Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Lien ett vapen mot klimatförändringar

Publicerat torsdag 13 juli kl 09.43
"Det är kul att gamla kunskaper kommer till liv"
(8:11 min)
Utbildning i lieslåtter.
Utbildning i lieslåtter. Foto: Charlotte Andersson/Sveriges Radio.

Jordbruksverket och Naturvårdsverket har nyligen tagit fram en strategi för att öka den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Ett sätt är att längs vägar och i tätorter ha ängar istället för gräsmattor, men för att hålla en äng på bästa sätt är det bra att slå med lie. Länsstyrelsen i Västra Götaland håller kurser i lieslåtter. Hör reportage av Sara Kvist.

På Lars-Nilsgården utanför Falköping har ett gäng samlats för att lära sig slå med lie, Henrik Falk från Skövde tycker det är knepigt.

– Det är svårt, det är väldigt svårt, mycket att tänka på och man måste slappna av, det är lite som att lära sig simma, man spänner sig i början, men om man lär sig att slappna av så tror jag det funkar, säger Henrik Falk.

– Det är inte tungt om man tänker på tekniken, jag har nästan aldrig slagit med lie innan så det här är spännande, säger Margareta Leijon från Dalum.

I ett böljande landskap ner mot Hornborgasjön går 14 personer och försöker bemästra sina två meter långa liar, bladet sylvasst och tekniken sitter inte riktigt ännu tycker Margareta Leijon från Dalum

– Det ligger lite gräs kvar, det ska det inte göra.

Deltagarna är i olika åldrar från 25 till gissningsvis 80 och de får hjälp av kursledaren Lie Mats Rosengren som har märkt ett växande intresse för lieslåtter.

– Det är jättestort, växande, jag tror att det finns dels ett allmänt intresse för hantverk, och så faller det väldigt väl in mot miljömål vi har, säger han.

En säkerhetsgenomgång hade man i början, hur man ska hålla lien med orvet, det vill säga handtaget i backen och bladet framför sig med händerna på det, har man bladet ut bredvid sig kan någon gå in i den sylvassa eggen. Trots genomgången lyckas jag slå huvudet i en klinga, räddad av mina breda hörlurar kan jag fråga Margareta mer om säkerheten

Deltagarna har alla sin egen motivation för att gå kursen; det är kul, bucket list, slipper högljudda motorer, lite hippt kanske, men för länsstyrelsen i Västra Götaland som arrangerar kursen är målet att öka den biologiska mångfalden.

– Marker som sköts med slåtter och där man tar hö varje sommar, blir med tiden väldigt artrika, det kan stå 40-50 arter på en kvadratmeter. En del kallar det för Sveriges regnskog, berättar Karin Persson från länsstyrelsen.

Biologisk mångfald är viktig av flera orsaker, bland annat för att få ett motståndskraftigt system, något man kan koppla till klimatförändringarna.

– Biotoper med fler arter klarar förändring bättre än de med få arter, säger Karin Persson.

När det är dags för lunch vill deltagarna inte sluta, de vill bli klara med ängen först och Henrik Falk som tyckte det var lite svårt är nöjd med kursen.

– Jag behöver lära mig det här, annars står man bara och sliter av gräset, det är kul att gamla kunskaper kommer till liv, man ser med fasa på robotgräsklippare som gör allt till en grön öken, det ser ut att vara bara en enda sort och inga insekter, säger Henrik Falk.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".