Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Myndigheterna rensar Peking

Publicerat tisdag 25 april kl 10.20
"Jag anpassar mig, det blir nog inga större problem"
(7:01 min)
Det är klart att jag har känslor för gamla stan, jag har ju fött mina barn där och sett dem växa sedan de sprang med rumpan bar. Men det har blivit besvärligt för de gamla pekingborna med all inflyttning, de bor ju i hus inte större än ett halvt badrum, säger Gao Jingjing.
1 av 3
Det är klart att jag har känslor för gamla stan, jag har ju fött mina barn där och sett dem växa sedan de sprang med rumpan bar. Men det har blivit besvärligt för de gamla pekingborna med all inflyttning, de bor ju i hus inte större än ett halvt badrum, säger Gao Jingjing. Foto: Hanna Sahlberg/Sveriges Radio.
En butiksinnehavare i Peking står i sin butik medan den muras igen.
2 av 3
En butiksinnehavare i Peking står i sin butik medan den muras igen. Foto: Hanna Sahlberg/Sveriges Radio.
Gao Jingjing väntade inte på att bli utkörd ur Pekings gränder. Den erfarna entreprenören från landet tog sin firma och flyttade ut ur stan. Men tillbaka till sin by i Anhui tänker hon aldrig återvända.
3 av 3
Gao Jingjing väntade inte på att bli utkörd ur Pekings gränder. Den erfarna entreprenören från landet tog sin firma och flyttade ut ur stan. Men tillbaka till sin by i Anhui tänker hon aldrig återvända. Foto: Hanna Sahlberg/Sveriges Radio.

I den kinesiska huvudstaden rivs just nu marknader och små butiker och i en stor kampanj som ska bidra till att minska innerstadens befolkning med ett par miljoner fram till 2020. På gatorna ligger högar med tegelsten som ska användas till att mura igen affärer som bokstavligen bestått av hål i väggarna.

Kampanjen sägs återställa stadens historiska utseende och samtidigt minska överbefolkning, och för många som levt i Pekings gamla gränder väntar nu ett annorlunda liv.

En solig morgon kommer murarna till gatan Nanheyan nära Förbjudna staden. På trottoaren väntar staplar av grå tegelsten. Murbruk blandas till i pölar på marken. Både uniformerade och civilkläda poliser står på vakt längs gatan, tillsammans med grannskapskommittén. Butiksinnehavarna står tysta och ser på hur deras skyltar rivs ner och fönster och dörrar muras igen.

 I den lilla kemtvätten hänger de nytvättade kläderna fortfarande kvar på galgar från taket medan släggor går loss så dammet ryker. Otillåtna innerväggar slås ut och dörröppningar och fönster som gjorts utan tillstånd i de grå husväggarna muras igen.

– Vi följer myndigheternas order. Det ser osnyggt ut med alla de här butikerna och det sägs att den gamla huvudstadens stil ska återställas, säger en man i kvarteret, och tillägger lite sarkastiskt: Hur den såg ut vet jag förstås inte.

En gång i tiden var Peking en mörk och muromgärdad stad med utegångsförbud om kvällen. Det är nog knappast vad myndigheten har i åtanke, snarare designbutiker och så kallade kulturgator. Men för många invånare i gamla stan betyder den pågående kampanjen att deras skyltar slocknar för gott.

I hörnbutik som levererat service till kvarteret i flera står innehavaren kvar, redan skymd till midjan av den nya våta tegelväggen.

– Jag får stänga och flytta någon annanstans säger mannen i snabbköpet, som verkar lite bedövad, trots att han fått information om att murarna var på väg.

Han och andra butiksinnehavare längs gatan och inne i gränderna kommer från olika provinser i Kina och har sökt sig tillhuvudstaden i jakt på högre inkomster och bättre villkor för familjen. Många av dem har rotat sig här och bidragit till Pekings stora utbud av varor och tjänster. Pekingfödda försäljare och hantverkare är sällsynta, och de som stått i frontlinjen vid kassorna, restaurangborden och på byggena kommer ofta just från byar i Kinas fattigprovinser.

