Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Radioaktivt gruvavfall tickande miljöbomb i Johannesburg

Publicerat onsdag 29 mars kl 13.20
"På andra platser i Soweto hittar du inte barn med de här funktionsnedsättningarna"
(7:28 min)
Kollage med Rosalyn Plaatjies och en å med slagg.
1 av 4
Rosalyn Plaatjies tvingas andas genom sin syrgasmaskin 16 timmar om dagen för att överleva. "Det är inte rättvist att vi ska behöva bo såhär", säger hon om att bo bredvid ett berg av giftigt gruvslagg. De gula kakorna är uran, de vita svavel, bruna koppar, det blåfärgade vattnet indikerar bly. Andra gifter man hittar här är arsenik och cyanid. Foto: Samuel Larsson/Sveriges Radio
Slagghögen reser sig precis bakom bostadsområdet Snakepark i Soweto. I högar som denna ligger enligt vissa uppskattningar 600 000 ton uran begravt bara i Johannesburg. Foto: Samuel Larsson/Sveriges Radio
2 av 4
Slagghögen reser sig precis bakom bostadsområdet Snakepark i Soweto. I högar som denna ligger enligt vissa uppskattningar 600 000 ton uran begravt bara i Johannesburg. Foto: Samuel Larsson/Sveriges Radio
Zeuleko Sitshaluza med sin systerdotter Sinovuyo Sitshaluza. Sinovuyo är en av flera barn i området Snakepark i Soweto som fötts med funktionsnedsättningar. Området ligger bredvid en av Johannesburgs många giftiga slagghögar, och många i området misstänker ett samband. Foto: Samuel Larsson/Sveriges Radio
3 av 4
Zeuleko Sitshaluza med sin systerdotter Sinovuyo Sitshaluza. Sinovuyo är en av flera barn i området Snakepark i Soweto som fötts med funktionsnedsättningar. Området ligger bredvid en av Johannesburgs många giftiga slagghögar, och många i området misstänker ett samband. Foto: Samuel Larsson/Sveriges Radio
Ett dike leder bort dräneringsvatten från en av Johannesburgs många slagghögar. Här har Brown Motsau från Benchmark Foundation mätt upp strålning på 3 mikroSivert/h. På andra håll i stan är strålningen 7-8 mikroSievert/h. En nivå som normalt innebär att platsen bör evakueras. I de områdena bor hundratusentals människor. Foto: Samuel Larsson/Sveriges Radio
4 av 4
Ett dike leder bort dräneringsvatten från en av Johannesburgs många slagghögar. Här har Brown Motsau från Benchmark Foundation mätt upp strålning på 3 mikroSivert/h. På andra håll i stan är strålningen 7-8 mikroSievert/h. En nivå som normalt innebär att platsen bör evakueras. I de områdena bor hundratusentals människor. Foto: Samuel Larsson/Sveriges Radio

Övergivna slagghögar är tickande miljöbomber för Sydafrikas största stad Johannesburg. Decennier av gruvdrift har lämnat kvar högar av gruvavfall som nu sprider gifter och radioaktivitet över stadens tätbefolkade slumområden.

I den fattiga stasdelen Snakepark i utkanten av Soweto i Johannesburg ligger skjulen tätt. Och strax bakom husen reser sig ett berg av slagg från en av stans 600 nedlagda guldgruvor. 

– Det är så smärtsamt, jag hittade två till i morse, nu har jag hittat 27 barn med de här skadorna, berättar Tiny Dlamini, som bor här i området och arbetar ideellt åt en organisation som heter Benchmark Foundation som kartlägger misstänkta hälsoeffekter av gruvslaggen.

Hon syftar på barn med svåra funktionsnedsättningar som är vanliga här omkring. 

– Vad är det som pågår? Kanske finns en koppling till berget? Om du åker till andra platser i Soweto så hittar du inte de här barnen, men här nära slaggberget finns många, säger hon.

Bakom husen här i Snakepark reser sig en nästan hundra meter hög och flera kilometer lång slagghög från en av stadens 600 nedlagda guldgruvor. I den efterlämnade slaggen finns stora mängder radioaktivt uran, men man har också mätt upp höga halter av arsenik, cyanid, svavel och bly.

På många håll i stan är radioaktiva strålningen hög och dräneringsvatten och vindar tar med sig gifter från högarna ut över omkringliggande bostadsområden.

Vid foten av en annan slagghög ligger bostadsområdet Riverlea. Hit tvångsförflyttades svarta på 60-talet av apartheidregimen. Sedan dess har Rosalyne Plaatjies bott här.

Rosalyne lider av nedsatt lungkapacitet och behöver andas i syrgaskoncentrator 16 timmar om dagen för att överleva. Hon berättar att många barn i området har problem med astma och eksem. Och att många av hennes vänner dött av luftvägsproblem likt hennes.

Rosalyn är övertygad om att det handlar om gifter i dammet som blåser in över husen från slaggberget intill.

– Jag önskar att någon kom och tog ansvar för det här, för barnens skull. Ingen ska behöva bo såhär. Det är inte rättvist!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".