Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Den dåliga arbetsmiljön på migrationsverket kvar

Publicerat måndag 26 september 2016 kl 11.18
Anställd: Det är en jakt på pinnar till statistiken
(9:19 min)
arbetsmiljö migrationsverket i montage med Mikael Ribbenvik
Mikael Ribbenvik, tillförordnade generaldirektör Mikael Ribbenvik. Foto: Henrik Montgomery/Marcus Ericsson/TT

När Migrationsverket generaldirektör Ander Danielsson för två veckor sedan meddelade att han skulle avgå sa han att ”det känns bra att vi har landat efter förra hösten”. Men det är en bild som inte alla håller med om.

Maria och Johanna jobbar med asylprövning och vittnar i stället om stress, press och en ökad jakt på pinnar. Allt för att myndigheten ska nå målet att fatta dubbelt så många beslut som förra året.

Hör även samtal med Mikael Ribbenvik, vikarierande generaldirektör Migrationsverket. 

– Man kan väl säga så här, budskapet från cheferna kan inte vara tydligt nog, det är pinnjakt som gäller, säger Maria som jobbat på Migrationsverket sedan i början av förra året.  

2016 har beskrivits som ett ödesår för Migrationsverket av numera tillförordnade generaldirektören Mikael Ribbenvik. Aldrig tidigare har så många väntat på beslut från myndigheten. För att hinna med måste takten öka. Rejält. Målet är högt satt – 119 000 beslut innan året är slut, jämfört med de knappt 59 000 som fattades förra året.

Jakten på pinnar handlar om beviljanden och avslag i asylärenden, alltså om människor ska få stanna i Sverige eller inte. Oavsett utgång är varje beslut en pinne i statistiken.

Marias kollega Johanna, som har jobbat på Migrationsverket i fem år, oroar sig för vad det kan få för konsekvenser när det bara är mängden fattade beslut som räknas.

– Det är klart att om det går för fort så tummar du kanske på rättssäkerheten och det är väl det som i slutändan är det allra farligaste med att ha ett för stort fokus på kvantitet, säger Johanna.

Att det är just ett fokus på kvantitet märks bland annat på intranätet:

– En utav de här rullande bilderna på intranätet är hur många beslut vi har fattat per dag och det är något nytt, det har vi liksom aldrig haft förut. Det är visuellt ganska tydligt vad som är i fokus, att det liksom tickar upp, säger Johanna.

Sifferräknaren på intranätet tickar på i takt med att asylsökande tar emot sina beslut. Samtidigt var det i slutet av augusti hela 89 000 personer som fortfarande inte hade fått komma på utredning, utöver de 20 000 som väntade på beslut.

För Johanna och Maria blev det en minst sagt hektisk höst.

– Det var ganska tydligt att vi inte hade beredskap för det, säger Johanna.

Den 24 november 2015 kallade statsminister Stefan Löfven och dåvarande vice statsminister Åsa Romson till en presskonferens.

”I dag kommer vi att tala om de nya åtgärder som regeringen avser att införa med anledning av flyktingsituationen”, sa Stefan Löfven då.

Åtgärderna i den tillfälliga lag som sen kom att röstas igenom i riksdagen bestod bland annat i att alla asylsökande förutom kvotflyktingar skulle få tillfälliga uppehållstillstånd i stället för permanenta, att ID-kontroller infördes på samtliga kollektiva transportmedel till och från Sverige och att anhöriginvandringen begränsades.

En lag som både Johanna och Maria personligen är starkt kritiska mot, men som de efter att den trädde i kraft i somras, måste tillämpa. 

Men frågan om myndighetens effektivitet kvarstår. För att klara den ökade belastningen har Migrationsverket anställt fler - sen 1 januari förra året har man rekryterat 700 personer till asylprövningen. Men det betyder inte att problemen är lösta, menar Sanna Norblad, som är avdelningsordförande på fackförbundet ST.

Hon känner också väldigt väl igen den bild av press och pinnjakt som Johanna och Maria vittnar om.

– Risken är att man får en dålig arbetsmiljö, att man inte kan påverka sin dag och att man pressas på att man ska ta beslut som man kanske inte känner sig helt nöjd med, kvaliteten blir sämre i besluten, säger Sanna Norblad.

Men arbetsmiljöproblemen på Migrationsverket är inte nya. I december förra året riktade Arbetsmiljöverket kritik mot den psykosociala arbetsmiljön på huvudkontoret i Norrköping. En månad tidigare skickade anställda vid Migrationsverket i Göteborg ett protestbrev till ledningen för att uttrycka sitt missnöjde med arbetsförhållandena. I vintras larmade personalen på en mottagningsenhet i Halmstad om en ohållbar arbetsmiljö.

Töres Theorell är läkare och har sedan 60-talet framförallt jobbat som stressforskare. Förhonom är det självklart att den som känner sig pressad och stressad på det sätt som Johanna och Maria beskriver det - kommer att prestera sämre. 

Enligt studier som har gjorts inom vården har man kunnat se att antalet anmälningar om misstag ökar när personalen känner sig väldigt stressad och pressad. Vad gäller den specifika situationen på Migrationsverket menar Töres Theorell att det finns ytterligare en faktor som spelar in:

– Det handlar om andra människors liv och död och känslomässigt uppslitande och jobbiga situationer och då tror jag att de här mängdkraven får snabbare effekt, alltså menliga effekter på hälsan, säger Töres Theorell.

Maria och Johanna heter egentligen något annat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".