Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Stad och land – konflikten som Bucht vill tona ner

Publicerat fredag 11 november 2016 kl 14.37
"Det här landet har inte råd med något inbördeskrig"
(6:40 min)
Man och mikrofon.
Sveriges landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S). Foto: Jan Andersson/Sveriges Radio.

Ekot har i dag kunnat berätta om att 10.000 statliga jobb kan flyttas från storstäderna ut till landsbygden, enligt ett förslag som kommit upp i en kommitté med politiker från alla åtta riksdagspartier.

Det här kan ses som ett inspel i en konflikt mellan stad och land i Sverige, en i grunden explosiv konflikt men som samtidigt är väldigt nedtonad i svensk politik. Ekots reporter Oskar Schönning har undersökt varför.

Det börjar med att jag blir inföst i en trång säkerhetssluss på Näringsdepartementet i Stockholm.

Jag är här för att försöka förstå varför konflikten mellan stad och land är så nedtonad i svensk politik.

Den jag ska träffa är Sveriges landsbygdsminister, Sven Erik Bucht (S).

Men innan vi hör vad han har att säga måste vi ha klart för oss att det som gör stad-land konflikten så speciell är att den inte riktigt passar in i den traditionella höger-vänster-konflikten i svensk politik.

Konflikten kan handla om tillgång till post, butiker och sjukvård och att jobb försvinner på landsbygden. Om skatt på bensin, regler om jakt och naturvård och att polisen inte kommer när man ringer. I grunden vanliga politiska frågor, men som i stad-land-konflikten får sin laddning eftersom de också handlar om vem man är och var man bor.

Jag börjar med att be Sven-Erik Bucht beskriva konflikten mellan stad och land.

– Jag ser det inte som en konflikt, däremot så finns det väldigt mycket olikheter och där också landsbygden i många sammanhang har halkat efter.

Igen då, finns det en konflikt?

– Jag tror inte vi har råd med att ha en konflikt. Det här landet har inte råd med något inbördeskrig. Den svenska modellen, det handlar om att hitta samförståndslösningar och det är det jag vill jobba för.

Och Sven-Erik Bucht är inte ensam.

På LRF, intresseorganisationen för Sveriges lantbrukare erkänner man att konflikten finns, men att man även här jobbar för att tona ner den.

Samma sak är det i den så kallade parlamentariska landsbyggdskommittén som Sven-Erik Bucht och regeringen tillsatt för att forma en ny landsbygdspolitik.

Kommittén består av landsbygdspolitiker från all åtta riksdagspartier och uppdraget från regeringen är redan från början att komma överens. Och det gör man också. När jag ringer runt bland medlemmarna från de olika partierna betonar samtliga, inklusive Sverigedemokraterna, hur bra samarbetet är och att man strävar efter samförstånd, inte bara mellan partierna utan också mellan stad och land.

Men konflikten finns där.

Moderatledaren Anna Kinberg Batras berömda uttalande från 1998 om att Stockholmare är smartare än lantisar har bitit sig fast i folkmedvetandet. Det kan bero på att konflikten mellan stad och land grovt sett kan sägas handla om två saker. Dels om resursfördelning, men också om identitet. Och det här sakerna hänger ihop, det menar Terese Bengard, chef för organisationen Hela Sverige ska leva, som organiserar Sveriges byalag.

– När vi är och pratar med landsbygdsbor och framförallt kanske i norra delarna av Sverige så tycker man att man under en väldigt lång tid har blivit styvmoderligt behandlad, säger hon. 

– Och det skapar en kraft som blir någon slags... Gentemot etablissemanget och gentemot Stockholm som man då snackar lite skit om, därför att man tycker att under så lång tid dels blir osynliggjord och dels blir underprioriterad, säger Terese Bengard.

Och det är bland annat det här som kan göra stad-land-konflikten explosiv. Men varför är den så svår för politikerna att prata om?

Jag ringer upp professorn i statsvetenskap, Marie Demker, som precis har kommit hem från ett besök i Norge. Där säger hon att konflikten mellan stad och land är inbyggt i partisystemet och statsbyggnaden på ett helt annat sätt än i Sverige.

– Det har ju förstås delvis att göra med vilken näringsstruktur de olika länderna har, där Sverige har byggt sitt välstånd i betydligt större utsträckning på industriella näringar och att det är den typen av konflikter som har varit centrala, medan Norge har haft en näringsmässigt mycket starkare landsbygdssektor, säger Marie Demker.

Marie Demker spår att det är identitetsdelen av stad-land-konflikten som kommer att växa framöver. Själv har hon forskat om vargfrågan.

– Vargfrågan är också väldigt svår att kompromissa i därför att den är väldigt värdeladdad och det är också typiskt för identitetskonflikter. Och och det är ofta så i de här mera värderingsdrivna konflikterna det är antingen eller så att säga, allt eller inget och de gör att de är svåra att lösa politiskt och därför ligger de där och göder eller främjar motsättningar som är svåra att hantera för politikens institutioner, säger Marie Demker.

Så även om konflikten mellan stad och land och därmed också Sven-Eriks Buchts politikområde har potential att bli mycket större, riskerar konflikten att bli det på ett sätt som både Sven-Erik Bucht och hans kollegor i Riksdagen har svårt att hantera.

Men Terese Bengard, som tidigare satt som kommunalråd i jämtländska Ragunda för Socialdemokraterna, alltså samma parti som Sven-Erik Bucht företräder, är trött på tystnaden.

– Det är lite grann som att svära i kyrkan, det är ingenting som man vill säga utan man vill på något vis måla upp att det är inte så farligt och det finns inga konflikter och så vidare, säger hon.

– Men det finns diskussioner kring det här, det finns konflikter och det finns också ganska starka rörelser nu och det tycker jag att politiken skulle kunna plocka upp om man var tillräckligt duktiga på att läsa hur samhällsutvecklingen ser ut just nu, säger Terese Bengard.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".