Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Norska staten stäms för oljeborrning

Publicerat måndag 13 november kl 13.00
"Helt unika fiskevatten"
(9:07 min)
Fiskaren Yngve Larssen oroar sig för att oljan kan slå ut fisken.
1 av 3
Fiskaren Yngve Larssen oroar sig för att oljan kan slå ut fisken. Foto: Filip Kotsambouikidis/Sveriges Radio
Fiskaren Yngve Larssen i egna båten.
2 av 3
Fiskaren Yngve Larssen i egna båten. Foto: Filip Kotsambouikidis/Sveriges Radio
Hit kommer fisken som Yngve Larssen drar upp för att saltas.
3 av 3
Hit kommer fisken som Yngve Larssen drar upp för att saltas. Foto: Filip Kotsambouikidis/Sveriges Radio

I Norge har miljöorganisationer stämt norska staten för att ha gett tillstånd till oljeborrning i hittills stängda havsområden i arktiska Barents Hav. Våra korrespondenter Filip Kotsambouikidis och Jens Möller ska nu ta oss med till dit – bland annat upp till nordligaste delen av landet, där människor ser oljan antingen som en möjlighet eller ett hot.

Men vi börjar i ett kustområde där man redan för tio år sedan tog de första stegen mot att leta efter olja.


– I dessa områden kan du fiska varje dag, hela året. De är unika i Norge, de här fälten.

Det blåser hårt i dag, så Yngve Larssen går inte ut med fiskebåten. Men det gör inget, säger han – hans fiskesäsong här utanför ögruppen Vesterålen, norr om Lofoten, sträcker sig över hela året.

Vi tar skydd från vinden i hans fiskebåt, en av de minsta på kajen, med plats för två personer i styrhytten. Båten heter Sigurd.

– Uppkallad efter morfar. Och sen är katten uppkallad efter båten.

Yngve Larssen bor i fiskeläget Andenes i Nordnorge. Det här är ett av världens viktigaste fiskevatten och barnkammare för världens största torskbestånd. Fisket har alltid varit rikt här, men 2007 hände något.

– Då blev fångsterna reducerade med mellan 60-90 procent, så mycket att det inte var lönsamt för oss att vara på havet.

Anledningen till de minskade fångsterna var, enligt Yngve, men också enligt forskare, den metod som användes för att leta efter olja på havsbotten här utanför; seismik. Det är en metod som kan liknas vid ekolod, men är mycket kraftigare. En tryckvåg sänds ner mot havsbotten för att hitta fickor där det kan finnas olja och gas.

– Seismiken skingrar fisken, säger Yngve, som fick kompensation av staten för inkomstbortfallet.

Nu har borrplanerna här lagts på is, mycket på grund av det starka lokala motståndet. Men oljelobbyn har gjort sitt bästa för att få över norska fiskare på sin sida. Men Yngve låter sig inte påverkas.

– Ja oljelobbyn har ju varit på charmvisit och bjudit in oss på möte. Men du kan lika gärna snacka till en vägg, säger han.

I stället har staten öppnat för oljeborrning ännu längre norrut, i Barents hav. Men där protesterar miljöorganisationer, som nu har tagit saken till domstol efterdom de anser att det strider mot grundlagens miljöparagraf som ska garantera en sund miljö och ett sunt klimat för kommande generationer.

Yngve Larssen vill inte ha någon oljeborrning, varken här eller längre norrut. Han oroar sig för fisken som vandrar hundratals mil från Barents hav till Vesterålen.

– Risken är att den, om man använder seismik, kommer hamna någon annanstans.

Jag åker norrut med båt, och klockan fem på morgonen lägger vi till i det lilla samhället Hammerfest i nordligaste Norge. En tjock hinna av is och frost täcker stans gator. Men kommunens ordförande och starke man Alf Jacobsen är vaken.

Hammerfest har de senaste åren blivit mycket rikt på olja och gas, men det har inte alltid varit så – tidigare var Hammerfest en klassisk avfolkningsbygd.

2007 fick Hammerfest en anläggning dit gas, som hittats i Barents hav här utanför, transporteras och görs om till flytande form. I stort sett alla invånare vill ha verksamheten här, säger Alf Jacobsen.

– Sen finns det såklart synpunkter runt om i landet. Inte minst ungdomsorganisationerna, som Natur og Ungdom, är kritiska.

