Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

60 000 personer kan ha utsatts för tvångsarbete i Denver

Publicerat måndag 1 maj kl 19.15
"Om man vägrade så hotade de med att placera oss i isoleringscell"
(8:56 min)
Bild av skylten utanför förvaret i Denver har 1500 platser, ansiktsbild av Cristian Heredia Torres är en av dem som tvingats till arbete där.
Förvaret i Denver har 1500 platser, Cristian Heredia Torres är en av dem som tvingats till arbete där. Foto: Fernando Arias /Sveriges Radio

I USA kan tusentals migranter ha utsatts för tvångsarbete på ett förvar i delstaten Colorado. Företaget som driver förvaret anklagas för att på olika sätt ha tvingat människor att arbeta mot ingen eller alldeles för låg betalning.

I en röd tegelbyggnad i centrala Denver har organisationen Towards Justice sina kontor.

Juristerna på Towards Justice stödjer människor som utnyttjats på den amerikanska arbetsmarknaden, speciellt här i delstaten Colorado.

För några månader sedan stod det klart att advokaten Nina DiSalvios fall kommer innefatta runt 60 000 personer, det är nämligen så många som sedan 2004 har varit intagna på ett förvar för migranter här i Denver.

Alla 60 000 kan ha det gemensamt att de utsatts för tvångsarbete under tiden de varit placerade på förvaret.

– Det började med nio personer berättar Nina DiSalvio, men sedan bestämde en domare att det även skulle innefatta alla de personer som varit intagna där sedan 2004.

De som tas in på förvaret placeras inte där för att de har begått ett straffrättsligt brott, vissa av dem väntar på ett beslut från migrationsmyndigheterna, andra kan vänta på deportation.

– Men i juridisk mening är de inte fångar, förklarar Nina DiSalvio.

De intagna tvingas ibland städa utan någon betalning alls, för andra arbeten, som till exempel att tvätta kläder och lakan, erbjuds de en dollar om dagen.

En dollar motsvarar cirka nio kronor per dag som kan jämföras med minimilönen i Colorado som ligger på motsvarande 680 kronor per åttatimmars-arbetsdag.

– Under inga omständigheter kan ett privat företag tvinga människor att jobba, säger Nina Disalvio.

Till skillnad från i Sverige är det ofta privata företag som driver förvaren i USA.

Aktiekursen för GEO Group, det företag som äger förvaret i Denver, har ökat med 100 procent sedan valet, bland annat beror det på att marknaden tror att alltfler migranter kommer hållas inlåsta på sådana ställen.

Jag åker ut till GEO Groups förvar och ställer bilen på gatan framför byggnaden. Det är en stor beige byggnad, på sidorna finns det en mur och på en skylt står det att parkeringen direkt utanför bara är till för personal. Den amerikanska flaggan vajar framför ingången.

Jag vet redan att jag inte får komma in, GEO group har sagt nej till intervju och skriver i ett mejl att de nekar till anklagelserna och att de har rätt att erbjuda arbete till människor i förvaret.

Så plötsligt kommer det två kvinnor och parkerar sin bil nära platsen där jag står. Claudia berättar att hennes svåger och make är i förvaret just nu.


– Min svåger säger att människor jobbar där inne för en dollar om dagen, bekräftar hon.

Efter att Claudia gått iväg kommer bil efter bil med människor som ska hälsa på sina anhöriga. Med tårar i ögonen berättar Rosalva att hennes make Sergio, som varit i USA i 20 år, nu har tagits in till förvaret eftersom han inte har uppehållstillstånd.

– Myndigheterna verkar ha blivit hårdare, säger Rosalva.

Till slut får jag kontakt med Cristian Heredia Torres som är en av de som själv suttit inlåst i förvaret.

Cristian kom till USA från Mexiko när han var tre år gammal, sedan dess har han bott här. Jag träffar honom i hans hus bara tio minuter från förvaret.

– Ja, säger han och skrattar till, det ligger bara här bredvid. Migrationsmyndigheten grep mig och tog mig en skåpbil till förvaret, det var då allt började.

Cristian berättar om de små cellerna, om overallerna som fick honom att känna sig som en fånge och om det som kallades frivilligt arbete.

– Man kunde jobba som frisör, tvätta lakan eller kläder, eller laga mat, för en dollar om dagen, säger Cristian.

Själv jobbade han i köket.

– Det var riktig dålig mat, berättar Cristian, på vissa förpackningar stod texten, inte för mänsklig förtäring.

Förutom det som kallades frivilligt arbete var man tvungen att städa toaletter och andra gemensamma utrymmen, men det fick man aldrig betalt för.

– Om man vägrade så hotade de med att placera oss i isoleringscell eller så sa de att det skulle påverka ens migrationsfall.

Idag väntar Cristian Heredia Torres fortfarande på beslut om han kommer få stanna eller inte, men från förvaret lyckades han komma ut mycket tack vare sin advokat, Hans Meyer.

Precis som Nina DiSalvio jobbar Hans Meyer med stämningen gällande tvångsarbete på GEO Groups förvar, när jag träffar honom på hans kontor i Denver berättar han om fallet som, för honom, handlar om mycket mer än om de 60 000 som få upprättelse.

– Det här är ett fall som kan förändra hur fängelseföretag får arbeta i USA, säger han.

Enligt Hans Meyer har fängelseföretagen i USA länge lobbat för lagar som gynnar industrin.

Företagen har olika garantier i lagstiftningen som gynnar den egna industrin. Bland annat kan människor som väntar på migrationsbeslut inte släppas mot borgen på samma sätt som fångar kan.

De privata fängelseföretagen, som GEO Group, får också skattepengar för varje intagen.

– Att de sedan låter människor jobba för en dollar om dagen eller för ingen betalning alls är helt enkelt uppåt väggarna, säger Hans Meyer. 

- Det är odemokratiskt och måste få ett slut.

I siffror arbetar människor för motsvarande nio kronor om dagen, samtidigt får företagen 900 skattekronor per intagen per dag, enligt Northwestern University.

– Man kan ha synpunkter på det privata fängelsesystemet men det här är ett steg längre. Det här handlar inte om människor som begått något brott, det handlar om människor som väntar på migrationsbeslut som man låser in och som företag som GEO kan göra vinst på, säger Hans Meyer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".