Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Kriminella skapar parallella rättsystem

Publicerat måndag 3 april kl 11.51
Polis: De har skrikit till mig att det är de som bestämmer i Angered
(16 min)
Poliser står och samtalar med varandra intill en polisbil.
Rättegången handlar om grov misshandel och grovt övergrepp i rättssak. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

En rättegång vid Göteborgs tingsrätt om en misshandel och hot mot målsägande har växt mer än någon anade. Förhandlingen har satt ljuset på stora problem i Göteborgs nordöstra stadsdelar, med människor från samma släkt som dominerar området och skapar egna lagar och rättssystem.

Hör ett reportage av Carina Holmberg och samtal med Ali Moeeni (S), stadsdelsnämndens ordförande i Angered, och Daniel Vesterhav, enhetschef på Brottsförebygnade rådet, BRÅ.

Det här fallet har blivit ett tydligt exempel på de parallella rättssystem som beskrivits i polisens rapport om särskilt utsatta områden i landet. Så här berättar polisområdeschef Ulf Merlander i rätten:

– Jag har själv varit med ute på gatan när jag varit med om att de skrikit till mig att det är de som bestämmer i Angered och inte polisen och det är ett modus man använder man samla ihop flera personer för att skrämma upp och behålla sitt våldskapital, berättar Ulf Merlander när han vittnar i rätten.

Ulf Merlander, polisområdeschef i Angered är kallad av åklagaren som expertvittne till Göteborgs tingsrätt. Rättegången handlar om grov misshandel och grovt övergrepp i rättssak, alltså att de misstänkta försökt förhindra brottsoffren att anmäla händelsen till polisen.

Målsägande sitter inte med i rättssalen. De är rädda för de tilltalade i målet och både de och flera vittnen har under rättegången visat rädsla för att att fritt berätta sin historia.

De anklagade är fyra män ur samma släkt och åklagaren har i rättegången satt ljuset på ett mycket större problem i nordöstra Göteborg än den enskilda misshandeln som förhandlingen handlar om.

Ulf Merlander vittnar under ed och är mycket tydlig när han beskriver den stora släkt som dominerar området. Släkten består av cirka 120 personer varav ett 40-tal är män över 15 år. Av dem finns cirka 30 i polisens register.

– De brott som familjen är kända för är mord, utpressning, grov kvinnofridskränkning, narkotikabrott, etcetera. Och med tanke på familjens brottsliga historia har de stor negativ inverkan på lokalsamhället, förklarar Ulf Merlander i rätten.

Jag träffar Johan Wilck, distriktschef på allmännyttiga Bostadsbolaget på Hammarkulletorget. Bostadsbolaget äger i princip alla hyreslägenheter i området och som ny förvaltare kämpar Johan Wilck med att få kontroll över bostadsbeståndet.

– Ja, åk hit en kväll eller natt så får du se hur komplicerat det är. Det är många som har egna agendor.

Hammarkullen har tillsammans med Hjällbo, Lövgärdet Bergsjön och Gårdsten i nordöstra Göteborg pekats ut i en rapport från polisens nationella operativa avdelning som särskilt utsatta områden. Stadsdelarna ligger nära varann har alla liknande problem. Det handlar enligt rapporten om hög kriminalitet, låg tillit till rättssamhället hos de boende vilket gjort att ett parallellt rättssystem växt fram.

– Det yttrar sig så att du inte gärna går ner i källare i parkeringsdäcken . Det pågår verksamhet där som du inte har med att göra och inte säkert du har kontroll över alla lägenheter och vem som hyr var.

Ulf Merlander har jobbat som polis i området i olika omgångar sen sent 1990 -tal och hela tiden har det kriminella släktnätverket funnits i området. Merlander beskriver i rätten att de aldrig riktigt har anpassat sig till svenska samhället.

Den pågående rättegången handlar enligt åtalet om hur två unga män misshandlats i Angereds centrum mitt på ljusa dagen av en grupp på mellan 15-20 personer på grund av att de tillrättavisat en ung tonårspojke som ingår i den stora släkten. Efter misshandeln har de unga männen beordrats ut till en industritomt där de under hot uppmanats att inte anmäla händelsen till polisen.

– Det är väldigt vanligt att man hotar och skrämmer vittnen, samma beteende använder man när polisen stoppar dem. Man samlar ihop mycket folk som med subtila hot försöker stoppa polisens arbete, berättar Ulf Merlander i rätten.

I rättegången som pågår i Göteborgs tingsrätt nekar samtliga de fyra misstänkta till brott och försvarsadvokaterna reagerar under förhandlingen starkt på beskrivningen.

Edip Samuelsson är försvarsadvokat.

– Om man säger att någon är dömd, och att alla är brottslingar. Det kan man inte säga om en hel släkt. Då måste man bli upprörd, bli arg. Det är att chikanera en hel familj.

Ulf Merlander ger å sin sida en bild i rätten av hur det pågår en kraftmätning mellan polisen och den stora släkten. När polisen ska göra insatser i området krävs mycket personal. Det kriminella nätverket kämpar för att behålla sin makt. De lever på sitt rykte, våldskapital och att vara många, menar både polis och åklagare.

Polisen i Göteborg jobbar sedan cirka två år tillbaka i de utsatta stadsdelarna efter en modell som innebär att bygga förtroende med de boende. I första fasen handlar det om att vara på plats och stävja den synliga brottsligheten.

I Angered bor cirka 52 000 personer och de allra flesta vill ha lugn och trygghet. Målet för polisen är bland annat att bryta den tystnad hos de boende som rädslan för de kriminella nätverken skapar. Och vid ett tillslag polisen gjorde i en källare i Hammarkullen skedde på ett sätt ett trendbrott.

– Det som hände då var att allmänheten ställde sig på balkongerna och skrek vi vill inte ha dom här, säger Fredrik Lennartsson, kommunpolis i Angered.

Och för att lyckas med att stoppa de kriminellas dominans krävs att alla samhällsfunktioner samarbetar. Bostadsbolaget är en viktig del i det.

– Vi måste ta tillbaka initiativet, säger Johan Wilck.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".