Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Rohingyas vill bli representerade i fotbolls-VM för minoriteter

Publicerat onsdag 3 maj kl 13.23
"Fotbollen har gjort livet lite lättare"
(8:24 min)
Mohammed Faruk flydde från Burma när han var fem år.
1 av 4
Mohammed Faruk flydde från Burma när han var fem år. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
För träanren Dilder, anfallspelaren Abdullah och Faruk betyder fotbollsträningen så mycket mer än bara fotboll.
2 av 4
För träanren Dilder, anfallspelaren Abdullah och Faruk betyder fotbollsträningen så mycket mer än bara fotboll. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
Abdullah visar prov på sin bollskicklighet.
3 av 4
Abdullah visar prov på sin bollskicklighet. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
Utan skor och rätt utrustning men fotbollsträningen vill man inte missa.
4 av 4
Utan skor och rätt utrustning men fotbollsträningen vill man inte missa. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.

Den muslimska folkgruppen rohingyas, förtryckta, förföljda och många på flykt från Burma, bland annat till Malaysia, där de fortfarande lever statslösa och utan rättigheter. Men i Kuala Lumpur finns Rohingyas Fotbollsklubb, där spelarna kämpar inte bara för att vinna sina lokala matcher, utan också för att få representera sitt födelseland och få spela i fotbolls-VM för minoriteter.

Bara några stenkast från en av Asiens äldsta och mest exklusiva golfklubbar där man från varje hål kan se Kuala Lumpurs berömda tvillingtorn ligger en annan gräsplan, betydligt tufsigare än de välskötta som greenerna en bit bort.

Böneutroparen i moskén tvärs över gatan från fotbollsplanen försöker locka in till bön, men få verkar vilja hörsamma.

– Jag är väldigt stolt och glad att vi här öppet kan säga att vi är spelare i Rohingyas fotbollsklubb, att jag är rohingyas, säger anfallsspelaren Abdullah som flydde från Burma för fyra år sedan. Här kan vi visa att vi är något annat än bara flyktingar.

– Vi är människor med många olika kunskaper något vi helst av allt vill visa i Burma men vi tvingades fly eftersom de inte vill se oss som medborgare, säger Abdullah som försörjer sig som elektriker i Kuala Lumpur.

I Malaysia finns det nästan 58 000 registrerade rohingyaflyktingar men till det ska läggas ungefär 35 000 oregistrerade och därmed så utgör de idag den största flyktinggruppen i landet. Och förutom det så finns en stor grupp kristna från Burma som flytt undan krigen i norra och västra delen av landet.

För två år sedan bildades Rohingyas Fotbollsklubb i Kuala Lumpur och vill liksom alla andra fobollslag vinna sina matcher, men i den pressade situationen som de lever under betyder den mer än så, berättar tränaren Dilder Ahamad.

– Vi har spelare som är papperslösa. Ingen av oss, inte heller vi som är registrerade, har rätt att arbeta här, men alla gör det. Och för det riskerar vi hela tiden att gripas. Fotbollen betyder att för en stund kunna tänka på något annat, säger han.

Malaysia har inte skrivit under FN:s flyktingkonvention, vilket innebär att även de flyktingar som är registrerade av FN:s organ för flyktingar, UNHCR, inte har några rättigheter så som att jobba, skicka sina barn till skolan eller besöka sjukvården. Men myndigheter och regering vet om att de flesta män jobbar. Och enligt Brian Gorlick på UNHCR.s kontor i Kuala Lumpur så har de ett bättre liv i Malaysia än vad de hade i Burma.

– De tjänar inte mycket och det är ett jobb inom det vi kallar 3 D - dirty, dangerous och degrading - smutsiga, farliga och nedbrytande jobb men de kan tjäna ihop pengar till sitt uppehälle. Livet för dom är inte lätt men de tar sig fram, säger han.

Men trots att själva flyktingströmmen av burmeser in i Malaysia i princip helt avstannat sedan smugglarrutten genom Thailand avslöjades för två år sedan så besöker mellan 500 till 1000 personer om dagen UNHCR:s flyktingkontor i Kuala Lumpur.

De kommer för att registrera sig, eller registrera sitt nyfödda barn men också för att hämta ut det nya flykting identitetskortet som är kopplat till en app som både polis och andra myndigheter ska ha på sina mobiler. En snabb telefonavläsning med en kod på kortet så kan man snabbt se att kortet är äkta. Färre grips nu på gatan. Tidigare fanns många falska identitetskort vilket gjorde kontrollproceduren tidskrävande.

Var och en av de som sitter där i väntrummet har sin flyktinghistoria, sina förhoppningar i livet och längtan att få tillhöra.

– Jag flydde från Burma när jag var fem, nu är jag 24 och jag vet fortfarande inte vad frihet innebär. Det är som vi alla är i en grotta och aldrig kommer ut, säger Mohammed Faruk som var med och bildade Rohingya Fotbollsklubb.

När han var 17 efter att ha blivit misshandlad i skolan i flyktinglägret i Bangladesh såg han inga framtidsplaner där.

– Jag smugglades i en gisten överfylld båt i 10 dagar från Bangladesh till Thailand. Det var en farlig resa utan ordentlig mat och vatten, berättar han och tittar ner i bordet för att inte visa sina ögon. Men det skulle bli värre.

– Vi togs med bil upp i djungeln på gränsen mellan Thailand och Malaysia, där krävdes jag på mer pengar och jag tvingades ringa mina föräldrar som fick låna upp för att rädda mitt liv. Smugglarna hotade med döden, berättar Faruk som han för det mesta kallas.

Han har det bättre i Malaysia, jobbar som tolk då han pratar sex språk, men barndomsdrömmen och anledningen till att han flydde den har han fått lägga på hyllan.

– Jag ville bli läkare, hjälpa mitt folk men jag nådde inte dit, det gör fortfarande ont, säger Faruk.

Och ont gör det också att vara statslös.

– Jag har aldrig haft några rättigheter, aldrig ..säger han

Men det som gjort livet lite lättare är fotbollen ...där kan man glömma och de har ett sportsligt mål, berättar tränaren Dilder Ahamad.

– Att som ett landslag spela VM. Vi ska ta oss till VM för minoritetslag, säger han.

Anfallspelaren Abdullah har också en annan dröm.

– Tänk att en gång få spela i Burmas landslag och visa att vi kan vara med och representera vårt land och där visa hur bra spelare vi också kan vara. Men framförallt vill jag bli medborgare i det land jag är född i, säger han.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".