Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i Skogsbo och räddningsledaren uppmanar alla som befinner sig i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Dalarna.
(Publicerat idag kl 17.31)
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Brist på bra läromedel i modersmål

Publicerat torsdag 27 april kl 11.10
Läromedelsbrist för undervisning i modersmål
(8:48 min)
Suzan Salim
1 av 2
Suzan Salim Foto: Nishtman Irandoust/Sveriges Radio.
Mahabad Yaruk Foto: Nishtman Irandoust/Sveriges Radio.
2 av 2
Mahabad Yaruk Foto: Nishtman Irandoust/Sveriges Radio.

Ungefär 140.000 elever läser ett hundratal olika modersmål i den svenska skolan. Men trots att modersmål på många sätt är ett skolämne bland andra, så tillverkas det nästan inga läromedel för den här undervisningen.

Modersmålslärarna får själva skaffa fram studiematerial, och ofta är de hänvisade till böcker som är omoderna och ibland olämpliga.

Suzan Salim har varit modersmålslärare i kurdiska i många år.

– Det handlar om väldigt gammalmodiga saker. En kvinna från landsbygden, som har väldigt gamla, traditionella kläder. Eleverna känner inte igen sig. Vad är det för kunskap som jag inhämtar från den texten, säger hon.

Den heter "Elf u bei kurdi", det betyder ungefär "ABC på kurdiska", och det är en lärobok som de flesta som läst den kurdiska dialekten sorani som modersmål känner väl till. Och Suzan Salim, som har bakgrund som modersmålslärare och som nu jobbar på företaget Modersmål Center i Stockholm, skakar på huvudet.

– Och när det gäller könsrollerna är det katastrofal. Det är alltid män som är dominanta i texterna. Det är killarna som är ute och jobbar, och alltid har makten. Så det passar inte i dagens moderna samhälle, säger Suzan Salim.

Elever med annan bakgrund än svensk har rätt att få undervisning i sitt modersmål i skolan. Sverige är ett av få länder som erbjuder den här möjligheten inom ramen för skolundervisningen.
Men villkoret är att språket ska vara det som pratas mest i hemmet. Dessutom måste skolan få tag på en lämplig lärare, och så finns det några villkor till.

På många sätt liknar modersmålsundervisningen annan undervisning. Den omfattas av samma lagar, läroplan och samma värdegrund som andra skolämnen. Men det finns åtminstone en stor skillnad. I Sverige finns nästan ingen produktion av läromedel på modersmål. Det är läromedelsförlag som producerar nästan alla läromedel i Sverige, de flesta språken är alldeles för små för att det ska vara lönsamt.

Marianne Henriksson är chef för Bryggan i Motala. Det är kommunens integrationscentrum, där Motalas alla modersmålslärare har sin bas.

– Jag har förstått av några att man har reagerat på att det finns religiösa inslag i en del material. De har berättat för mig att de inte tycker att det är bra och att det varit en sned bild på religionen, säger hon.

På vilket sätt?

– Att man kanske har lyft upp den egna religionen mer än vad som man kan anse vara okej.

Kan du känna att du är oroad för det här?

– Jo, jag kan känna en oro naturligtvis. Eftersom jag inte kan kontrollera materialet och vad det är. Visst finns det en oro för att man inte använder rätt material.

Undervisningsrådet på Skolverket, Mats Wennerholm, understryker att det - trots allt - är lärarnas och skolledarnas ansvar att se till att läromedlen lever upp till kraven.

– Det finns ju ingen nationell tillsyn, eller kontroll, på det här, utan det är upp till lärarna och deras arbetsledning att se till att det fungerar på ett bra sätt.

Kan man känna sig trygg med det då?

– Nja, det är väl långtifrån optimalt, så är det ju. Men det är pragmatiskt i den situation vi är i.

Vad menar du med pragmatiskt?

– Ja, det är klart att det skulle vara en hjälp om det fanns någon nationell resurs som skulle kunna stödja modermålslärare och deras skolledare i den här typen av frågor. Men är man osäker på om en lärare använder ett material som är lämpligt, så måste man ta den diskussionen, säger Mats Wennerholm på Skolverket.

Nishtman Irandoust
nishtman.irandoust@sverigesradio.se 

Anders Ljungberg
anders.ljungberg@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".