Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Konfliktmineraler i Kongo

Publicerat tisdag 15 november 2016 kl 14.58
Ny lag kan skydda mänskliga rättigheter
(9:45 min)
Kongo, konfliktmineraler, coltan
I östra Kongo grävs efter coltan, ett så kallat konfliktmineral som används bland annat i mobiltelefoner. Foto: Arnaud Zajtman/TT

Konflikter i många delar av världen har ekonomiska orsaker och ett hårt drabbat område är östra delen av Demokratiska Republiken Kongo i Afrika. Stora rikedomar i metaller, som senare används i elektronik som säljs i EU, gör att konflikten pågår.

Nu väntas EU-parlamentet i januari godkänna en lag att de metaller som importeras ska vara framtagna utan att brott mot mänskliga rättigheter har skett. Men lagen omfattar bara råvaror, inte produkter. 

– Jag har ju förlorat familjemedlemmar, familjemedlemmar som har blivit våldtagna och jag har ju kompisar som till och med i dag inte kan ha samlag vilket är så hemskt. Att man blir berövad av sin barndom och jättemånga barn som är föräldralösa, säger Jeanne Masimango som kommer från östra delen av Demokratiska Republiken Kongo i Afrika.

Konflikten där har krävt mer än fem miljoner liv de senaste tjugo åren. En betydande orsak att våldet, som omfattar brutalt dödande, våldtäkter, tvångsarbete och annat, kunnat fortsätta, är de ekonomiska intressen som kommer från utvinnandet av de mineralrikedomar som Kongo är så fullt av.

"Konfliktmineraler" betecknar metallerna tenn, volfram, tantal och guld som används i en mängd elektronik, som mobiltelefoner och datorer. Genom att kontrollera de områden där metallerna utvinns, genereras pengar till vapeninköp och personlig rikedom för krigsherrarna.

Nackdelarna för befolkningen är Jeanne Masimango och hennes familj i Kongo väl medvetna om.

– När de dödar femtio, hundra så flyr ju folket och då får de fri mark där de kan gräva mineralerna och exportera vad de vill. De som köper de här mineralerna, det är de som bär på ett stort ansvar.

Jeanne Masimango har länge, liksom Dr Denis Mukwege, arbetat för att informera om de brott som mineralutvinningen för med sig.

– I dag i östra Kongo finns utländska legosoldater som arbetar åt gerillagrupperna. Även de begår övergrepp men det värsta är att även militärer från regeringsarmén gör det, helt oförlåtligt då de är där för att skydda befolkningen, menar Doktor Mukwege som 2014 fick Europaparlamentets Sacharovpris för sin kamp mot sexuellt våld mot kvinnor i östra Kongo.

2010 kom i USA Dodd-Frank-lagen som tvingar företag att redovisa om de använder tenn, volfram, tantal eller guld från Demokratiska Republiken Kongo och närliggande konfliktområden, i de produkter de säljer. Den olagliga handeln gav då nära en och en halv miljard kronor årligen till beväpnade grupper, inklusive regeringsarmén, i Kongo.

Lagen kräver certifiering att metallerna i produkterna inte bidrar till brott mot de mänskliga rättigheterna och efter att den införts i USA, har den illegala brytningen minskat kraftigt.

Nu har även Europa vaknat och i juni i år kunde Europaparlamentet, EU-kommissionen och medlemsländerna enas om ett lagförslag även för EU, som förmodligen kommer att godkännas av parlamentet i januari nästa år och senare fastställas av europeiska rådet.

Men EU:s blivande lag kommer enbart att kräva att de konfliktmetaller som importeras ska certifieras, dock inte produkterna. Och den allra största delen kommer ju in i EU i färdiga produkter, som mobiltelefoner exempelvis.

– Vi ser ett behov av att den här lagen måste omfatta de som importerar och säljer mobiltelefoner och annan elektronik i EU, de i sin tur måste spåra bakåt, alltså visa att de metaller som används i deras produkter kommer från konfliktfria områden och har tagits fram på ett sätt där mänskliga rättigheter respekterats, säger Therese Sjöström från organisationen Swedwatch som arbetar för att svenska företag ska verka i utvecklingsländer med respekt för mänskliga rättigheter och miljö.  

