Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Många fransmän avstår att rösta

Uppdaterat onsdag 12 april kl 10.02
Publicerat onsdag 12 april kl 10.02
"När jag ser hur allt fungerar och hur svårt det är att förändra saker så får jag avsmak för systemet"
(7:08 min)
Gabriel Leca som studerar statsvetenskap och politisk filosofi är en av många som inte kommer att rösta.
1 av 3
Gabriel Leca som studerar statsvetenskap och politisk filosofi är en av många som inte kommer att rösta. Foto: Margareta Svensson/Sveriges Radio.
Yolène Ors och Marine Ors kommer att rösta i presidentvalet, men har ännu inte bestämt sig för på vem. Foto: Margareta Svensson/Sveriges Radio.
2 av 3
Yolène Ors och Marine Ors kommer att rösta i presidentvalet, men har ännu inte bestämt sig för på vem. Foto: Margareta Svensson/Sveriges Radio.
Valkampanjsmaterial med Emanuelle Macron på första sidan. Foto: Thibault Camus/AP/TT.
3 av 3
Valkampanjsmaterial med Emanuelle Macron på första sidan. Foto: Thibault Camus/AP/TT.

11 dagar kvar till presidentvalets första omgång i Frankrike. En stor andel av väljarna har inte bestämt sig än och så många som en tredjedel av väljarna kommer inte att rösta alls i valet. Vår korrespondent Margareta Svensson har träffat några av de väljare som får men inte alltid vill rösta.

– Det finns ingen kandidat som jag verkligen vill rösta på, säger Yolène Ors och hennes syster Marine säger att det snarare handlar om att välja bort och bestämma sig för det minst dåliga alternativet.

Jag träffar systrarna på järnvägsstationen Saint Lazare i Paris. Yolène Ors står där med sina resväskor på väg till London, där hon jobbar.

– Europafrågorna och arbetstillfällena är viktiga, men sedan är det mer visionerna och den enskilde kandidatens projekt som helhet som är viktigt, mer än sakfrågorna, anser Yolène Ors. I slutändan är det ett strategiskt val.

– Och vi har varit där förut 2002 när Jacques Chirac ställdes emot Jean Marie Le Pen, säger Marine Ors. Vi är med om en déjà-vu.

Sedan länge har det antagits att Marine Le Pen på yttersta högerkanten kommer att gå vidare till den andra valomgången. Men för många av väljarna som inte vill se henne som president, handlar valet om att rösta taktiskt, "le vote utile". De väljer den kandidat som anses ha störst möjlighet att vinna, den minst dåliga.

Just nu är det tre kandidater som ser ut att ha ungefär lika stor chans att vid sidan om Le Pen gå vidare till den andra valomgången; högerns François Fillon, mittenkandidaten Emmanuel Macron, och vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon.

Att nykomlingen, Macron finns med, har bidragit till den stora ovissheten kring årets val som brukar avgöras mellan högern och vänstern. Socialistpartiet är splittrat när väljarna lockas att rösta på Macron istället för på sin egen kandidat. Och när samtidigt högerns kandidat Fillon skakas av skandaler, så börjar vi se slutet på partipolitiken. Det anser Gabriel Leca, som studerar statsvetenskap och politisk filosofi vid universitetet ENS i Paris.

– Att Emmanuel Macron betonar att han varken står till höger eller till vänster, det är det som lockar väljare att rösta på honom, anser Gabriel Leca.

Vi ses på en uteservering i parken Luxemburgträdgården i Paris. Hans universitet, där politiker och statstjänstemän utbildas, ligger alldeles i närheten.

49 miljoner fransmän är röstberättigade till årets val, men valdeltagandet i första omgången väntas bli låga 68 procent enligt opinionsinstitutet Ifop.

Gabriel Leca är så besviken på politikens brist på representativitet, och på dess små möjligheter att verkligen göra skillnad, att han inte kommer att rösta alls i valet. Det är ett beslut han delar med 32 procent av väljarkåren. Och det är just det att han själv studerar politik som fått honom att förlora illusionerna.

– När jag ser hur allt fungerar och hur svårt det är att förändra saker så får jag avsmak för systemet, säger han.

Trots att flera av politikerna i årets val tillhör samma politiska klass som brukar ha makten i Frankrike, så kallar sig flera av dem "systemkritiska". Det gäller Macron, men också Marine Le Pen. Att hon säger sig vara "folkets röst", har gjort henne populär, men nu har hon fått mothugg från vänster.

Philippe Poutou, är presidentkandidat från NPA – Nya antikapitalistiska partiet, långt ut på vänsterkanten. Med sin lediga och uppkäftiga stil, klädd i tröja istället för kostym, har han fått sitt genombrott genom förra veckans tv-debatt med alla elva kandidater i valet.

Poutou kritiserade Marine Le Pen för att i skydd av sin immunitet som EU-parlamentariker, ha vägrat att bli förhörd av polis, i frågan om de assistenter som hennes parti misstänks ha låtit EU-parlamentet betala lönerna för.

– Vi arbetare har ingen immunitet, vi får ta våra straff, sa Philippe Poutou.

Få kan som han, med trovärdighet kritisera den politiska klassen, för ingen annan än han har jobb på en bilfabrik samtidigt som han är politiker.

Att många väljare är osäkra, anses gynna Marine Le Pen. Hennes väljare är de som är mest övertygade. Men hon har inte haft något uppsving i årets valkampanj. Frågorna kring assistenterna i EU-parlamentet har förföljt henne.

Men inte heller taktikröstande kan få Gabriel Leca att ändra uppfattning.

– Om den enda gången medborgaren tillfrågas om sin åsikt är en gång vart femte år, och om man då använder sin frihet till att rösta emot någonting. För mig är det en oacceptabelt i ett land vars devis börjar med frihet - som i frihet, jämlikhet, broderskap, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".