Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Rysk oppositionspolitiker tror på tidigare presidentval

Publicerat onsdag 23 november 2016 kl 10.55
"Ryssland är på väg neråt. Den ekonomiska situationen förvärras"
(9:34 min)
Ryske oppositionspolitikern Michail Kasjanov.
Michail Kasjanov, en gång Rysslands premiärminister, nu i opposition, utesluter inte ett tidigarelagt ryskt presidentval. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio

Rysslands försämrade ekonomi kan på sikt skada president Putins popularitet. Vår korrespondent Johanna Melén har träffat oppositionspolitikern Michail Kasjanov som inte utesluter att presidentvalet 2018 tidigareläggs.

Om mindre än ett och ett halvt år, i mars 2018, ska det hållas presidentval i Ryssland. Den sittande presidenten, Vladimir Putin, kan om han vill kandidera för ännu en sexårsperiod.

Men i Ryssland spekuleras det nu i ett möjligt tidigarelagt val, redan nästa år. En som inte utesluter ett sådant scenario är Michail Kasjanov, premiärminister under Putins första tid som president, nu sedan länge i opposition.

– Ryssland är på väg neråt. Den ekonomiska situationen förvärras. Det här oroar Putin, det oroar alla. Vad ska hända härnäst? Och snart är det presidentval i Ryssland, säger Michail Kasjanov.

Han tror att valet kan hållas redan före sommaren.

– Om två, tre månader kommer vi att få veta. För om det blir förtida val, ja då måste de nog hållas senast i juni. Väntar man till september kan det vara för sent. Pengarna håller på att ta slut, säger Michail Kasjanov.

Det räcker att titta på den ryska regeringens budget för de kommande åren och där utgifterna skärs ner på nästan allt. Mindre pengar till skola och sjukvård och i sin långtidsprognos räknar Rysslands regering med fortsatt ekonomisk nedgång, främst på grund av det låga oljepriset.

Till och med militärutgifterna, som ökat kraftigt de senaste åren, minskar nu. Och nästa år, säger den ryska regeringen, kommer pengarna i den så kallade reservfonden vara slut och då måste man börja ta pengar ur nästa sparbössa, tänkt för sämre tider: Fonden för nationellt välbefinnande. Så vilka pengar ska man locka väljarna med 2018?

– Nu försöker Putin minska på utgifterna för att spara pengar till mars 2018, då valet egentligen ska hållas. Men pengarna kanske inte räcker, säger Michail Kasjanov.

Den kärva budgeten sägs också ha varit förklaringen till att parlamentsvalet tidigarelades till september i år fast det egentligen skulle ha hållits i december.

Än så länge, tack vare annekteringen av den för många ryssar symboliskt viktiga ukrainska Krimhalvön, tack vare en mer central roll för Ryssland i världspolitiken och med hjälp av en omfattande tv-propaganda är förtroendet för Vladimir Putin mycket högt.

Runt 80 procent av ryssarna litar på Putin enligt det oberoende, och nu agentstämplade, opinionsinstitutet Levada center. Enligt samma opinionsinstitut anser 63 procent av de tillfrågade att Putin bör fortsätta som president också efter nästa val. 49 procent tror inte heller att det kommer dyka upp något alternativ till Putin.

Men det där är nu, säger Michail Kasjanov, saker kan förändras mycket snabbt. De kommande ett och ett halvt åren blir avgörande.

– När det inte längre finns pengar till arbetarna, till de statsanställda, när pensionerna inte längre kommer att betalas ut som på 90-talet, när Jeltsin var president. Men Jeltsin gav människor möjlighet att bestämma något själva genom demokratiska reformer. Putin bestämmer allt själv. Missnöjet kommer att växa.

Som vanligt, när valtider närmar sig i Ryssland, börjar ryktena och spekulationerna och tolkningarna av allt som händer och sägs leva ut. Som en artikel i den vällästa tidningen Moskovskij komsomolets som mycket hastigt försvann från tidningens sajt.

I artikeln hade en professor som sägs ha goda kontakter i Kreml förutspått att det kanske inte alls är Putin som kommer lanseras som maktens kandidat i valet. Att det finns en grupp liberaler som hellre vill se Dmitrij Medvedev en gång till.