Sedan flera år finns frivilliga riktlinjer för företag från OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, om konfliktmetaller. Men den kommande EU-lagen är bindande, med straff, och ska gälla konfliktmetaller, inte bara från Afrika utan från konfliktområden över hela världen.

– Medvetenheten ökar hos många europeiska såväl som nordamerikanska företag att försöka undvika råvaror som bidrar till väpnade konflikter och brott mot mänskliga rättigheter, och de internationella ramverken för företagsansvar får alltmer genomslagskraft. Vi ser en trend av ökad medvetenhet, men den går fortfarande alltför sakta, menar Therese Sjöström från Swedwatch.

Doktor Mukwege ser den kommande lagen från EU som ett framsteg men har större förhoppningar.

– Vi hoppas att den amerikanska Dodd-Frank-lagen, som omfattar hela kedjan från metaller till produkter, kommer att införas även i EU, Kina, Japan, Sydkorea och andra asiatiska länder där produktionen är. Vi behöver en internationell lagstiftning för att verkligen kunna se en positiv förändring, säger doktor Mukwege.

Problemet med en process att certifiera metaller, liksom andra varor, ligger i att certifikaten lätt kan köpas av korrumperade tjänstemän för struntsummor. Detta gör den kommande EU-lagen ganska tandlös.

En annan väg är att bekämpa väpnade konflikter med ekonomiska sanktioner. "Enough"-projektet, "Det Räcker", som stöds bland annat av skådespelaren George Clooney, har som syfte att spärra de individer, exempelvis krigsherrar men även ohederliga politiker som tjänar pengar på våld, konflikter och olagligheter, från det internationella ekonomiska systemet.

Då kan våld mer effektivt bekämpas från toppen och nedåt, anser Ian Schwab, som arbetar med "Enough Project", i en telefonintervju från New York.

– Korruption och möjligheten att flytta pengar internationellt är en viktig del i att skapa och upprätthålla konflikter. Men kan transaktioner av belopp som uppkommer genom olagligheter, korruption eller handel med konfliktmineraler hindras, exempelvis genom att dollartransaktioner genom amerikansk lagstiftning spärras, eller internationella avtal som banker måste efterleva, så kan de enorma belopp som uppkommer genom konflikter isoleras och inte nå det internationella finanssystemet, menar Ian Schwab från "Enough project", som nyligen har publicerat rapporter om de enorma rikedomar som ledande individer i konfliktområden som Södra Sudan, Somalia och även Kongo, skapat sig.

Problemet med konfliktmetaller är att de är väldigt svåra att spåra när de väl smälts ned. Speciellt guld, och uppskattningar från FN säger att guldsmugglingen från Demokratiska Republiken Kongo ger mer än 4 miljarder kronor årligen till korrupta politiker och tjänstemän och gerillaledare.

Totalt uppskattas olagliga rikedomar på 40 miljarder kronor årligen försvinna ut ur Kongo.

– Inget av dessa verktyg eller strategier är som en magisk hand som kan lösa alla problem, men en konfliktminerallagstiftning ihop med riktade ekonomiska sanktioner mot de individer som tjänar pengar på konflikterna, kan det bränsle stoppas som har närt de beväpnade gruppernas våld i dessa konfliktområden, säger Ian Schwab från the "Enough project" i New York.

Denis Mukwege håller med:

– En viktig del, och det tror jag är på gång nu, är just internationella ekonomiska sanktioner mot de ledare, politiska, militära och andra, som tjänar pengar genom brotten och våldet. Hindras de av sanktionerna att använda sina rikedomar, minskar deras intresse i att fortsätta konflikten. Det är inte den enda vägen att hindra konflikter, för det är många vägar som måste till internationellt, menar doktor Mukwege.

Sanktioner mot korrumperade politiker?

– Absolut, det är där sanktionerna måste börja, menar doktor Denis Mukwege, som under många år arbetat för att hjälpa kvinnor utsatta för sexuellt våld i Demokratiska Republiken Kongo.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".