Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Kan husfabriker lösa bostadsbristen?

Publicerat måndag 9 januari kl 17.25
"Vill kopiera fordonsindustrin"
(9:18 min)
Lindbäcks bygg fabrik i Öjebyn Piteå.
1 av 3
Lindbäcks bygg husfabrik i Öjebyn Piteå. Foto: Nils Eklund
Lindbäcks bygg nya fabrik på Haraholmen Piteå.
2 av 3
Lindbäcks bygg nya fabrik på Haraholmen Piteå. Foto: Nils Eklund
Lindbäcks VD Stefan Lindbäck i bygget av företagets nya fabrik.
3 av 3
Lindbäcks VD Stefan Lindbäck i bygget av företagets nya fabrik. Foto: Nils Eklund

Är färdiga lägenheter med vardagsrum, kök och badrum som sätts ihop på löpande band i en husfabrik lösningen på den svenska bostadsbristen?

Efter att industriproducerade villor sedan länge är en naturlig del av svenska byggbranschen så har företag som tillverkar flerbostadshus i fabriker fått ett rejält uppsving de senaste åren. Ett exempel finns i husfabriken där delar av framtidens Mälardalen nu byggs i Piteå.

Varje måndag lämnar lastbilstransporter fabriken med husmoduler, i huvudsak i södergående riktning då 70 procent av företagets marknad finns i Mälardalen hos privata företag och offentliga aktörer. I slutet av 2017 ska ytterligare en andra fabrik öppna som nu byggs i Piteå hamn för en halv miljard kronor för att på sikt kunna lägga om den södergående fraktpendeln från väg till hav och fartyg på Östersjön.

Tanken är att den ska möjliggöra en tredubbling av produktionskapaciteten till 2500 lägenheter årligen eller 50 i veckan här i Piteå.

Det finns inte någon officiell statistik över hur stor marknadsandel de renodlade "flerbostadshus fabrikerna" står för idag inom den samlade svenska byggindustrin. Men en fingervisning är att Piteåföretaget tillsammans med de andra liknande större aktörerna, Moelven och Boklok som ägs av Skanska och Ikea, idag bygger runt 2700 lägenheter och hem årligen i sina fabriker. Det skulle motsvara var trettonde nybyggd bostadslägenhet i Sverige om man jämför med SCB:s statistik för 2015.

Och de två andra stora husfabrikföretagen vittnar också om kraftig tillväxt och ökad efterfrågan de senaste åren. Boklok fördubblar nu produktionen i fabriken i Gullringen i Småland till år 2020 och Moelven med fabriker i Värmland har ökat omsättningen från en halv miljard till en och en halv miljard kronor på fem år. Lindbäcks i Piteå får tacka nej till jobb för att de inte hinner möta den växande efterfrågan.

Björn Wellhagen, näringspolitisk chef vid branschorganisationen Sveriges byggindustrier med 3300 medlemsföretag, bekräftar bilden av husfabrikernas starka utveckling. Samtidigt har hela byggbranschen medvind just nu och det kommer finnas plats för både traditionella flerbostadshusbyggare och renodlade husfabriker, tror han.

– Om kakan blir större så kan ju fler vara med. Marknaden generellt har ju vuxit sista året. Investeringsvolymen totalt är ungefär 440 miljarder.

Och påpekar Björn Wellhagen, även traditionella företag i branschen, som jättar som PEAB och NCC använder sig, om än inte lika långtgående som fabrikerna, men dock i varierande omfattning av olika typer av industriell förproduktion av standardiserade husdelar i större utsträckning än tidigare.

Drygt 700 000 bostäder behövs byggas i Sverige fram till 2025, enligt Boverkets senaste prognos. Och frågan är i vilken mån de renodlade husfabrikerna kan bli lösningen?

– Det kan vara en del av lösningen. Bostadsproduktionen har ju gått upp väldigt mycket. Men det som har producerats har ju i hög grad vänt sig till människor med lite högre inkomster. Och i takt med att priserna ökat så har problemet för låg- och medelinkomsttagare att hitta någonting på bostadsmarknaden. Och för de kan det här vara en attraktiv lösning, säger Anna Granath Hansson, bostadsforskare vid KTH som just nu forskar kring hur Sverige och andra europeiska länder allt mer industrialiserar byggandet för att möta bostadsbristen.

Samtidigt kan stegrande markpriser komma att driva ut de fabriksproducerade flerbostadshusen i utkanterna av städerna, tror Anna Granath Hansson även om hon inte ser framför sig nya miljonprogram där det mesta ser likadant ut.

– Förr i tiden kanske man byggde 16 likadana höghus på en åker. Och det tyckte man var bra med en ny stadsdel. Det skulle man aldrig göra idag. Utan nu handlar det om betydligt mindre enheter för det första. Och man försöker stoppa in dem lite här och lite där. Och då kan det också vara så att man blandar olika tillverkare i samma område. Så kan man blanda upp det med vanliga platsbyggda hus och så. Jag tror att kommunerna är oerhört medvetna om det här. Jag tror inte man kommer göra om samma misstag som man gjort tidigare, säger Anna Granath Hansson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".