Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Slovakiens unga mot korruption

Publicerat måndag 19 juni kl 10.43
"Vi vill visa att de har fel"
(8:35 min)
Alltid med blommor i håret, initiativtagaren till demonstrationerna mot korruption i Slovakien, Karolina Farska, 18 år, har blivit ett känt ansikte. Efter det stora gensvaret har många studenter engagerat sig i rörelsen, här Marta Spaková, Robert Martin Hudec och Tomás Popovic.
1 av 5
Alltid med blommor i håret, initiativtagaren till demonstrationerna mot korruption i Slovakien, Karolina Farska, 18 år, har blivit ett känt ansikte. Efter det stora gensvaret har många studenter engagerat sig i rörelsen, här Marta Spaková, Robert Martin Hudec och Tomás Popovic. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
Statsvetaren Aneta Vilagi vid Cumeniusuniversitetet i Bratislava ser studenternas proteströrelse som något unikt i Slovakien, där det inte finns några starka traditioner att protestera offentligt. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
2 av 5
Statsvetaren Aneta Vilagi vid Cumeniusuniversitetet i Bratislava ser studenternas proteströrelse som något unikt i Slovakien, där det inte finns några starka traditioner att protestera offentligt. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
Den tunga betongkolossen högt ovanför vid Donaus strand rymmer Slovakiens parlament men för politikerna där är förtroendet bräckligt. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
3 av 5
Den tunga betongkolossen högt ovanför vid Donaus strand rymmer Slovakiens parlament men för politikerna där är förtroendet bräckligt. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
Nationens ära är värd uppoffringar, står det ovanför hedersvakten i parlamentsbyggnaden. Men många slovaker har fått nog av politiker och oligarker som struntar i hederlighet och ärlighet för egen vinning. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
4 av 5
Nationens ära är värd uppoffringar, står det ovanför hedersvakten i parlamentsbyggnaden. Men många slovaker har fått nog av politiker och oligarker som struntar i hederlighet och ärlighet för egen vinning. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
Hon arbetade med Slovakiens EU-ordförandeskap 2016 men hoppade av i protest mot myglet. Hennes avslöjanden väckte stor uppmärksamhet och gjorde Zuzana Hlavkova till landets mest kända whistle-blower. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.
5 av 5
Hon arbetade med Slovakiens EU-ordförandeskap 2016 men hoppade av i protest mot myglet. Hennes avslöjanden väckte stor uppmärksamhet och gjorde Zuzana Hlavkova till landets mest kända whistle-blower. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio.

Runt om i Europa växer nya politiska rörelser fram. I flera länder har missnöje och protester skakat om de etablerade partilandskapen. Så också i Slovakien, ett land som inte brukar förknippas med stora protestaktioner. Men en grupp ungdomar har fått nog av den utbredda korruptionen och har under våren samlat tusentals människor i demonstrationer runt om i landet.

– Jag var så arg över att unga människor lämnar landet, inte bara för att det är spännande att resa utan för att förhållandena här är så dåliga, säger Karolina Farska. Korruptionen är så omfattande att människor inte tror att det går att göra något åt, fortsätter den frustrerade 18-åringen, som plötsligt blivit ett av landets mest kända ansikten. Hennes flickaktiga yttre med söt blomsterkrans i håret har nog fått en och annan att underskatta den beslutsamma tjejen som tappade tålamodet.

Hon berättar om hur allt började, om ilskan när hon lyssnade på en parlamentsledamot som inte tog problemen i landet på allvar, och om samtalet med kompisen David, som föreslog att de skulle ordna en demonstration. Javisst, svarade hon och publicerade ett upprop på facebook.

– Först var jag lite orolig. Tänk om ingen kommer?! Som mest räknade vi med att ett 50-tal vänner och bekanta skulle ansluta sig, säger Karolina Farska.

Men det kom 10.000 som ropade att de fått nog av premiärminister Robert Fico och hans vänkrets av oligarker och korrupta politiker som anklagas för att berika sig på projekt som finansieras av staten eller EU. Demonstranterna krävde att flera stora misstänkta mut- och skattebrott ska utredas i grunden och att några av dem som haft ansvaret för att det ska ske, inrikesministern, polischefen och en särskild åklagare, ska sparkas eftersom de själva anses vara inblandade.

Överväldigade av det stora gensvaret vid den första demonstrationen i april, planerade ungdomarna flera manifestationer i Bratislava och runt om i landet. Nu sökte de också hjälp att organisera det hela hos äldre studenter på universitetet. Några av dem är med där vi träffas på ett kafé i gamla stan i Bratislava.

