Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Berättar vad som händer i Sverige och världen med extra koll på det som berör unga människor. I radion,..

Skoterrorismen

Publicerat tisdag 16 december 2008 kl 09.20
1 av 2
Araber protesterar mot att skokastaren arresterats.
2 av 2

”Jag kan meddela att det var skostorlek nr 10”, sa Bush med ett nervöst leende, då han nästan blivit tofflad av en journalist under presskonferensen vid hans avskedsvisit i Bagdad i söndags.

Som Sherlock Holmes skulle sagt: Vad var motivet?

Hade mannen som kastade båda sina skor en ofantlig fotsvett, och ville desperat bli av med sina skor? Hade han köpt nya skor, och ville visa upp dem för hela medievärlden? Tillhörde han kanske en reklambyrå som skulle göra reklam för skor?

Fatta genomslagskraften för ens varumärke om man kastar en vara på en avgående och inte speciellt omtyckt amerikansk president.

Skulle jag få hitta på bakgrundshistorien till mannens vrede skulle jag säga såhär:

Mannen är någonstans i medelåldern och jobbar som journalist på en medelstor tidning i Bagdad. Han har förlorat otroligt mycket sedan USA invaderade Irak den 20 mars 2003. Han var riktigt nära att förlora sitt jobb, men erbjöd sig att jobba mot en lägre lön och fick då behålla jobbet. Det är riktigt svårt att få ihop det ekonomiska eftersom han måste stödja många av sina arbetslösa vänner och deras familjer. Hans bästa väns fru dödades på gatan i Bagdad och hans barn har utsatts av kidnappning men fick komma hem igen efter att han betalt lösensumma. När de sedan försökte kidnappa hans son och misslyckades eftersom mannen tagit kontakt med polisen, blev hans hus beskjutet och hans grannar mördade.

Hade han sedan tagit med sin dotter och son och med sina sista pengar köpt en resa till Sverige för att söka asyl, så hade det varit den sanna berättelse om Muhammed 43 år, som jag träffade på flyktingförvaret i Märsta för två veckor sedan.

Det jag vill visa på är att folket i Irak lider av stor arbetslöshet, en otroligt stor brist på jämställdhet, frihet och säkerhet. Alla flyktingar jag träffar från Bagdad säger samma sak. Det är farligt att bo i Bagdad. Det ligger ofta döda människor på gatorna. Man kan inte gå fram och ge dem sin välsignelse. Då riskerar man att bli skjuten av någon som sitter och ”vaktar” staden från ett hustak eller en gränd.

Kriget i Irak har lett till ökade oroligheter och ”Kriget mot terrorismen” har lett till ökad terrorism!

Jag: Irakier/Terrorist Läraren: Bush/USA. (Ursäkta generaliseringen. Alla Irakier är självklart inte terrorister och alla amerikaner är inte som Bush!)

Skulle min lärare säga att jag gör fel på ett prov när jag tycker att jag gjort rätt så kommer jag att ifrågasätta denna auktoritet. Jag kommer inte heller att ta till mig det denna lärare vill få mig att förstå. Om läraren sedan direkt trycker ner alla mina åsikter och vägrar att lyssna så mig, så skulle jag bli upprörd. I och med att jag blir upprörd så skapar jag en dålig stämning i klassen genom att skälla ut läraren. Då ställer sig läraren framför klassen och börjar klandra och kasta skit på mig för att vinna de andra elevernas tycke. Då ställer jag mig upp och skriker att jag har helt rätt och läraren har helt fel. (Även fast jag inte riktigt tycker så, men man måste ju försvara sig). Nu vinner läraren ännu mer back up från de andra eleverna genom att visa på att det är jag som skapat denna konflikt, för de ser vi ju här där jag står och skriker. Nu blir jag upprörd, och i en hastig rörelse böjer jag mig ner för att sedan plocka upp och slänga min sko på läraren. Problemet ligger på båda parter, men vem hade chansen att undvika konflikten i början?

Från en konflikt på grad 1 utvecklades det snabbt och blev till en av storlek 10.

P3 Nyheter:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".