– Nu ska det bara muras igen utan vidare – det är inte rimligt. Förut uppmuntrade de folk att starta eget, säger frisören Xiao Ye som kommer från Hubeiprovinsen och har drivit salong i en av gamla stans gränder i fjorton år.

Kunderna får hjälp med hårklippning, ögonbryn och leverfläckar till en femtedel av priset hos de stora frisörkedjorna. Många är äldre pekingbor som bor på traditionella gårdar.

– De som bor här behöver också våra tjänster, och om vi försvinner blir det inte alls bekvämt för dem, säger frisören Xiao Ye.

Men det finns helt andra planer för Peking. Centrala myndigheter har redan bestämt att staden ska renodlas som huvudstad, och Pekings egen administration har flyttats ut till satellitstaden Tongzhou. De sex innerstadsdistrikten hade officiellt nästan 13 miljoner invånare redan 2014 men folkmängden ska krympas med femton procent från 2014 års nivå för att uppfylla femårsplanens mål till år 2020. Det betyder att åtminstone omkring två miljoner människor måste fås att lämna Pekings innerstad inom tre år.

En som redan lämnat det här kvarteret mitt i gamla stan i Peking är Gao Jingjing.

– Det har varit jobbigt för oss också och vi har förlorat många kunder som stängts ner, men det är inget att göra åt det, det behövs för regleringen av marknaden och hela samhället, säger 33-åriga Gao Jingjing som är grossist i vatten och dagligvaror.

Hon kommer från Anhuiprovinsen och gjorde sin debut i Peking som 16-årig grönsaksförsäljare. När jag intervjuade henne första gången för ett decennium sedan, drev hon sin firma på några få kvadratmeter i en gränd vid Förbjudna staden. Gao Jingjing som tycks ha ett utpräglat sinne för vad som behöver göras härnäst, väntade inte utan lämnade gamla staden med sitt företag för över ett år sedan.

Gao Jingjing visar runt i de nya lokalerna utanför fjärde ringvägen. Nu basar hon över 50 anställda och fyra stora lagerhus där vattenpallarna lyfts med truck och körs ut till Pekings butiker med lastbil. För bara några år sedan sköttes alla utkörningar med trehjuliga flakcyklar.

– Vi fick göra en uppoffring och ingen förstår riktigt vad som är myndigheternas nya plan. Men nu i efterhand anses jag ha lyckats väl genom den här omställningen. Och vill myndigheterna pressa ännu hårdare så gör det inte mig någonting, jag kan flytta utanför sjätte ringvägen också. Jag anpassar mig – det blir nog inga större problem, säger Gao Jingjing.

Den orädda entreprenören tillhör numera medelklassen, och ser en hel del fördelar med den brutala rensningen i centrala Peking.

– Peking har blivit sjukt. Det går inte att köra ut ur stan ens på en timme. Industrin och sjukhusen och alla kända skolor, de kan flytta ut i stället för att alla ska trängas där inne. Efteråt kan Beijing bli en stad i internationell klass med regeringen och en bra bostadsmiljö i centrala Beijing, säger hon, och låter precis så osentimental som hon brukar.

– Det är klart att jag har känslor för gamla stan, jag har ju fött mina barn där och sett dem växa sedan de sprang med rumpan bar. Men det har blivit besvärligt för de gamla pekingborna med all inflyttning, de bor ju i hus inte större än ett halvt badrum, säger Gao Jingjing, som tillägger att det är bra för kunderna att den gamla marknadsröran och matsnusket försvinner och ersätts av kylbilar och varuhus.

Hon är redo för det nya Peking som blir något helt annat än det gamla.

– Det blir en turiststad, och sedan blir det antagligen vägtullar och höjda priser som kan hålla inflyttare borta, säger den tidigare gatuförsäljaren obekymrat.

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".