– Vi bryr oss om vårt land, fortsätter Karolina. En stark drivkraft är att visa att det går att förändra, utan våld och extremism.

I valet förra året valdes det högerextrema partiet, Vårt Slovakien, in i parlamentet med åtta procent av rösterna. Sedan dess har deras stöd fortsatt att öka och det är framför allt hos unga väljare de har sina sympatisörer.

Statsvetarstudenten Robert Martin Hudec, känner en del som röstat på partiet, som nu är föremål för en utredning om det strider mot författningen och ska förbjudas.

Men alla som röstar på dem är inte extremister, hävdar han. De har tappat förtroendet för regeringen och misstror demokratin.

– Vi vill visa att de har fel, att det går att påverka med demokratiska medel, genom att gå ut på gatan och säga ifrån.

Just det är väldigt ovanligt för Slovakien, säger statsvetaren Aneta Vilagi vid universitetet i Bratislava. Här finns inga starka traditioner att protestera offentligt,

– Det är unikt att de lyckats genomföra dessa aktioner. Även om de inte har fått någon politiker på fall eller åstadkommit andra konkreta resultat så är det redan en stor bedrift i sig att en så bred samling människor från olika delar av landet och samhället har anslutit sig till protesterna, anser Aneta Vilagi.

Ovan att protestera var också Zuzana Hlavkova innan hon fick kontakt med organisationen Transparency International, som kartlägger utbredningen av korruption i världens länder.

Nu jobbar hon på organisationens Slovakien-avdelning sedan hon blev landets mest uppmärksammade whistle-blower förra hösten.

Inför det slovakiska EU-ordförandeskapet förra året, fick hon jobb på utrikesministeriet med ansvar att planera de kulturella arrangemangen. Där fick hon också inblick i hur det gick till bakom kulisserna, med skenupphandlingar, vänner till politiker som fick lukrativa uppdrag och dyra tjänster som aldrig genomfördes.

Till slut sa Zuzana Hlavkova upp sig och avslöjade vad som pågick. Det väckte stor uppmärksamhet och premiärministern svarade med en presskonferens där han avfärdade alla bevis för maktmissbruk och kallade medierna som skrev om det för elaka anti-slovakiska prostituerade.

Uppskattningen från allmänheten och slovaker i utlandet var desto större.

– Många hörde av sig och sa att det var just därför de lämnat landet. De skulle gärna komma tillbaka bara det blev bättre. Det är extremt frustrerande för många slovaker, säger Zuzana Hlavkova om ständigt nya avslöjanden av mutskandaler och ekonomisk brottslighet på högsta nivå utan att någon ställs till svars.

De ekonomiska förlusterna uppskattas till mellan 5 och 10 miljarder kronor årligen, samtidigt som vården och skolan är i skriande behov av pengar. Men lika allvarligt är att människor ger upp. De handlar om minst 300.000 som lämnat landet under de gångna fem åren och det med en befolkning på bara drygt fem miljoner invånare. Zuzana Hlavkova beskriver den onda cirkeln.

– De välutbildade emigrerar och de som är kvar är mindre benägna att ställa krav och så fortsätter förhållandena att försämras och ännu fler vill lämna.

Men för de unga aktivisterna handlar kampen just om att skapa bättre förutsättningar för en framtid i Slovakien.

– Jag har alltid velat stanna här, säger juridikstudenten Tomas Popovic. Det var också därför han engagerade sig i proteströrelsen. Vi är inte rädda att uttrycka vår åsikt, som den äldre generationen, som växte upp under kommunistdiktaturen, säger han och ungdomarna skrattar åt sina föräldrar som är så oroliga att nåt ska hända.

Men för tillfället är det inte aktuellt med fler demonstrationer. Vid sidan av skolarbete och studier ägnar de nu all kraft åt att få ihop 100.000 namnunderskrifter, berättar initiativtagaren Karolina Farska. Då kan de begära att det ska hållas en debatt i parlamentet om deras krav.

De aktar sig noga för att släppa in politiker i sin rörelse.

– Folk litar på oss just för att vi är oberoende och en ren student- och medborgarrörelse, säger Robert Martin Hudec.

Hans studiekamrat Marta Spakova är tagen av det stora förtroendet och ansvaret de har fått.

– Det är en mäktig känsla att alla dessa människor litar på oss och tror på att vi kan förändra nåt, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".