Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Vem blir politiker?

Publicerat onsdag 3 maj 2017 kl 16.06
Politiker är smarta och kompetenta
(8:10 min)
Vem blir egentligen politiker i Sverige?

Förtroendet för politiker och politiska partier är lågt i Sverige och det pratas ofta om politikerförakt. Men vad vet vi egentligen om vilka som blir politiker? Forskare visar nu att det ändå kanske är rätt personer på rätt plats.

Politiker. Folkvalda, älskade och föraktade. Sverige är en representativ demokrati och folket väljer vilka personer som ska företräda dom. Men det finns ett lågt förtroende för politiker. Vilka är dessa personer? Vem blir politiker?

– En smart person från nästan vilka sociala förhållanden som helst.

Torsten Persson är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Tillsammans med andra forskare har han tagit fram statistik på vem som blir politiker i Sverige.

– Politiker är smartare och kompetenta, mer kompetenta än befolkningen. Likvärdigt kompetenta med likvärdiga elityrken i samhället. Men trots detta utgör ett representativt genomsnitt av befolkningen med avseende på social bakgrund.

Kompetensen mäts dels genom tester från mönstringen på IQ och ledarskapsförmåga och dels genom statistik på lönedata. Människors ekonomiska framgångar i arbetslivet har visat sig väl spegla politisk framgång. Alla tre mått ger samma resultat.

Kollektivet är i detta fall alla kommunalpolitiker och riksdagsledamöter som har stått på en vallista från 1982 fram till 2014. Resultatet bygger på insamlat material från över 200 000 personer. En liten andel av dessa, sitter just nu i Riksdagen.

I riksdagens korridorer och arbetsrum rör sig politikerna. Här finns Ida Drougge, som är ledamot för moderaterna. Med sina 26 år är hon en av riksdagens yngsta.

– Jag blev Moderat först, innan jag blev politiker.

Ida Drougge bor på Lidingö där hon också växte upp med sin familj. Hon blev intresserad av politik när hennes mamma blev långvarigt sjukskriven. Hon var starkt kritisk till vad hon ansåg vara en alldeles för stor del förtidspensioneringar runt åren 2005-2006. Hon började sin politiska bana i ungdomsförbundet, blev ordförande i Moderata studenter, kom in i kommunfullmäktige i Lidingö och blev ordförande i Tekniska nämnden. Nu sitter hon sedan 2014 i riksdagen.

– Varför är just jag här? Jag säger nästan alltid ja. 

Sveriges politikerkår är smartare och mer kompetenta än genomsnittet av befolkningen enligt forskningen av Torsten Persson. Politiker kommer från alla samhällsskikt och representerar väl genomsnittet av den svenska befolkningens sociala bakgrund.

– Ett annat sätt att uttrycka det här på är att den sociala rörligheten är stor.

Trots forskningens resultat är förtroendet för politiker lågt och politiker får utstå mycket hat och förakt. Enbart en tredjedel av den svenska befolkningen har ett mycket eller ganska stort förtroende för politiker, enligt SOM-institutet i Göteborg. Det är långt under poliser, lärare och sjukvårdspersonal.

– Vi hoppas väl att den här undersökningen kan vara lite som en motvikt mot skriverier i pressen. 

På en annan stol i riksdagen sitter Jasenko Omanovic. Han är ledamot för Socialdemokraterna och kommer från Härnösand. Han tillhör den största generation som sitter i riksdagen, de som är födda på 1960-talet. Varför valde han att bli politiker?

– Det går inte att sätta fingret på en sak, det är många saker i livet som ackumuleras.

Jasenko Omanovic har suttit i riksdagen sedan 2006. Han är född och uppvuxen i Bosnien, i dåvarande Jugoslavien. Krig bröt ut i början på 90-talet när Jugoslavien började falla samman. Efter att flickvännen begett sig till Sverige gjorde han allt vad han kunde för att komma hit. 1993 var han på svensk mark.

– Ett intresse dör inte bara för att man har varit med om ett krig. Kanske snarare tvärtom.

Han började gå på möten i Härnösand, hamnade i kommunfullmäktige och blev vice ordförande i kommunstyrelsen. 13 år efter att ha kommit till Sverige satt han i riksdagen.

Även om den sociala bakgrunden är representativ för politiker, så visar statistik från SCB att det till viss del, procentuellt, saknas kvinnor, unga, äldre och utrikesfödda i riksdagen.

Torsten Persson menar ändå att kombinationen hög kompetens och representativ social bakgrund, som forskningen kan visa på, har stor betydelse. Då väljs politiker efter meriter och inte efter förmögenhet eller familjebakgrund.

– Det är någon sorts inklusiv meritokrati som i breda penseldrag karaktäriserar rekryteringen av politiker i Sverige.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".