Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Utestängning en möjlig orsak till extremism

Publicerat måndag 14 november 2016 kl 15.34
"Vi har sett att det finns ett samband"
(6:11 min)
Polis bevakar en manifestation organiserad av den nynazistiska organisationen Svenska motståndsrörelsen som firade Karl den XII:s dödsdag. Foto: Fredrik Persson/Scanpix/TT
Nazistiska Nordiska motståndsrörelsen är en av de extrema grupper i Sverige som förespråkar våld som politisk metod. Foto: Fredrik Persson/Scanpix/TT

Omkring 500 personer deltog i nazistorganisationen Nordiska motståndsrörelsens demonstration i helgen. Många frågar sig nu hur ett så våldsamt budskap kan locka så många. I Lund försöker forskare ta reda på just det.

Medlemmarna i Nordiska motståndsrörelsen har vid flera tillfällen begått våldshandlingar i organisationens namn. Målet är revolution. Man vill återta makten från det man beskriver som en sionistisk elit som utgörs av judar.

Frågan om vad som får människor att ansluta sig till extremistiska rörelser har gäckat många och diskuteras ofta av politiker.

Någon som genom psykologiska experiment försöker ta reda på vad det kan bero är doktoranden Holly Knapton på psykologiska institutionenpå Lunds universitet.

– Jag försöker undersöka det mänskliga behovet av att tillhöra någonting. Om vi känner att vi inte tillhör något sammanhang; hur attraheras vi då till olika grupper? förklarar Holly Knapton i sitt kontor i Lund.

Genom olika experiment så försöker hon se om människor som stängs ute har en större vilja att tillhöra politiska, men också extremistiska, grupper.

– Det finns teorier och en diskussion om huruvida utestängning kan leda till att man söker sig till extrema grupper, vi försöker hitta bevis för om det stämmer.

I ett av experimenten låter hon människor göra en text som publiceras på en Facebookliknande plattform. Vissa av försökspersonerna får många gillanden för sina inlägg, andra får inga alls eller väldigt få. I experiment efter experiment får hon människor att känna sig utestängda.

– Och vi har sett att det finns ett samband, säger Holly Knapton. Man blir mer benägen att vilja känna tillhörighet och är mer villig att gå med i grupper om man känner sig exkluderad.

Samma experiment kommer också göras för att se om människor är benägna att begå politisk våld.

Tidigare har Holly Knapton gjort en kunskapssammanställning där hon analyserat forskning som finns kring ämnet. Flera studier gjorde gällande att muslimer i Storbritannien kände en ökad islamofobi och exkludering från samhället efter terrorattackerna i USA den elfte september. Den exkluderingen kan sedan ha lett till att människor radikaliserats.

– Men det där är en teori, det finns inte tillräckliga empiriska bevis för att utestängning leder till radikalisering.

Men varför måste man nödvändigtvis bli extremist för att man exkluderats, kan man inte hitta tillhörighet i fredliga religiösa rörelser eller andra grupper?

– Nej, forskningen visar inte att man kommer söka sig till en just en extremistisk grupp, säger Holly Knapton. I Storbritannien finns det muslimer som känner sig diskriminerade och exkluderade utan ansluta sig till extrema grupper. Istället är det när man känner att man inte har något annat alternativ än att söka sig till dessa grupper för att känna tillhörighet.

Holly Knapton poängterar också att det här är en mekanism i en mycket större och mer komplicerad process. Enbart utestängning leder inte till att man hänger sig till extremism, många andra saker kan också spela in.

– Men när det gäller exkludering kan samhället spela en roll, säger hon, om vi skulle få flera att känna sig inkluderade kanske vi skulle kunna motverka det här.

Samhällets ansvar är något politiker brukar diskutera och också vara ganska oense om. Hur stort ansvar har egentligen samhället och hur stort är individens egna ansvar? De människor som blir högerextema eller väljer att resa för att strida med till exempel IS gör ju också just ett val.

– Absolut, säger Holly Knapton, samhället är inte boven i dramat, men jag tror att man kan ha båda tankarna samtidigt. Människor har ett val, men samtidigt påverkas vi av omgivningen. Om vi hittar ett sätt att vara mer inkluderande kanske några av personerna inte skulle ta den här vägen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".