Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Läkare involveras i terroristjakt

Uppdaterat måndag 30 januari kl 15.12
Publicerat torsdag 29 december 2016 kl 16.01
Antiterrorlagar UK
(10 min)
Läkare med vit rock.Foto:Leif R Jansson/SCANPIX
Offentliganställda läkare i Storbritannien har en skyldighet att anmäla om de misstänker att en patient är på väg att radikaliseras. Foto: Leif R Jansson/SCANPIX

Storbritannien är ett av flera europeiska länder som infört nya antiterrorlagar. Men nu får lagarna kritik. Vårdcentraler och skolor måste nämligen rapportera till myndigheterna om man misstänker att någon är på väg att radikaliseras.

– Röker du, frågar Abdul och erbjuder mig en cigarett, efter att vi satt oss ner på en parkbänk i stadsdelen Tower Hamlets i östra London.

Abduls historia börjar när han skulle till läkaren för att han hade höftproblem. En doktor på den offentliga brittiska vården, NHS, tog emot honom. Först är läkaren vänlig. Han ställer frågor: "Hur gammal är du, jobbar du, pluggar du?" Ganska många frågor. Sen blir han tyst ett tag men säger till slut:

– Var står du politiskt?"

– Vad menar du frågar Abdul? Ja är du vänster, höger, var står du politiskt?

Där och då blev Abdul förvånad, lite chockad, men tänker sen inte mer på det.

En vecka efter läkarbesöket knackar det på dörren hemma hos Abdul. Hans mamma kommer upp på hans rum.

– Jag tror polisen söker dig där nere, säger Abduls mamma.

– Vi kommer från Channel, säger personerna vid dörren. Vi är oroliga över dig. 

Channel är ett brittiskt stödprogram som skapats för att förebygga att människor dras in i extremism. Det riktar sig, enligt brittiska myndigheter, till människor som i framtiden skulle kunna hota samhället. Det ska förhindra terrorism, står det uttryckligen i myndighetens beskrivning.

Den övergripande strategin, Prevent, handlar bland annat om att vissa offentliga institutioner i det brittiska samhället, som vårdcentraler och skolor, måste rapportera om man tror att elever, patienter eller studenter kan riskera att radikaliseras.

Offentliganställda rapporter alltså misstankarna till Channel, som tar beslut om man ska kontakta och erbjuda stöd till den utpekade personen. 

I Kent utanför London jobbar kriminologen Fahid Qurashi på Canterburry Christ Church University. Under flera år har han forskat på Storbritanniens antiterrorlagar. Han är också kritisk till många av dem. Vi sätter oss i ett av universitetets konferensrum.

– Hela strategin med Prevent, fokuserar på ett hot från islam. Vad man menar med att vara terrorist i Storbritannien idag, är synonymt med ett hot från muslimer, säger Fahid Qurashi. Myndigheterna riktar sina insatser mot muslimer och muslimska samhällen, utan att det nödvändigtvis finns ett reellt problem med terrorism i de grupperna och områdena.

Trots att muslimer utgör mindre än fem procent av befolkningen i Storbritannien så är majoriteten av de som rapporteras till Channel muslimer, det är alltså muslimer som pekas ut att vara i riskzonen.

Enligt Fahid Qurashi tyder inte det på ett problem bland muslimer, utan snarare på ett problem med strategin som har ett överdrivet fokus på muslimer.

– Terrorism uppfattas som något som har med islam att göra per definition, därför får vi det här snedvridna resultatet, säger han.

Det som talar för Fahid Quarish argumentation är att bara en av fem av de som rapporteras till Channel bedöms vara i farozonen. De flesta av de rapporterade personerna avskrivs alltså sedan från Channel.

– Men flera terrorattentat i Europa har ju utförts av islamister? invänder jag.

– Ja, men det är inte det som är det största hotet om tittar på statistik, säger Fahid Qurashi och syftar på siffror från Europol.

Statistiken han hänvisar till visar att de flesta attentaten och attentatsförsöken i Europa de senaste fem åren inte utförts av islamistisk motiverad terrorism, den största delen har separatistiska rörelser stått bakom.

– Samtidigt förbiser vi det högerextrema våldet säger Fahid Qurashi. Bilden vi har om att hotet från muslimer är oproportionerlig.

Brittiska myndigheter har inte velat låta sig intervjuas om Prevent och Channel, en talesperson för brittiska inrikesministeriet skriver via e-post att man riktar insatser även mot högerextremism, men också att Prevent har haft en positiv effekt. ”Vi har nu mer än 550 000 offentligt anställda som är tränade i att upptäcka tecken på radikalisering” står det i uttalandet.

– Regeringen säger att man ska stoppa människor från att bli terrorister. Vad Prevent det gör är att det pekar ut muslimer på godtyckliga grunder som till exempel vilken mat man äter.

Insatser som Prevent och Channel har också fått kritik av andra, bland annat en i rapport skriven av organisationen Cage där man ifrågasätter hur det ens är möjligt att hitta tecken på radikalisering hos till exempel ett barn. Flera människorättsorganisationer har också påpekat att rapporteringen sker på godtyckliga grunder.

– Jag har ett muslimskt namn och jag hade skägg på den tiden, jag tror det var därför allt det här hände, säger Abdul.

Abdul är idag misstänksam mot brittiska myndigheter. Han känner sig utpekad. Misstänkliggjord.

– Man ifrågasätter sin plats i det här samhället säger Abdul, jag identifierar mig inte som brittisk.

Han är född i Storbritannien, det är också hans föräldrar. Hans farföräldrar kommer från Pakistan.

När Abdul avslutat sin historia har han rökt både en och två cigaretter.

Men är det aldrig värt det frågar jag honom, om det kan förhindra terrordåd, kan det inte vara värt det då?

– Att offentliganställda ska vara del i ett angivarsamhälle kan aldrig vara bra. Man behöver inte läkare som på godtyckliga grunder ska försöka avgöra om man kommer radikaliseras.

När vi har skilts åt efter att ha tagit sällskap till tunnelbanan tänker jag på det Abdul sagt och hittar samtidigt en artikel om Prevent på min telefon.

Även FN har riktat kritik mot Prevent visar det sig. FNs särskilda sändebud understryker det Abdul gett uttryck för. ”Ingen vill leva i ett samhälle där man inte vet när nästa bomb kommer smälla, skriver sändebudet, men vi vill inte heller leva i ett land där man måste se upp med vad man säger av rädsla för hur det skulle kunna användas mot en.”

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".