Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Torsby vågar bygga nya hyresrätter trots miljonförluster

Uppdaterat torsdag 6 april kl 09.57
Publicerat torsdag 6 april kl 09.45
"Vi biter så att säga i det sura äpplet"
(7:21 min)
Håkan Laack och Ann-Katrin Järåsen framför nytt hyreshus i Torsby. Foto: Laila Carlsson/Sveriges Radio.
1 av 3
Håkan Laack och Ann-Katrin Järåsen (S) framför det nybyggda hyreshuset i Torsby. Foto: Laila Carlsson/Sveriges Radio
Byggplatschef Peter Åslund framför hus i Torsby. Foto: Laila Carlsson/Sveriges Radio.
2 av 3
Byggplatschef Peter Åslund. Foto: Laila Carlsson/Sveriges Radio
Tre personer i en affär i Torsby. Foto: Laila Carlsson/Sveriges Radio.
3 av 3
Esye Dal (tv) får ofta frågan om hon kan hjälpa folk att hitta bostad. Foto: Laila Carlsson/Sveriges Radio.

Få kommuner vågar bygga på landsbygden trots att efterfrågan på bostäder är stor. Anledningen är att redovisningsregler om nedskrivningar av värdet på husen gör att ett nybygge blir en direkt förlustaffär för kommunen. Men nu säger bostadsminister Peter Eriksson (MP) att värderingsmän och revisorer borde tänka om och inte per automatik kräva nedskrivningar.

Håkan Laack (S), tidigare kommunalråd i Torsby och vd för det kommunala bostadsbolaget Torsby bostäder, visar runt i hyreshuset som är så gott som klart. Ett trappräcke fattas och provtryckningar av ventilationen pågår vilket får brandlarmet att tjuta med jämna mellanrum. Han berättar att det är 20 – 25 år sedan kommunen byggde nytt i Torsby senast.

– Det är härligt att vi överhuvudtaget kan tänka på nya hyresrätter i Torsby och spännande att vi kan få vara med i den utvecklingen, säger Håkan Laack.

Att det nu finns ett behov av nya hyresrätter, inte bara i Torby utan i flera glesbygdskommuner runt om i landet, har flera bakomliggande orsaker. Sveriges åldrande befolkning är en. Många husägare vill flytta till ett bekvämare boende i lägenhet när de blir äldre. Gärna nära vårdcentraler och andra serviceinrättningar. En annan orsak är att många nyanlända i första hand söker hyreskontrakt. Ytterligare en orsak som Torsbys kommunalråd Ann-Katrin Järåsen (S) tyckt sig märka är att fler unga väljer att bo kvar i lägenheter i tätorten även efter att de har bildat familj, bland annat för att ha nära till fritidsaktiviteter för både sig själva och barnen.

Men det är inte alldeles enkelt för små glesbygdskommuner att få råd att bygga nya hyreshus för att möta efterfrågan på bostäder. På grund av bokföringsregler om nedskrivningar kan byggandet initialt bli en ren förlustaffär som är för tung för kommunen att ta.

Det nya hyreshuset i Torsby med 23 små lägenheter har kostat 30 miljoner kronor ungefär att bygga. Men nu när det är färdigt är det värderat till omkring 20 miljoner, och det gör att bostadsbolaget gör en förlust direkt på närmare 10 miljoner kronor på grund av redovisningsreglerna om nedskrivning. Enligt reglerna ska det nybyggda husets värde tas upp som en tillgång i bokföringen, och det får inte vara högre än vad huset anses vara värt i verkligheten, även om det har kostat mer att bygga. Och det är ofta fallet utanför storstäderna. Nedskrivningsreglerna slår även hårt mot Torsby bostäder, berättar vd:n Håkan Laack. 

– Nedskrivningen frestar jättehårt på bolagets kassa. Den innebär en stor utmaning och alla har inte den möjligheten. På många håll i landet så sliter bolagen med en taskig ekonomi och då är det överhuvudtaget inte möjligt att klara av att bygga nytt.

Hur har ni klarat av att bygga nytt då när många andra inte kan?

– Vi biter så att säga i det sura äpplet och finansierar den här nedskrivningen så gott vi kan, säger Håkan Laack och tillägger att de hittills inte har behövt höja hyrorna för de andra hyresgästerna, men att det i förlängningen kan komma att bli nödvändigt.

Reglerna kring nedskrivning kan alltså vara helt avgörande för om glesbygdskommuner ska kunna bygga för att möta efterfrågan på bostäder eller inte. Vi har tidigare berättat i Sveriges Radio att tolkningen av den här redovisningsregeln om nedskrivningar kan ha gjort att det byggts flera tusen färre lägenheter inom allmännyttan under de senaste åren. 

Men hur ska ett nybyggt hyreshus inom allmännyttan värderas? Som en långsiktig investering eller som om det skulle säljas direkt på marknaden så fort det var färdigbyggt? Bostadsminister Peter Eriksson (MP) menar att det finns tillfällen då värderingsmän och revisorer borde tänka annorlunda och ta hänsyn till faktorer som bostadskö och hyresintäkter när ett nybyggt hyreshus ska värderas och tas upp i redovisningen och inte begära en nedskrivning.

– Det går inte att säga generellt att man ska göra på en visst sätt, utan det rimliga är att om man kan räkna hem en investering och om det finns en bostadskö som kommer att bestå på platsen, då är argumenten mycket svagare för att man måste göra stora nedskrivningar direkt efter att man har gjort en investering, säger Peter Eriksson.

Är det revisionsbranschen och värderingsbranschen som ska göra en förändring snarare än att reglerna ska ändras från politiskt håll?

– Ja, snarare det skulle jag säga. Att det är revisorerna som behöver vara mer lyhörda för att det kan vara olika på olika platser.

Men redovisningsspecialisten Pernilla Lundqvist, som också är ordförande på branschorganisationen Fars policygrupp för redovisningsfrågor håller inte med bostadsministern.

– Kommunala bostadsbolag är inte undantagna från reglerna. Det är samma regler oavsett om bolaget är familjeägt eller om det ligger på till exempel en marknadsplats som Aktietorget eller liknande, där man också kan följa K3-reglerna (redovisningsregelverk). Nedskrivningsreglerna är formulerade lika oavsett ägande där.

Pernilla Lundqvist menar också att det inte går att ta hänsyn till en eventuell bostadskö på den aktuella orten.

– En bostadskö kan visa på att det är attraktivt att bo i området och att det kommer att finnas hyresgäster. Men det avhjälper inte att reglerna kräver att vi ska ta hänsyn till risk och marknadsmässigt avkastningskrav, säger Pernilla Lundqvist.

I Torsby har kommunen planer på att bygga ett hyreshus till, ett likadant i direkt anslutning till det som just nu håller på att färdigställas. Om revisorerna kommer att hålla fast vid nedskrivningsreglerna, betyder det nya miljonförluster i bokföringen som ska täckas upp för, på ett eller annat sätt. Ett nytt surt äpple att bita i för det kommunala bostadsbolaget. På frågan om hur det kommer sig att de funderar på att ta en sådan risk så snart igen, svarar Håkan Laack med en ny fråga.

– Vem ska tro på Torsby om inte vi gör det? Jag tror dessutom att det detta till viss del är självgenererande. Om vi kan signalera positiva signaler och att vi i bostadsbolaget kan haka på den trenden så bidrar det positivt för samhället. Vi måste törs och våga och tro på oss själva. Det är där det sitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".