzalas avgång. Samma krav hördes från oppositionen.

På Aristotelesuniversitetet i Thessaloniki säger historieprofessor Vasilis Gounaris att för att förstå frågans tyngd måste man förstå historiens betydelse i Grekland.

- Grekerna ser sig som en del av det här landet, som greker, på grund av sin historia, inte på grund av att de är medborgare i det här landet. Så lyfter man historian åt sidan vore det för dem som om man i Sverige eller USA tvingades att lyfta ut en del av landets konstitution.

För Makedoniens del har namnkonflikten fått långtgående följder, vore det inte för den hade man för längesen varit med i Nato och kanske också varit Eu-medlem eller i alla fall på god väg in. Så varför ger man inte bara efter, för landets bästa. Makedoniens utrikesminister Nikola Poposki säger att det är en principsak.

- Det finns inte ett enda annat fall där någon ombetts att ändra sitt namn, sin identitet, sin nationalitet, sitt språk och satt upp det som villkor för att få gå med i EU och Nato - två organisationer som dessutom hävdar att de grundar sig på rättsstatsprinciper.

Att grekiska politiker krävde migrationsministerns avgång efter att han kallat Makedonien för bara Makedonien är enligt Nikola Poposki bara ännu ett bevis för hur olika politiska krafter i Grekland utnyttjat frågan.

- Många har byggt sin politiska karriär på att framställa något slags påhittat hot från Makedonien, säger utrikesminister Nikola Poposki.

På en hotellservering i Skopje med utsikt mot statyn Krigare till häst säger Petar Arsovski, politisk analytiker, att alltihop är mycket barnsligt och att frågan skulle kunna vara löst på en helg om båda parter verkligen ville.

- Grekland har redan accepterat att termen Makedonien används som en del av landets namn och vi har i princip gått med på att någon slags geografisk term ska användas som skiljer vårt Makedonien från den del av norra Grekland som heter Makedonien.

- Men problemet är att politiker både i Grekland och här har kidnappat frågan och använder den nu för inrikespolitiska ändamål. Och det kan komplicera det hela till den grad att en lösning kan bli omöjlig att hitta.

Politiker som använder frågan för att vinna stöd hos nationalistiskt sinnade väljare. Fast hur väl det går hem i Skopje beror helt på vem du frågar.

På andra sidan floden Vardar bort från statyn över Alexander den store och förbi en nästan lika stor staty över hans far, Filip den andre, ligger de gamla delarna av Skopje där albanerna är i majoritet. Albanerna utgör ungefär en fjärdedel av befolkningen och kritiker menar att historievurmen för antika hjältar och fixeringen vid namnet Makedonien bara vänder sig till landets majoritet, makedonierna och utesluter albanerna.

Utanför sin juvelerarbutik vid en av gränderna i gamla stan säger Bulent Dauti att han personligen kan tänka sig en namnändring för att få bli medlem i EU.

- Det finns betydligt mer allvarliga problem som behöver lösas här, säger Bulat.

- Om vi så bytte namn i dag kommer vi inte bli insläppta i EU eftersom till exempel våra domstolar inte är självständiga.

På en servering en bit bort får Bulent Dauti medhåll av studenten Aleksander.

- Nationalister både här och i Grekland använder frågan för att väcka upp någon slags nationalism och på så sätt föra fokus bort från mer verkliga problem, säger han.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".