Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

På återbesök i Ferguson

Publicerat fredag 14 oktober 2016 kl 10.47
"Det ser lugnt ut men man kan skära i stämningen i Ferguson med kniv"
(12 min)
Furgeson
1 av 2
Jamar McDonald till vänster och Kyra Harbor till höger. Foto: Agneta Furvik
Hillary Clinton kramar om Zianna Oliphant.
2 av 2
Hillary Clinton kramar om Zianna Oliphant. Foto: TT

I USA tycks just nu de politiska sakfrågorna få stå tillbaka för de allt hätskare angreppen mellan demokraternas och republikanernas respektive presidentkampanjer. En politisk fråga som dock ständigt bubblat under ytan de senaste åren i USA är den som handlar om hur amerikansk polis behandlar icke-vita amerikaner. Debatten i USA om polisvåld, diskriminering och rasism började på allvar när den obeväpnade tonåringen Michael Brown i Ferguson sköts ihjäl i augusti 2014.

– Jag har kommit hit i dag för att prata om hur jag känner mig.

Så började den nio år gamla Zianna Oliphant när hon häromveckan ställde sig upp på ett öppet kommunfullmäktigemöte i Charlotte, North Carolina. Zianna berättade hur hon tänkte och kände efter en av de senaste uppmärksammade dödsskjutningarna, den av Keith Lamont Scott i nioåringens egen hemstad. Att hon känner sig som att hon och andra svarta behandlas annorlunda på grund av sin hudfärg, och att hon tycker det är fel och orättvist.

Strax därpå exploderade både nya och gamla medier i USA. Både uppmuntran och beundran men också rasism och hat har fyllt sociala medier.

Kommentarerna kring denna nioåring speglar mycket väl de motsättningar som råder i USA, och som ända sedan Michael Brown hösten 2014 sköts ihjäl i Ferguson, Missouri, blottlagts skarpare än på årtionden. Då spred sig stundtals våldsamma, men allra oftast fredliga, protester, och hashtaggen #blacklivesmatter - "svarta liv spelar roll" - utvecklades till det som numera ses som en ny amerikansk medborgarrättsrörelse.

Till Michael Browns namn har lagts många fler sedan den där hösten för två år sedan. Bara i år har det hunnit bli över 200 afroamerikaner som dödats av polisen. Sedan dess har också själva orden "Black Lives Matter" blivit ett politiskt slagträ, en verbal vattendelare, liksom de diverse uttryck som uppstått i deras spår.

Studenten Kyla Harbor tycker att människor medvetet missförstår "Black Lives Matter", och att det är som en örfil varje gång någon svarar att alla liv spelar väl roll, eller att det är polisliv som är de verkligt viktiga.

– Vi är inte emot poliser, vi är inte emot vita, det vi är emot är det systematiska förtryck som afroamerikaner lever med varje dag, säger Kyla.      

Nu i veckan återvände jag för tredje gången till Ferguson, den förort av Falkenbergs storlek som ligger utanför Saint Louis. Jag köpte vatten och frukt inne på en av stans stormarknader, som förstördes i kravallerna häromåret. Nu är den återuppbyggd och fräsch, och omgiven av andra nya butiksfönster och belysningar som blänker längs Fergusons gator.

Den kaotiska och krigsliknande miljön från 2014 med militärer och pansarfordon syns inte till, inte heller demonstranter eller kravallpolis. Ferguson känns på småstäders vis lugnt och stillsamt.

– Jo då, det ser lugnt ut, men man kan skära i stämningen i Ferguson med kniv, säger Chantal, som serverar mig varm äppelpaj inne på en diner.

Ferguson har liksom ett 20-tal andra polisdistrikt runt om i USA både noga utretts och djupt kritiserats av det amerikanska justitiedepartementet, för rutiner och mönster som anses diskriminerande och rasistanstrukna. Nu pågår beordrade förändringar.

Tvärs över gatan från dinern står Barbara Wilson utanför sin andrahandsbutik där hon säljer begagnade kläder och prylar. Barbara säger att de senaste årens händelser verkligen fått henne att fatta att afroamerikaner först och främst ses som kriminella som till varje pris måste stoppas.

– Dom bara dödar, dödar, dödar oss, som djur - vad är det frågan om egentligen?, frågar Barbara, och svarar själv att det på nåt vis efter alla år nu blivit tydligt för henne att det är som om USA:s svarta fortfarande är slavar utan människovärde.

– Det är så lätt att skjuta oss, det är en slakt precis som på slaveriets tid, det bara görs på ett lite annorlunda sätt, säger Barbara Wilson.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".