Alf Jacobsen syftar på rättssaken som utspelar sig i Oslo. Natur og Ungdom, tillsammans med Greenpeace, har stämt norska staten för att ha tillåtit oljeletande i det delvis istäckta Barents hav.

Även här i Hammerfest, som alltså blivit rikt på olja och gas, tycker man att oljebolagen kanske börjat leta efter olja för nära den arktiska isen, ett område som är mycket viktigt ekologiskt.

– Jag tycker att vi delvis ska hålla oss undan det område som är is i Arktis, och jag menar att vi nu kanske är i gränslandet nu.

Med flyg är det drygt 130 mil från Hammerfest hit till Oslo. Här står nu framtiden för norsk oljeindustri på spel. I morgon inleds en unik rättegång som redan har fått stor genklang i internationell media.

– Det här är verkligen en sak som skapar stor uppmärksamhet ute i världen.

Ingrid Skjoldvaer ler stort när hon konstaterar att den kommande unika klimaträttegången redan har fått stor internationell uppmärksamhet. Hon är ordförande för Natur og ungdom, som tillsammans med Greenpeace har stämt norska staten för brott mot norska grundlagens miljöparagraf.

Genom att öppna nya områden i Barents hav för letande efter olja och gas riskerar man att framtida generationer får ett klimat som inte går att leva i, anser miljöorganisationerna.

Norge ligger på tio-i-topplistan över världens exportörer av olja och gas. För att bromsa klimatförändringen menar Ingrid Skjoldvaer att hennes rika land nu måste låta mycket av oljan ligga kvar under havsbotten.

– Det är naturligt att Norge tar ansvar och låter vår olja och gas ligga. Det är de länder som har tjänat sig rika på att skapa det problem som vi har nu som också har det största ansvaret, och den största möjligheten, att lösa klimatproblemet.

Ingrid Skjoldvaer pratar klimatpolitik. I Oslo tingsrätt är det strikt juridik som gäller. Klimaträttegångens stora strid kommer handla om hur man ska tolka grundlagens miljöparagraf, som skärptes 2014.

Miljöorganisationerna anser att grundlagen ger enskilda rätt att stämma staten för åtgärder som leder till ökade risker för klimat och miljö. Men staten håller inte med. Enligt statens företrädare i rättegången, regeringsadvokat Fredrik Sejersted, gör miljöorganisationerna en alltför politisk och oformell tolkning av grundlagens miljöparagraf.

– Den typ av frågor de angriper enligt grundlagen är frågor som grundlagen inte reglerar, och som har en karaktär bättre hör hemma i politiska och demokratiska beslutsprocesser än i domstolsprocesser, säger han.

– Det är en form av försök till amerikanisering av förhållandet mellan (juridisk) rätt och politik, som är nytt i Norge. Detta är ju den första rättegången vi har haft av den här typen.

– Det är svårt att spå vad som kommer bli utfallet av rättegången, säger Ingrid Skjoldvaer på Natur og Ungdom.

Fast Skjoldvaer lägger till att miljöorganisationerna aldrig hade vågat satsa miljoner på den här rättsprocessen om de inte hade trott att de faktiskt kan få rätt och därigenom påverka norsk oljepolitik.

Regeringsadvokat Fredrik Sejersted är segerviss. Han menar att norska staten har levt upp till lagens krav, bland annat när det gäller miljökonsekvensbeskrivningar. Fast han medger att det finns en risk att staten förlorar, vilket i så fall kan slå hårt mot Norges klart viktigaste industri.

– En del av sakägarnas argument är helt enkelt av typen att det är emot globala klimatmål att öppna nya fält för utvinning av olja och gas. Om de skulle få medhåll för det i rätten skulle ju konsekvensen vara att man inte kan öppna nya fält för olja och gas i Norge. Men jag tror, som sagt, inte att vi kommer dit.

För yrkesfiskaren Yngve Larssen i Andenes är det inte klimatfrågan som kommer i första hand. han ser det hela som en konflikt om vilka av Norges naturresurser som borde prioriteras.

– Jag förstår inte varför de ska börja med oljeaktiviteter här som kanske vara i 20-30 år och sätta viktiga förnybara resurser på spel här som vi byggt hela kusten här på i över tusen år, och som vi kan ha i all evighet, säger Yngve, som varit fiskare i 30 år.

– Det är fisk, det är nog det jag är byggd på.

Du har aldrig funderat på att ta jobb inom oljeindustrin i stället?

– Nej.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".