Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Högerpopulistiskt parti i medvind i Nya Zeeland

Publicerat onsdag 9 augusti kl 10.39
"Peters och Trumps retorik och politik är i mångt densamma"
(7:18 min)
Nya Zeelands flagga
Nya Zeeland. Foto: Themba Hadebe/TT.

När Nya Zeeland går till val den 23:e september är invandring en stor valfråga. Även här pratar en del politiker om massinvandring och det är framför allt partiet Nya Zeeland som ser ut att dra nytta av debatten. Partiet kan få en vågmästarroll och en del tror att partiledaren Winston Peters till och med kan bli landets näste premiärminister. Reportage av vår Asienkorrespondent Margita Boström.

Den 72-årige Winston Peters har verkat inom Nya Zeeländsk politik länge och har suttit med i koalitionsregeringar med båda av landets två stora partier Socialdemokraterna och Nya Zeelands Nationella Parti. Och mycket tyder på att Peters parti Nya Zealand Först åter blir vågmästare.

Nationella Partiet har med stöd av några mindre partier innehaft makten under tre valperioder i sammanlagt snart nio år. De tre perioderna före var det Socialdemokraterna som styrde.

Audrey Young har arbetat som politisk reporter för New Zealand Herald i 23 år. Tidningen har traditionellt räknats som en center-högertidningen men har med åren dragits åt ett mer konservativt håll. Och hon är en av dom som spår att denne kontroversielle politiker får stor makt efter valet.

Vem är då denne Winston Peters som flera gånger slängts ut från kammaren för sitt språkbruk och för sina attacker mot andra. Audrey Yuong beskriver honom såhär.

– Ska jag vara ärlig så undrar jag ibland om inte Donald Trump läst hela Winston Peters politiska manifest och nu följer det. Det finns så många likheter, deras retorik och politik är i mångt densamma, säger hon.

Partiet som Peters själv skapade 1993 är ett populistiskt nationalistiskt parti, med frågor som invandring och hårdare straff för brott högt uppe på agendan. Men driver också frågan om som han säger "missnöjesindustrin" kring landets ursprungsbefolkning Maorier - att den "industrin" måste uphöra.

– Oh, Maoriernas Parti som inte tror att Maorierna kan stå på egna fötter, sa Peters synsiskt i parlamentet tidigare i år riktat mot det Maoriska partet som är stödparti till den sittande reringen.

Hans pappa var maorier och mamma skotska. Men anser att det daltas för mycket med landets ursprungsbefolkning.

Men de senaste åren så har han allt mer intensifierat sitt engagemang och retorik kring invandringen till Nya Zeeland.

– Allt ni vill med denna massinvandring är att pressa ner lönerna för vanliga Nya Zeeländare, sa han vid en budgetdebatt i parlamentet nyligen.

Nya Zeeland med knappt 4,8 miljoner innevånare tog ifjol emot lite mer än 70 000 immigranter. Men det handlar inte om flyktingar som komemr med båtar utan de som anländer gör det med visum för att arbeta eller studera. Med dom visumregler som funnits så har det varit ganska enkelt att ansöka om att bli en mer permanent boende Nya Zeeländare eller kiwis som befolkningen oftast kallas i landet.

En orsakt till att detta blivit en så stor fråga rent allmänt är den allt större bristen på bostäder och att bostadspriserna därmed skenat i höjden de senaste åren. Framförallt i landets största stad Auckland. För några månader sedan förändrade regeringen visumreglerna med just hänvisning till bristen på resurser.

– Vägarna är igenproppade, skolorna fulla och sjukhusen klarar inte att uppfylla det de ska med en växande befolkning. Vi måste lösa detta problem innan vi kan ta emot fler sa premiärminister Bill English.

Men det finns också många som menar att Nya Zeeland inte skulle klara sig utan immigranterna, som utför jobb som kiwis inte vill ha, som tex fruktplockning och städning. Men det finns även en brist på kvalificerad arbetskraft och oppositionspartiet Socialdemokraterna har pekat på att en brist på dessa kan leda till att det blir svårt för landets företag att växa. Vilket i sin tur skulle kunna påverka ekonomin negativt.

Valdagen, den 23 september är nog vald...mycket med tanke på landets älskade rugbylag. All Black som i sommar turnerar runt om i landet för att möta The Lions Storbitaniens ruggbylandslag. Inte på över tio år har de kommit över för att spela testmatcher i Nya Zeeland. Och ingen valkampanj i världen skulle kunna tävla med uppmärksamheten när All Black spelar på hemmaplan.

Så riktigt intensiv valfeber blir det först de fyra sista veckorna spår de flesta. Och det mesta kommer ahndla om de två stora partierna men vad som händer ifall Peters blir vågmästere, det är långt ifrån klart, säger Audrey Young.

– Det kan bli så att han då försöker pressa de två partierna för att utbyte mot Nya Zeelands Försts stöd själv få ge honom premiärministerposten...i alla fall en tid, säger Audrey Young

– Den utgången ska inte helt avskrivas, säger hon. Och Winston Peters självförtroende har vuxit i takt med oppinionsmätnignar visat ett ökat stöd och lovar en valkampanj utan motstycke.

– I denna kampanj ska vi ska ta oss runt i landet, tackla problemen och ta oss an det som behövs göra för ni förtjänar inte att överleva detta val, lovade Winston Peters sina politiska motståndare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".