Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Hotande svältkatastrof på uttorkat Madagaskar

Publicerat tisdag 22 november 2016 kl 10.49
"Vi är i huvudsak ett jordbruksland och regnet är helt avgörande"
(7:41 min)
Hundratals bybor har samlats i Marvatobé i södra Madagaskar inför FN:s matutdelning. Regionen har drabbats av svår torka.
1 av 3
Hundratals bybor har samlats i Marvatobé i södra Madagaskar inför FN:s matutdelning. Regionen har drabbats av svår torka. Foto: Richard Myrenberg/Sveriges Radio
16-åriga Haingo Naina, som är ensamstående med en liten son, väntar på matutdelning. Hon överlever på att samla och sälja ved. Men det räcker inte långt, säger hon.
2 av 3
16-åriga Haingo Naina, som är ensamstående med en liten son, väntar på matutdelning. Hon överlever på att samla och sälja ved. Men det räcker inte långt, säger hon. Foto: Richard Myrenberg/Sveriges Radio
16-åriga Haingo Naina med sin son vid den lilla vasshyddan i södra Madagaskar.
3 av 3
16-åriga Haingo Naina med sin son vid den lilla vasshyddan i södra Madagaskar. Foto: Richard Myrenberg/Sveriges Radio

I södra Madagaskar hotas över 1,4 miljoner människor av svält. För omkring 850 000 är läget kritiskt. Denna en gång så bördiga ö i indiska Oceanen har drabbats av av missväxt, torka och uteblivna regn. Mycket beror på klimatförändringar, väderfenomenet el Niño, men också på en omfattande skogsavverkning. 90 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och i flera områden på södra delen av ön lever många på gräsen till svält.

Vi befinner oss i den lilla byn Marvatobé i södra Madagaskar, ett av de områden där läget beskrivs som kritiskt. Tanass från FN:s livsmedelsprogram säger att folk här drabbats av torka och kraftigt minskad jordbruksproduktion. Här går folk hungriga, det är därför för vi delar ut mat här idag, säger han.

Torkan och missväxten drabbar ett redan fattigt land. Omkring 90 procent av befolkningen lever under 2 dollar om dagen, och nästan hälften av barnen är kroniskt undernärda, vilket visar sig att många unga är kortare än normalt.

Hundratals människor sitter här och väntar på att matutdelningen ska börja. En av dem är Haingo Naina. Hon är bara sexton år men redan ensamstående mor och därför en av de prioriterade grupperna vid utdelningen.

Hon ammar fortfarande, berättar hon. Det är svårt att klara sig. För att överleva så äter hon de sura frukterna från tamarind-träden, och säljer torrved som hon samlar i kullarna runtomkring. För de pengar jag får över så köper jag lite ris, berättar hon.

Matutdelningen kommer igång och Haingo får hjälp med att bära bort matolja och säckar med majs och bönor. Hon är nöjd, men säger att maten som hon fått bara kommer att räcka en dryg vecka. Vad händer sedan frågar jag?

– Ja, sedan finns inget kvar, säger hon.

Vi följer henne bort till hennes enkla lilla vasshydda ett par hundra meter bort. Där fångar hon upp sin halvårsgamla son i famnen. Pappan har stuckit för länge sedan. Även om hon får en del hjälp av sina föräldrar och farföräldrar så är tillvaron svår. Här möter jag också Haingos pappa Alfred som vid 30-års ålder alltså är morfar. En familjesituation som inte är ovanlig på Madagaskar.

På marken ligger torra trädgrenar i buntar. Det är det här de lever på - att sälja ved.

Livsmedelshjälpen idag lättar tillfälligt på nöden för alla dessa människor i Marvatobé, men som Haingo säger - maten kommer inte räcka länge. FN:s olika hjälporganisationer bidrar inte bara med direkt livsmedelshjälp utan försöker också få ut en del utsäde till lantbrukarna här, att användas inför den väntade regnsäsongen som kan komma i december, januari eller februari. Ingen vet säkert längre.

– Vi väntar oss ingen förbättring förrän tidigast i februari, säger Nora Hobbs som är nutritionsansvarig för FN:s livsmedelsprogram. De kommande månaderna är kritiska eftersom många hushåll behöver hjälp med att få både utsäde och mat.

Hon reser just nu runt i området för att undersöka hur illa det är ställt. Flera områden här klassas som kategori fyra, eller fas fyra enligt en femgradig skala över livsmedelssituationen. Fas fem är ren svält:

– Genom att få reda på hur livsmedelssituationen ser ut i fas-fyra-områdena får vi se om det några områden kommer att klassas som fas-fem, alltså det mest kritiska läget. Men det vet vi ännu inte, säger Nora Hobbs från FN:s livsmedelsprogram.

Victorien Raobsoamanitrandrasana arbetar här för FAO, alltså FN:s livsmedels-och jordbruksorganisation. Han är uppväxt i det här området och har personligen märkt av klimatförändringarna under de senaste åren med uteblivna eller otillräckliga regn. 

– Vi är i huvudsak ett jordbruksland där regnen är helt avgörande. Här har vi sett dramatiskt sjunkande skördar - vilket gäller för 90 procent av dem som bor här. Så livsmedelsförsörjningen här i södra Madagaskar är allvarligt hotad, säger han.

Hur ser han då på den närmaste tiden? Finns det något hopp?

– Enligt meteorologerna så har väderfenomenet el Niño ersatts av el Niña, vilket vi hoppas mycket på. Enligt beräkningarna så borde de komma ordentliga regn i slutet av november.

Men om regnen inte kommer då?

– Ja - då blir läget än mer kritiskt, svarar Victorien Raobsoamanitrandrasana. I ärlighetens namn så fruktar vi det. I vanliga fall borde vi se molnen svepa över oss nu, men som du ser är himlen helt klart fortfarande. Så vi får se, avslutar han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".