Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i Domsjö fabiker i Hörnettområdet med kraftig rökutveckling som följd.
(Publicerat idag kl 15.15)
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

"Terrorn vill destabilisera Europa"

Publicerat fredag 18 november 2016 kl 16.09
"Man vill vända människor som förut levt sida vid sida mot varandra"
(7:19 min)

I flera europeiska länder har antalet rapporterade hatbrott mot muslimer ökat i takt med att terrorattentat drabbat europeiska städer. Det är just detta som terrorismen vill åstadkomma enligt flera forskare: att destablisera samhällen och öka osäkerheten och hatet mellan grupper.

Det är morgon i stadsdelen Tower Hamlets i östra London. Här ligger Storbritanniens största moské, East London Mosque. I moskén träffar jag talespersonen Salman Farzi. Vi går in i ett av kontoren ovanför bönsalen.

Han använder båda händerna när han sprider ut en massa kuvert och papper på skrivbordet framför honom.

– Det här är brev vi fått de senaste åren säger han, och pekar på långa texter med svordomar, direkta hot och olika nidbilder av profeten Mohammed. Oftast får vi det i samband med att det varit ett attentat i Europa.

Det finns ett klart samband mellan attentaten och ett ökat hat mot oss muslimer, det märker även våra medlemmar som attackerats på gatorna, säger Salman Farzi och sätter sig ner framför högen av papper.

Moskén ligger i Tower Hamlets, en stadsdel i östra London med en stor andel muslimer.

– För några månader sedan utrymde vi moskén efter att någon hotade med att spränga en bomb här, berättar Salman Farzi. Vi är hela tiden spända och väntar på att något nytt och ännu värre ska hända.

Enligt de mätningar som görs om rapporterade hatbrott i Storbritannien så är moskén inget undantag. Statistik över rapporterade hatbrott visar ett samband mellan attentaten och ett ökat våld och hot mot muslimer i det brittiska samhället.

Enligt organisationen Tell MAMA, som registrerar och analyserar hatbrott i landet, har antalet rapporterade hatbrott mot muslimer i offentliga rum dubblerats under 2015 jämfört med året innan. Bland annat på grund terrorattentaten, men också efter den infekterade debatten inför Brexitomröstningen.

– För medlemmarna i församlingen har det här blivit blodigt allvar, vissa berättar att de inte längre vågar röra sig på gator som de gjorde förut, folk är rädda

I slutet på intervjun slår Salman Farzi ut med armarna och skakar på huvudet. Det här bidrar ju till ökade klyftor mellan människor. Muslimer känner sig rädda och marginaliserade i ännu större grad än de gjort förut.

– Det är en nedåtgående spiral som i slutändan kan skapa mer extremism.

Just den här delande och polariserande effekten har flera terrorforskare varnat för, både i Sverige såväl som i Storbritannien.

Forskaren Rajan Basra hämtar mig i foajén till King’s College i centrala London. Redan i hissen börjar han prata om vad han kallar en destabiliserande effekt som terrorism inte bara kan ha i ett samhälle

– Själva syftet för grupper som till exempel Islamiska staten är att skapa osäkerhet och klyftor, säger han. De vill sudda ut gråzoner och med den identiteter som brittisk och muslim, eller fransk och muslim, nu måste man välja, enligt den logiken.

Rajan Basra går till och med så långt som att säga att hatbrott är något som Islamiska statens strateger räknar med, eller i alla fall hoppas på. Attentat leder till rädsla och hat, hatet gör både muslimer och icke-muslimer misstänksamma och rädda.

– Den här polariseringen används sedan av IS i bland annat propagandan. De säger: ”i Europeiska samhällen har du ingen plats, kom istället hit och försvara kalifatet.”

Som bevis för sin tes lyfter Rajan Basra fram själva målen för Islamiska statens attentat. En fotbollsstadion, caféer eller barer. Det är inte partipolitiska eller militära mål.

– Man vill vända människor som förut levt sida vid sida mot varandra.

Några hållplatser österut med tunnelbanan börjar flera marknadsstånd ta form i stadsdelen Tower Hamlets. Samma stadsdel där East London Mosque ligger. Bland elektronikprylar, grönsaker och kläder bekräftas bilden av att muslimer här känner sig rädda. Många jag pratar med verkar uppgivna.

Alla utom en. En 17-årig tjej i brun slöja och gul stickad halsduk stannar och tänker ett tag efter att jag ställt min fråga.

– De har skrikit efter mig och visst har jag märkt av en ökad spänning i samhället, det är inte som när jag var barn längre, säger hon först.

17-åringen, som inte vill säga sitt namn, förklarar att hon tycker att religionen sammanblandas med det som ett fåtal ”barbarer gör sig skyldiga till”

– Men det finns en annan berättelse om muslimer som inte handlar om att man åker till IS eller blir extremist. En berättelse om den majoritet av oss som är britter och muslimer på samma gång och som ställer upp på brittiska värderingar. Och den berättelsen får ingen plats idag , men ska det bli någon förändring måste också det berättas.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".