Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Män som inte ställer frågor

Publicerat fredag 2 september 2016 kl 16.14
"Det visar på en maktbalans"
(12 min)
Ulf Mellström, genusprofessor vid Karlstads universitet, Magdalena Ribbing,  expert på vett och etikett och Åsa Beckman, litteraturkritiker i Dagens Nyheter (som förespråkar en frågestrejk i en krönika idag).
Ulf Mellström, genusprofessor vid Karlstads universitet, Magdalena Ribbing, expert på vett och etikett och Åsa Beckman, litteraturkritiker i Dagens Nyheter (som förespråkar en frågestrejk i en krönika idag). Foto: Helena Ulander/Sveriges Radio.

Är det dags för kvinnor att börja frågestrejka? Det är DN:s litteraturkritiker Åsa Beckman som har satt fart på debatten i en krönika idag, där hon beskriver hur män svarar länge och väl på kvinnors frågor, men när harangerna är slut blir det tyst - för männen ställer inga frågor tillbaka.

Vi pratar med Åsa Beckman och med Ulf Mellström, genusforskare vid Karlstads universitet och vett- och etikettexperten Magdalena Ribbing.

– Det är hög tid att man slutar sitta på middagar och dejter och frukostar och bli en liten värdinna som hela tiden ställer frågor till den man pratar med, säger Åsa Beckman.

Fenomenet gick upp för Åsa Beckman i somras, när hon satt på ett bed and breakfast i Frankrike och iakttog paren vid borden runtomkring. Kvinnorna ställde frågor och intresserade sig för sitt sällskap. Männen var knäpptysta hela tiden.

– Och jag tänkte: Herregud, så här ser dynamiken väldigt ofta ut. Kvinnor frågar och män blir framfrågade, säger Åsa Beckman.

Enligt genusforskaren Ulf Mellström kan fenomenet gå att spåra till mansrollen.

– Att fråga kan för många män vara att förlora kontrollen och visa sig sårbar. Att vara man är att inte visa sig sårbar, säger Ulf Mellström, genusprofessor vid Karlstads universitet

Vett- och etikettexperten Magdalena Ribbing har tips för hur man ska hantera en sådan situation.

– Man kan le lite inåtvänt och tänka på något roligare en stund. Blir man tillräckligt sur kan man lite milt och väldigt förtjusande säga: "Ursäkta, men jag kan försäkra dig om att jag är fullt kapabel att prata jag också." Om inte det hjälper kan man säga: "Skulle du kunna tänka dig att låta mig berätta för dig vad jag sysslar med. Fast det är ganska spännande så jag sparar det nog till någon annan som bryr sig om vad man talar med", säger Magdalena Ribbing.

– Det värsta man kan säga, som jag faktiskt gjort en gång när jag precis som Åsa träffat på sådana här som mal på är: "Ursäkta, nu står jag inte till ditt förfogande längre och så går man", säger Magdalena Ribbing.

Magdalena Ribbing har också en tanke om varför en del är så dåliga på att samtala.

– Förr i tiden satt man vid matbordet och pratade med varandra. I dag tror jag inte att folk pratar på samma sätt, man lär sig inte den gammaldags konversationen, säger hon.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".