Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Kokainet flödar i fredens Colombia

Publicerat torsdag 30 mars kl 10.06
"Jag vet att det var olagligt att odla koka, men vi såg inga alternativ"
(7:45 min)
Yoleida är en av de bönder som tidigare odlade kokabuskar och nu väntar på korna som regeringen utlovat som alternativ försörjning.
Yoleida är en av de bönder som tidigare odlade kokabuskar och nu väntar på korna som regeringen utlovat som alternativ försörjning. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio.

Fredsavtalet med Farc-gerillan håller nu på att implementeras. En viktig del i avtalet handlar om kokabuskarna, som ska ersättas med andra grödor. Knarkhandeln har under flera decennier varit en viktig inkomstkälla för gerillan, och frågan är vad som ska hända nu i de regioner där bönderna levt på att sälja koka till Farc. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reste till Putumayo i södra Colombia.

Gräset går ända upp till knäna. En bit in i grönskan bakom det lilla huset i byn Carmelita står Yoleida Madroñero med en machete i handen. På marken ligger en hög nyskördade cassavarötter.

– Jag ska ge de här till en granne som är sjuk. Vi odlar bara för eget bruk, det är ingen idé att sälja cassavarötter eller bananer, för man tjänar ingenting, knappt ens så det räcker för transporten in till staden, säger Yoleida, och pekar på bananträden som står utspridda på bakgården.

Här och var syns små bruna jordhögar, där plantor ryckts upp ur marken. Fram tills nyligen odlade Yoleida och hennes man kokabuskar, som skördades var tredje månad och såldes till Farc-gerillan, som omvandlade kokabladen till koka-pasta och sålde vidare till knarkhandlare. Men för några månader sedan kom militären och högg ner buskarna.

– Jag vet att det var olagligt att odla koka, men vi såg inga alternativ, det var vår enda möjlighet att försörja familjen, säger Yoleida.

Enligt fredsavtalet ska dom områden som tidigare stått under Farc-gerillans kontroll nu rensas från kokabuskar. Gerillan har lovat att lämna knarkhandeln, och staten förbinder sig att erbjuda ekonomisk ersättning och andra försörjningsalternativ för kokabönderna. Yoleida och 110 andra familjer var de första som fick sina buskar upprivna, och skulle istället få boskap för att kunna försörja sig.

– Regeringen lovade för ett halvår sedan att vi skulle få kor, men de har inte hållit sitt löfte. Vi fick lite pengar och en matkorg, men det kan vi inte leva på. Om vi inte får boskap så vet jag inte hur vi ska försörja oss, säger Yoleida, då kanske vi får gå tillbaka till att odla koka, även om det är förbjudet.

Det var i december förra året som Colombikongressen efter många turer till slut röstade igenom fredsavtalet med Farc-gerillan. Och även om avtalet nu börjat implementeras, gerillasoldaterna har samlats i FN-övervakade läger där dom ska avmobiliseras, så finns det fortfarande motstånd mot fredsprocessen.

Högeroppositionen vill försöka riva upp avtalet om de kommer till makten i valet nästa år och valkampanjen pågår för fullt, på lördag ska det till exempel hållas en protestmarsch mot fredsavtalet i Bogotá. Samtidigt är oron stor att andra grupper ska ta över i de regioner där Farc-gerillan tidigare var starka, som Putumayo. Freden är bräcklig, särskilt på landsbygden, säger delstatspolitikern Yuri Quintero.

Ute i byarna är människor oroliga. Farc har kontrollerat det här territoriet i flera decennier, och nu, när gerillan avmobiliseras, börjar nya kriminella grupper ta över: militären skrev i en rapport nyligen att mexikanska knarkkarteller börjat kontrollera kokainhandeln, säger Yuri Quintero, som representerar vänsterpartiet Marcha Patriotica i Putumayos delstatsparlament.

Putumayo ligger precis vid gränsen mot Ecuador. Här har Farc-gerillan alltid varit starka, inte minst ekonomiskt, på grund av knarkhandeln, som direkt eller indirekt kontrollerats av gerillan - (kokainet byter händer vid gränsen och smugglas ut till Stilla Havet.) Regeringen trodde kanske att om Farc försvinner så kommer koka-buskarna försvinna. Så enkelt är det inte, säger Yuri Quintero.

– Kokabuskarna har inte försvunnit, tvärtom, enligt FN:s senaste mätning har kokaodlingarna i Colombia ökat med 40% sedan förra året. I Putumayo produceras mer kokain nu än på många år, säger Yuri Quintero, och tvekar lite innan hon tar sats: Jag tror att de nya knarkkartellerna som tagit över har skydd uppifrån.

– Regeringen har ju satellitbilder som visar var det finns kokabuskar. Trots det har militären bara gått in hos småbönder, de har inte rört de riktigt stora odlingarna som finns häromkring, hävdar Yuri Quintero.

Och, säger hon, för att långsiktigt stoppa knarkhandeln, måste regeringen erbjuda andra försörjningsalternativ för bönderna och hålla vad de lovar, om folk inte litar på staten så finns risken att de istället söker sig till kartellerna.

Regeringens ansvarige för fredsprocessen har inte velat ställa upp på intervju. Men Colombias utrikesminister erkände nyligen i FN att kokaodlingarnas utbredning beror på utländska knarkkarteller. Hon hävdade också att fler bönder börjat odla koka eftersom de vill få ta del av den ersättning som regeringen ger till bönder som ställer om. Men de 111 familjerna i byn Carmelita har väntat på sina kossor i flera månader.

Marilenia öppnar grinden och bjuder in mig på den lilla verandan.

– I byarna runtomkring pratar folk redan om att vägra när turen kommer till dem att få sina kokabuskar upprivna, säger Marilenia. Folk tittar på oss och säger: regeringen har inte hållit vad de lovade de första familjerna, varför ska vi tro vad de säger, säger Marilenia.

Hon har också hört ryktena om nya väpnade grupper som lovar skydd och bra betalt för dom bönder som låter kokabuskarna stå. Politikerna verkar inte förstå hur bråttom det är, säger Marilenia.

– Politikerna har varit här och sagt åt oss att vara tålmodiga. Men det känns som att de inte förstår; de har bra löner och bor i Bogotá, de har inte upplevt kriget på samma sätt som vi, säger Marilenia.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".