Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.
STUDIO ETT FREDAG 17 MARS

Hur ska skolan hantera unga kriminella?

Uppdaterat fredag 17 mars kl 14.26
Publicerat fredag 17 mars kl 14.26
"Många bär på en känsla av att inte passa in"
(15 min)
skola lektion högstadium
Foto: TT

Ska eleverna kunna flyttas för att skapa lugn i skolan och få den hjälp och det stöd som de behöver någon annanstans? Hör en före detta kriminell som numera arbetar förebyggande på en skola, en rektor som känner sig maktlös inför problemen och ansvarig minister Gustav Fridolin.

Jan Jönsson, rektor i Norsborg: 
- Det handlar om elever som har passerat en gräns i sitt kriminella beteende, som medvetet bygger upp ett våldskapital och ett farligt rykte, som gör människor väldigt rädda. 
  De våldsbenägna drar ofta med sig andra elever i kriminalitet. Det är svårt att säga nej till någon som hotar en med våld.
  - Och mest utsatta blir de elever som lever i en riskzon, säger Jan Jönsson.
  - De flesta eleverna drabbas inte direkt av våld, utan av att lärandet blir lidande. Lärare får bevaka entréer istället för att ge god undervisning, säger han.
   Gustav Fridolin, utbildningsminister:
   - Vi vet att i allt brottsförebyggande arbete måste man plocka bort sådana som utnyttjar andra. Det gäller både för vuxna kriminella och för ungdomar.
   Omplacering till andra skolor måste vara ett alternativ, anser utbildningsministern. I värsta fall måste kriminella elever få undervisning "på annat sätt än att vara i en skola". Det sker inte i tillräcklig omfattning i dag, anser utbildningsministern.
   Johan Andersson, som arbetar för KRIS (Kriminellas rätt i samhället) på en skola i Västsverige:
   - Kriminella elever finns överallt. Och när ni pratar om att elever ska omplaceras, då blir det ungefär som om man skulle sitta och byta hockeybilder, att skolorna ständigt skulle skicka runt elever emellan sig, säger Johan Andersson.
     Han anser heller inte att det är någon lösning att placera kriminella ungdomar på institutioner, enligt LVU (lagen om vård av unga).
- Placering på institution bygger bara på kriminella elevers självuppfattning att de är ägnade att leva sina liv i kriminalitet, säger Johan Andersson.
    Han vill istället att skolorna ska anställa fler särskilt utbildade vuxna, gärna med egen tidigare erfarenhet av kriminalitet, som kan arbeta aktivt i vardagen med att påverka de elever som är, eller riskerar att bli, kriminella.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".