Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Ryssar tros ligga bakom misslyckad kupp i Montenegro

Publicerat onsdag 30 november 2016 kl 10.14
"De säger att ingenting har hänt, men vi vet att någonting har hänt"
(8:54 min)
Oppositionsledaren Nebojsa Medojevic hävdar att regeringen iscensatte kuppen för att säkra en valseger.
1 av 3
Oppositionsledaren Nebojsa Medojevic hävdar att regeringen iscensatte kuppen för att säkra en valseger. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Många i Montenegro är negativt inställda till det planerade Natomedlemskapet. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
2 av 3
Många i Montenegro är negativt inställda till det planerade Natomedlemskapet. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Enligt åklagare planerade en grupp terrorister att storma Montenegros parlament på valdagskvällen. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
3 av 3
Enligt åklagare planerade en grupp terrorister att storma Montenegros parlament på valdagskvällen. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio

I Montenegro sitter flera personer häktade – misstänkta för att ha planerat en statskupp på valdagen den 16 oktober med syfte att bland annat mörda landets tidigare premiärminister Milo Djukanovic.

Enligt Montenegros chefsåklagare ska den planerade kuppen ha organiserats av ryska nationalister och efter ett oväntat besök i Serbien av det ryska säkerhetsrådets sekreterare florerar nu misstankar om att det i själva verket är den ryska staten som ligger bakom kuppförsöket - med målet att hindra Montenegro från att gå med i Nato

På andra sidan floden Moratja, längs boulevarden uppkallad efter ett serbiskortodoxt helgon ligger maktboningarna på rad. Utanför parlamentet går en polisman och pratar i telefon, trottoaren sopas fri från höstlöv av en kvinna i orangea arbetskläder och ingenting talar om den dramatik, eller möjliga dramatik, som kunde ha utspelat sig här på valdagskvällen den 16 oktober.

Enligt Montenegros riksåklagare planerade en grupp personer att vid elvatiden på kvällen storma landets parlament, attackera centrala politiska byggnader och med hjälp av en prickskytt döda den nu avgångne premiärministern Milo Djukanovic. Ryska nationalister var involverade och planen var, säger Montenegros riksåklagare, att hindra Montenegros Natointräde, planerat till nästa år.

Samma dag, den 16 oktober, greps 20 serbiska medborgare, misstänkta för att ha planerat det våldsamma maktövertagandet.

Några kvarter bort från parlamentet sitter oppositionsledaren Nebojsa Medojevic och säger att alltihop är struntprat.

– Informationen om gripandena kom bara ett par timmar efter att vallokalerna öppnade och om du som vanlig medborgare hör om planerade terrorattacker och att flera terrorister kan vara på fri fot blir du naturligtvis rädd och låter bli att gå ut.

På så vis, säger han, berövades oppositionen viktiga röster som annars hade kunnat ge dem segern. Och då hade det med stor säkerhet i alla fall tillfälligt varit slut på Montenegros väg in i försvarsalliansen Nato.

Enda sedan självständigheten från Serbien för tio år sedan har Montenegros regering under ledning av premiärminister Milo Djukanovic strävat västerut mot EU- och Natomedlemskap. Samtidigt finns historiskt och kulturellt starka band österut, till Ryssland. Det kyrilliska alfabetet, den ortodoxa kyrkan, alla ryssar som gjort Montenegros kust vid Adriatiska havet till sitt semesterparadis. Frågar man besökarna i den nyuppförda kristiuppståndelsekatedralen i Podgorica är många negativt inställda till ett Natomedlemskap. I Montenegro lever minnet kvar av hur Nato, utan FN:s godkännande, i slutet av 90-talet fällde bomber över Serbien, Kosovo och Montenegro för att få slut på Kosovokriget.

Från Kremls sida har man kritiserat Montenegros planerade Natomedlemskap och sagt att försvarsalliansens fortsatta utvidgning österut är riktad mot Ryssland. I somras ifrågasatte Vladimir Putin vad Montenegro alls ska med Nato till; "Vem hotar Montenegro?", undrade Putin.

När Montenegros riksåklagare pekade ut två ryska nationalister som hjärnorna bakom den misslyckade kuppen på valdagen satte spekulationerna igång.

Och de tilltog sedan sekreteraren för Rysslands säkerhetsråd, den tidigare chefen för landets säkerhetstjänst Nikolaj Patrusjev oväntat besökte Serbiens huvudstad Belgrad i slutet av oktober. Kort därefter ska Serbien, enligt uppgifter i brittiska the Guardian, ha utvisat en grupp ryska medborgare. Uppgifterna får stöd sedan en av de misstänkta kuppmakarna, en serbisk nationalist, börjat samarbeta med utredarna.

Enligt lokala medier ska den serbiske nationalisten ha berättat att han träffade ryssarna när de tillsammans stred på de proryska separatisternas sida i östra Ukraina. Ryssarna ska ha gett honom 200 000 euro, knappt två miljoner svenska kronor, för att utföra kuppen i Montenegro.

Enligt Montenegros chefsåklagare finns inga uppgifter om att ryssarna ska ha arbetat på uppdrag av den ryska staten och president Vladimir Putins presschef Dmitrij Peskov har sagt att något sådant är absolut uteslutet.

Men alla är inte övertygade.

En kort promenad från parlamentet i Podgorica ligger det nyrenoverade Hiltonhotellet och där i en skinnfotölj sitter Miodrag Vlahovic, tidigare Montenegros utrikesminister och USA-ambassadör.

– Det finns mycket som tyder på att något allvarligt hände, eller var på väg att hända. Tursamt nog kunde det undvikas. Nu vet vi att det inte var Ryssland, jag skojar förstås, säger Miodrag Vlahovic och förtydligar sedan att det är det han försöker säga - utan att säga det - att den ryska staten var inblandad. Men i sådana här fall, säger Miodrag Vlahovic, kommer sanningen aldrig fram.

– De säger att ingenting har hänt, vi vet att något har hänt och så är det med det.

Miodrag Vlahovic, som är en varm anhängare av ett montenegrinskt Natomedlemskap och som har goda kontakter i landets regering utesluter inte att det faktiskt var med Natos hjälp som det påstådda kuppförsöket kunde avvärjas.

– Vi är redan en del av systemet, vi har representanter i Bryssel, i Nato. Vi åtnjuter redan en viss form av skydd, säger Miodrag Vlahovic.

Sedan säger han att det går utmärkt att både vara Natomedlem och ha goda relationer med Ryssland och så minns han mötet i Washington med Natos tidigare generalsekreterare George Robertsson som berättade hur Vladimir Putin, under sin första period som Rysslands president, hade frågat honom om Ryssland också skulle kunna gå med i Nato.

– Den här konflikten mellan Ryssland och väst är inte alls nödvändig och till skillnad från under kalla krigstiden, säger Miodrag Vlahovic, finns egentligen inga ideologiska skiljelinjer.

Det finns fortfarande mycket som är oklart kring vad som var på väg att hända, eller inte hända, i Podgorica på valdagskvällen den 16 oktober. Det bevismaterial som hittills lagts fram i form av bland annat militärkläder, knogjärn och pepparsprej säger, menar kritiker, egentligen ingenting och man menar att åklagaren flera gånger har ändrat sina uppgifter.

På centret för Natoupplysning i Podgorica sitter den montenegrinska medborgaren Damir Dautovic och vet inte vad han ska tro. Egentligen, säger han, är det nästan lika illa vilket som

– Vare sig det handlar om propaganda eller om det verkligen är sant så är det hemskt, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".