Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Dubbla signaler om barnens rätt till föräldrar

Uppdaterat torsdag 25 augusti 2016 kl 15.19
Publicerat torsdag 25 augusti 2016 kl 15.11
"Ogenomtänkt vad som gäller juridiskt"
(15 min)
Vad är det som avgör om barnet får en eller två föräldrar?
Vad är det som avgör om barnet får en eller två föräldrar? Foto: Christine Olsson/TT.

Hur många föräldrar har ett barn rätt till enligt svensk lagstiftning?Grundidén enligt både svensk lag och FN:s barnkonvention är att barn har rätt till båda sina föräldrar. Men är det i barnets intresse att någon tvingas vara förälder mot sin vilja? En aktuell dom har ställt frågan på sin spets.

I våras tilldömde hovrätten en man faderskap för ett barn som enligt anmälan kommit till genom en privat donation. Mannen hade gett bort sin sperma till kvinnan, som fått tag i honom via internet. Ingen av de båda ville att mannen skulle vara med i bilden. Men när familjenämnden i den aktuella kommunen fick höra om situationen drev de fallet i domstol och fick rätt – enligt lagen har ett barn rätt till båda sina föräldrar.

Anna Singer är professor i civilrätt vid Uppsala Universitet som har specialiserat sig på familjerätt.

– Lagen är ganska tydlig. De lagar vi har i dag tillkom för precis hundra år sedan och då menade man att det bästa för barnen var att ha två föräldrar, säger hon.

Sedan dess har lagen inte ändrats, förutom vissa undantag vid metoder för assisterad befruktning.

– Men då har barnen rätt att få kännedom om sitt ursprung.

Samtidigt har ensamstående kvinnor sedan 1 april i år rätt till assisterad befruktning på svenska kliniker och anses då vara barnets enda rättsliga förälder.

– Men det ska ses som en undantag från huvudregeln att barn har rätt till två föräldrar, säger Anna Singer.

Ann Thurin Kjellberg är överläkare på reproduktionsmedicinska avdelningen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Hon möter dagligen personer som söker hjälp med assisterad befruktning.

– Det har ju blivit en ny situation för oss när det blivit lagligt i Sverige att göra behandling på ensamstående. Det var absolut förbjudet fram tills 31 mars.

Hon upplever att det är ogenomtänkt rent juridiskt.

– Vi tror att det kommer att bli en del praktiska bekymmer för oss att reda ut vem som är ensamstående.

Det kan till exempel vara när det rör sig om två kvinnor som lever tillsammans och båda vill föda barn. Då är det en fördel att få hjälp genom landsting två gånger snarare än den enstaka gång man har rätt till per par.

– Det kan vara en fördel att säga att man är ensamstående, och tvärtom. Det är lite luddiga regler, säger Ann Thurin Kjellberg.

Daniel Cutas är universitetslektor i filosofi vid Umeå och Göteborgs Universitet och har fokus på barn, familj och föräldraskap

– Det är mycket märkligt, den hovrättsdom som kommit. Det den säger är att barnet har rätt till två föräldrar, om de inte haft assisterad befruktning på det lagliga sättet. Så om hon gått genom en klinik hade barnet inte haft rätt till två föräldrar och det är mycket konstigt.

Men så säger ju juridiken?

– Vilket hon inte kunde göra för att hon var singel, det var inte lagligt innan den 1 april. Och även nu när assisterad befruktning för ensamstående är lagligt så är det långa köer och det saknas medel. Kvinnor föranmäler sig och väntar, ser vad som händer. Om de inte blir för gamla och då får de inte tillgång heller. Det är en "Catch 22" för kvinnorna som försöker.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".