Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

50 år sedan första hjärttransplantationen

Publicerat torsdag 9 mars kl 11.00
Patient: Både känslor av tacksamhet och, kanske, orättvisa
(7:11 min)
Vaxdockor iklädda operationskläder står runt ett operationsbord.
1 av 6
Trace Adamo guidar tusentals besökare på Groote Schuursjukhuset – här i ett av de operationsrum som användes vid den första hjärttransplantationen. Vaxdockor visar hur operationen gick till. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio
Marie Andreasson, snart färdig sjuksköterska, fick ett nytt hjärta för tre år sedan, efter att ha drabbats av en svår infektion. Foto: Privat
2 av 6
Marie Andreasson, snart färdig sjuksköterska, fick ett nytt hjärta för tre år sedan, efter att ha drabbats av en svår infektion. Foto: Privat
Groote Schuur-sjukhuset i Kapstaden där världens första hjärttransplantation gjordes för 50 år sedan. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio
3 av 6
Groote Schuur-sjukhuset i Kapstaden där världens första hjärttransplantation gjordes för 50 år sedan. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio
Hjärtkirurgen Christian Banard, i form av en vaxdocka, sitter vid sitt skrivbord. Hela hans mottagning finns bevarad på sjukhuset där han arbetade. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio
4 av 6
Hjärtkirurgen Christian Banard, i form av en vaxdocka, sitter vid sitt skrivbord. Hela hans mottagning finns bevarad på sjukhuset där han arbetade. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio
I entrén till Groote Schuur-sjukhuset i Kapstaden hänger hjärtkirurgen Christian Banards porträtt i guldram. Hit kommer mer än 8 000 skolungdomar varje år, förutom alla vanliga besökare, berättar guiden Trace Adamo. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio
5 av 6
I entrén till Groote Schuur-sjukhuset i Kapstaden hänger hjärtkirurgen Christian Banards porträtt i guldram. Hit kommer mer än 8 000 skolungdomar varje år, förutom alla vanliga besökare, berättar guiden Trace Adamo. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio
Det var här på huvudgatan i stadsdelen Observatory i Kapstaden, som Denise Darvall blev svårt skadad i en trafikolycka. Hennes hjärta användes vid världens första hjärttransplantation. Bilden finns på museet ’Heart of Cape town’. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio
6 av 6
Det var här på huvudgatan i stadsdelen Observatory i Kapstaden, som Denise Darvall blev svårt skadad i en trafikolycka. Hennes hjärta användes vid världens första hjärttransplantation. Bilden finns på museet ’Heart of Cape town’. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio

I år är det 50 år sedan världens första hjärtbyte ägde rum på ett sjukhus i Kapstaden i Sydafrika. Denna världssensation har genom åren hjälpt tusentals människor i världen till ett nytt liv. En av dem är Marie Andreasson från Strömstad, som var bara 21 år när hon drabbades av en livshotande infektion.

– För min del så gick det väldigt fort. Jag fick egentligen en vanlig influensa, jag var höggravid och åkte in till vårdcentralen för att ta lite prover och se hur det var, men då skickade de mig vidare direkt.
Och då visade det sig att det här viruset hade satt sig på hjärtat, så jag blev jättedålig. Inom loppet av en timme bara gick jag från att vara lite förkyld till att behöva hållas nedsövd.

Barnet som skulle ha fötts några dagar senare fick för lite syre när Maries hjärta sviktade och klarade sig inte.

– Jag låg nedsövd i tre veckor till att börja med och de opererade in en stor hjärtpump som skulle hjälpa till att hålla hjärtat igång, för jag fick multiorgansvikt och väldigt grav hjärtsvikt.

Man började diskutera transplantation ganska tidigt för man såg att hjärtat inte hämtade sig som det skulle.

Det tog fem månader innan det kom ett lämpligt donatorshjärta, och efteråt blev livet annorlunda, berättar Marie.

– Det var fruktansvärt overkligt. Det var ju någonting man egentligen bara hade sett och hört om på tv. Det var ju mycket frågor om hur allting skulle fungera och hur livet skulle bli efteråt. Så det var väldigt overkligt till att börja med. Man accepterade det mer och mer men det blev inte liksom verkligt förrän det faktiskt var genomfört, och när man vaknade upp och såg att allting hade gått bra.

