Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Satsning för att öka medvetenheten om självmordtankar bland unga

Publicerat fredag 21 april kl 11.02
"Det kändes aldrig riktigt som om någon tog mig på allvar"
(7:21 min)
Ung kvinna ligger på en säng med en telefon och en pillerkarta.
Arkivbild. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Det kan vara svårt att tala om att man inte längre vill leva. Det tyckte både Ida och Tim innan de gjorde var sitt självmordsförsök. Och det kan också vara svårt att lyssna. Nu görs en stor satsning på högstadieelever i över hundra skolor i Stockholm för att öka medvetenheten om depressioner som kan leda till självmord.

Ida är en av de ungdomar skulle önska att vi pratade mer om hur det är att må så dåligt att man inte vill leva.

--Jag uttryckte ju vissa gånger att jag kanske inte riktigt vill leva.

I ord?

--Ja i ord, men det kändes aldrig riktigt som om någon tog mig på allvar då jag försökte att ta livet av mig, Ida

Ida saknar vuxna som kan prata om självmord. Det finns en rädsla för att tala om självmord.

Projektet YAM, Youth Aware of Mental Health, som leds av Nationellt Centrum för Suicidforskning på Karolinska institutet vill ändra på det. De utbildar ett antal unga som sedan går ut i skolorna för att utbilda högstadieelever. Eleverna ska lära sig hur man hanterar kriser, depression, självmordstankar. Att bearbeta tabun och fördomar. I utbildningen får eleverna ett häfte som ska hjälpa dem att snabbt hitta lokala hjälpinsatser

I projektet jobbar man bland annat med rollspel. Anna Johansson är en av dem som ska lära elever hur man kan hantera svåra frågor.

--Vi kör självmordstankar, att en person har självmordstankar och kanske planer på att ta livet av sig de som då ska spela vännerna tycker ofta att det är svårt och de är ju svårt

Hur gör man när man har en person som är suicidal i sin närhet det är ju jättesvårt, många gånger så landar man ju just i det att väldigt mycket handlar om att finnas där och visa för en person att man bryr sig är där att man orkar lyssna på det som är svårt och jobbigt, säger Anna Johansson

Projektet gjordes första gången i ett antal EU-länder och bedömdes mycket framgångsrikt, då deltog 11.100 ungdomar. Tim och Ida har båda försökt ta sina liv. De hade svårt att hitta vuxna att prata med. Tim ville inte skrämma upp sin mamma genom att berätta om sina svåra tankar

--Det är jobbigt för att om jag säger att jag mår dåligt så mår hon också dåligt. Jag tar ansvar för hennes mående och det blir väldigt tungt. Men om du berättar så kan hon ta emot, hon stänger inte dig ute? Nej hon stänger inte mig ute men jag har alltid undrat, vad kan de hjälpa mig med, det finns ju ingenting att göra åt det men nu har jag märkt att det blir bättre om man bara pratar om det, träffar någon som kan saker om det. Varför såg inte dina föräldrar det här, varför gjorde de ingenting som räckte?

--Jag tror att de var rädda för att göra fel många gånger. Dom ville ju att jag skulle må bra, men jag tror inte de hade kunskapen om hur de på bästa sätt skulle agera. Dom höll sig tillbaka liksom, vågade inte riktigt. Vad skulle du velat att människor skulle gjort? Just då hade jag behövt att någon lyssnade på mig. Ofta då jag mådde dåligt så berättade jag om det svåra men jag kunde bli avbruten mitt i en mening eller förminskad och avfärdad. Jag kände mig inte lyssnad på.

--Just då hade jag behövt någon som verkligen lyssnade.

Du blev avbruten då du berättade att du mådde så dåligt så att du inte ville leva?

--Ja det var som om de svarade på det jag hade att säga innan jag hade pratat klart. Dom försökte inte ens förstå, dom visade inte tillräckligt att de brydde sig så att jag skulle känna mig lyssnad på, säger Ida.

10.000 högstadieelever deltar i de 163 Stockholmsskolor som ingår i projektet YAM. Danuta Wasserman, chef för nationella centrum för suicidforskning, är projektansvarig. Hon menar att det är viktigt att uppmärksamma den grupp som har djupa depressioner i tid, vilket hon menar inte görs tillräckligt idag.

--Det är just för den här gruppen som inte är så liten, 30%, som vi kallar "osynlig grupp" vad beträffar deras psykiska ohälsa men från våra undersökningar och enkäter vet vi att de har depressionstankar eller suicidala tankar. Vi tror att det är denna grupp som är på gränsen att falla ut i psykisk ohälsa att det är den som programmet hjälper därför att då har de hunnit stanna upp i tid och tänker på sin egen hälsa på annat sätt, säger Danuta Wasserman

--Men det är inte en självklarhet att man på alla skolor vill att man ska prata om självmord, säger Annika Hedås Falk var tidigare rektor på en Stockholm skola

--Vissa skolor vill inte riktigt ta i de här problemen för att man ska ha en fin yta, att här mår vi bra och presterar.

Kan man vara rädd för att skolan får ett dåligt rykte om man tar dit en föreläsare om självmord?

--En del skolor tror att man får ett dåligt rykte av att prata om vilka saker man ska utveckla oavsett om det handlar om självmord eller andra saker som påverkar eleverna. Det är jättemånga skolor som är otroligt handfallna och rädda för det. Sedan är det också det att man har ganska små marginaler, egentligen så är det i mellanrummen som förtroendet kan skapas. Ibland blir det för slimmat i skolan idag den stressen dålig både för barn och vuxna, menar Annika Hedås Falk.

Elevutbildarna från YAM Beatrice Johansson och Anna Johansson har som mål att få eleverna att våga prata, våga söka hjälp, våga se.

--Där man kanske mest märker det är att det kanske finns ett visst avstånd till att prata med vuxna om sådana här saker. Även när det är riktigt allvarligt, man vill inte gå till en vuxen. Utan man tar väldigt stort ansvar och lägger på sig själv.

 Kommer frågan om självmord upp när ni är på mötena med klasserna?

--Absolut, att de pratar om självmord, jaa. Precis som att de har ganska lätt att prata om depression så har de ganska lätt att prata om självmord. Det var i alla fall lättare än det var när jag gick på högstadiet. Men det handlar också om att ta bort tabun kring psykisk ohälsa, här får de chansen att vara i situationer utan att det riktigt är skarpt läge och därför kan testa olika saker. Och förstå att det är ingenting konstigt att man ibland mår dåligt. Alla går igenom svackor och toppar i sina liv, menar Anna Johansson och Eva Lundin

Ida som försökt ta sitt liv flera gånger berättar hur viktigt det varit att någon lyssnat. Hennes syster var "en vardagsängel" hela tiden närvarande bredvid Ida, den viktigaste personen under alla de tunga svåra år.

--Det är ju absolut min syster för hon har verkligen alltid lyssnat på mig och brytt sig och även uttryckt sin rädsla att hon är livrädd för att förlora mig och livrädd att behöva leva resten av sitt liv utan sin storasyster. Hon har kramat mig när jag varit ledsen och verkligen alltid visat att hon bryr sig. Alla hennes ord som hon någonsin har sagt de sitter fastklistrade i mitt hjärta, säger Ida.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".