Eller som när det osannolika hände att en minister, ministern för ekonomisk utveckling Aleksej Uljukajev kort därefter greps på bar gärning när han, sades det tog emot en muta på två miljoner dollar. En struntsumma i den ryska eliten.

Nu sitter han under utredningens gång i husarrest. Ryska kommentatorer kom snabbt fram till att det var första gången en sittande minister arresterats i Ryssland sedan 1953 – då Lavrentij Berija greps och senare sköts.

Bedömare såg i gripandet av minister Uljukajev en pågående maktstrid inför presidentvalet och framförallt en signal från Vladimir Putin om att ingen ska känna sig trygg, att alla kan hamna i onåd och att det ytterst bara är han, Putin, som bestämmer.

Michail Kasjanov är övertygad om att Vladimir Putin tänker kandidera för en ny sexårsperiod som Rysslands president.

– Om inget alldeles extraordinärt händer så finns ingen annan väg för honom längre, nu är han president för evigt – tyvärr, säger Michail Kasjanov som anser att Putin hade en chans att släppa på tumskruvarna i samband med parlamentsvalet som hölls i september och tillåta mer opposition vid makten.

– Men han tog inte chansen. Han vågade inte. Alldeles för många har alldeles för mycket att anklaga honom för efter så många år vid makten. Till det ska nu läggas det ryska agerandet i Ukraina och flygbombningarna i Syrien, säger Michail Kasjanov.

– Varje steg mot mindre kontroll är ett steg närmare slutet för honom själv. Och under tiden samlas problemen på hög, fortsätter Michail Kasjanov.

Det var längesedan han själv satt vid makten nu. 2004 fick Michail Kasjanov sparken efter drygt tre år som premiärminister under Vladimir Putins första presidentperiod. Nu tillhör han den ryska oppositionens veteraner, och leder partiet för folkets frihet, förkortat Parnas.

De senaste åren har inneburit svåra tider för rysk opposition, inte minst för Michail Kasjanov själv. I februari 2015 sköts hans parhäst som oppositionsledare Boris Nemtsov till döds på en av broarna som leder bort från Kreml. Vem som beordrade mordet är inte känt men spåren har hittills pekat mot Tjetjenien.

I början av det här året lade Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov ut ett videoklipp på sitt Instagramkonto där Michail Kasjanov tillsammans med en annan oppositionell ses genom ett skjutvapens kikarsikte. Det tolkades som ett direkt dödshot. Under valrörelsen inför parlamentsvalet i september attackerades Kadyrov flera gånger, med tårtor, ägg och tomater och i våras spelade Michail Kasjanov ofrivilligt huvudrollen i en skandaldokumentär på tv-kanalen NTV.

Någon hade placerat en kamera i sovrummet där Kasjanov stämt träff med sin älskarinna. Där i sängen pratade de mycket nedvärderande om andra personer inom oppositionen och filmen var en bidragande orsak till att Rysslands regimkritiker precis som så många gånger förr inte lyckades samarbeta inför parlamentsvalet i höstas.

Men inför presidentvalet finns ingen annan strategi. Oppositionen måste enas kring en kandidat som i väljarnas ögon är ett trovärdigt alternativ till Vladimir Putin, menar Michail Kasjanov.

Valet av Donald Trump som USA:s president har gjort det ännu lite svårare att förutspå framtiden i rysk politik. I Kreml hade man räknat med en seger för Hillary Clinton, att det nu blir den betydligt mer Putinvänlige Trump behöver inte betyda något positivt för Rysslands del, menar Michail Kasjanov.

Visserligen firades det med champagne i parlamentet, duman, men framtida förhandlingar mellan två vinnarskallar där Vladimir Putin ser varje kompromiss som ett tecken på svaghet kan bli svåra, säger Michail Kasjanov.

– Putin hade inte väntat sig att EU:s och USA:s sanktionssvar på den ryska annekteringen av Krim skulle bli så långvariga. Och nu är det viktigt att från västs sida inte ge vika och inte låta sig skrämmas av en mer militärt aggressiv retorik från Moskva, säger Kasjanov.

– Om man mjukar upp den hårda linjen i fallet Ukraina, om Putin vinner där, ja då kan nästa steg vara den moldaviska utbrytarrepubliken Transnistrien, där Ryssland redan har militär närvaro. Det gäller att stoppa angriparen, Michail Kasjanov.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".