Nu är det drygt tre år sedan Marie hjärttransplanterades, och hon är en av de drygt 1 000 personer i Sverige som fått ett nytt hjärta, sedan transplantationerna startade (källa: MOD).

Men i världen har det gjorts långt över 100 000 hjärttransplantationer under det senaste halvseklet. Den allra första gjordes alltså vid Groote Schuur-sjukhuset i Kapstaden av kirurgen Christian Banard. Det var den 3 december 1967 och den dagen hade familjen Darvall bestämt sig för att åka till några vänner och dricka te.

På vägen stannade pappan bilen och dottern Denise och hennes mamma gick över gatan för att köpa en kaka att ta med. På vägen tillbaka blev båda påkörda av en bil som kom i hög hastighet.

Mamma Darvall dog omedelbart, och Denise fick svåra skador i huvudet. En kort stund senare på Groote Schuursjukhuset fick kirurgen Christian Banard förklara för Denises pappa att hans dotter var hjärndöd. Han frågade också om pappa Darvall ville donera dotterns hjärta till en svårt sjuk medmänniska, berättar guiden Trace Adamo vid sjukhuset.

– Och trots att pappan kunde höra dotterns hjärta slå via monitorerna, så fattade han beslutet att donera dotterns hjärta. Man måste beundra honom, säger Trace Adamo.

Hjärtat opererades in hos den 53-årige specerihandlaren Louis Washkansky, som led av hjärtsvikt och bara hade små chanser att överleva. Operationen lyckades, det var en medicinsk världssensation, och Louis Washkansky intervjuades några dagar senare från sjukhussängen av brittiska BBC. Men det var det inte många sydafrikaner som visste om, berättar Trace Adamo.

– Det fanns inte tv, och den sydafrikanska apartheidregimen avvaktade med sin reaktion, tills omvärldens hyllningar nådde Kapstaden.

Banard fortsatte snabbt med flera transplantationer och trotsade apartheidregimens krav på att det bara skulle göras i den vita delen av befolkningen.

Till en början gick det bra för världens första hjärttransplanterade människa, men knappt tre veckor senare drabbades Louis Washkansky av en lunginflammation som tog hans liv, något som inte minskade omvärldens stora beundran för Christian Banard.

Den sydafrikanske hjärtkirurgen blev snabbt legendarisk. På hans sjukhus i Kapstaden står operationsrummen kvar med teamet i som vaxdockor i full färd med den första transplantationen, många beundrar- och protestbrev finns bevarade och svartvita fotografier av den elegante kirurgen i sällskap med den berömda personer som påven, drottning Elisabeth Indira Gandhi och en hel rad artister ur dåtidens jetset.

Hans många utmärkelser och medaljer finns kvar liksom hans egen mottagning intakt med spruckna läderfåtöljer och urdruckna kaffekoppar.
Men berömmelsen hade också ett pris. Tre skilsmässor senare och drabbad av såväl reumatism som astma avled Christian Banard i stort sett ensam på en resa till Cypern. Men hans minne lever.

I entrén till sjukhuset hänger hans porträtt inom en bred guldram och det råder ingen tvekan om att han fortfarande är världsberömd - åtminstone i hemlandet.

Och på andra sidan jordklotet, i svenska Strömstad, går Marie Andreasson omkring med en okänd persons hjärta bultande i bröstet, och hon tänker ofta på vad hon varit med om.

– Ja, varje dag. Det är något som är med mig hela tiden. Både känslor av tacksamhet och kanske orättvisa ibland. Men mest av allt är jag bara väldigt nöjd för att det har gått så bra som det har gjort.

Hur har livet förändrats?

– Det är mycket som har förändrats, jag jobbade i butik då detta hände. Jag började plugga ungefär ett år efter transplantationen, jag tyckte att sjuksköterska var ett otroligt viktigt yrke och de hade väldigt stor betydelse för mig när jag låg på sjukhuset själv. Så jag kommer att vara färdig sjuksköterska till sommaren.

Vad har du för framtidsdrömmar?

– Ja, jag hoppas ju så klart att kunna jobba som sjuksköterska nu när jag är färdig och få familj och skaffa barn. Det är nog de drömmar jag har, ut och resa när jag har tid. Helt vanliga framtidsdrömmar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".