Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Berättar vad som händer i Sverige och världen med extra koll på det som berör unga människor.

Tonårstjejer utbrända - varför bygga på med utseendefixering?

Publicerat onsdag 8 april 2009 kl 10.30
1 av 2
2 av 2

I tidningarna redogörs det för resultatet av BRIS senaste rapport, som bygger på de samtal och andra kontakter med unga i hela landet som kontaktar BRIS hjälplinjer.

Det vanligaste samtalet rör problem i skolan, ångest över höga krav på bra betyg, att vara populär och att välja rätt inför framtiden.

De stora problemen i skolan rör inte läxor eller lärare, utan mobbning, social miljö och relationer. Det är vänner och mobbare som styr hur unga mår i skolan, utöver hetsen runt höga betyg för en lyckad, välplanerad framtid.

Många känner sig misslyckade om de inte har toppbetyg, och hela 67% av alla 15-åriga svenska skoltjejer känner sig stressade av skolarbetet, enligt Världshälsoorganisationen (WHO).

En skolkurator har ansvar för i snitt 913 elever, och en skolläkare 8 796 unga, enligt Skolverket. Det säger sig självt att tiden inte räcker till.

Att unga idag är otroligt pressade att även tänka på utseende, vikt och klädstil, är ännu en orsak till varför så många har ont i magen, ångest och blir deprimerade. Du ska inte bara bli accepterad, du måste v-a-r-a någon. Och enda sättet att hävda att du ’är någon’, på kort sikt, är att vara snygg, populär, modemedveten och vältränad. Sorgligt men sant. Det är en popularitetstävling som pågår.

Därför är det så onödigt när kolumnister som sparkar in öppna dörrar i sina försök att skapa debatt. Hon efterlyser ’fler horor’ och menar då översminkade, orädda tjejer i för korta kjolar och celluliter. ’Reclaima den slampiga looken’ är hennes budskap.

”Jag vill ha fler horor! Jag längtar efter en glad småtrind eller heltjock kändisbrud med asmycket smink, en som har plutmun och sugande blick och en snygging i varje hand. Och när tidningarna skriver att hon har fula kläder och celluliter och att hon ser ut som en hora så ler hon bara och dansar vidare. En enda sån är allt jag begär.’

Vad Lisa Magnusson missar, är att det är just plutmun och kort kjol som gör småtjejer till objekt.

Det är känslan av att du till varje pris måste ha plutmun och tajt rumpa, som får en självkritisk tonåring att gå i bitar. Det är inte en fråga om moralpanik i media, eller att kyska kändisar anser sig mer kulturella om de inte är ’vulgära’. Vilket de gör. Men det har inget med tonårstjejers frihet att göra.

Att tjejer kallas hora på grund av kjol och läppstift, betyder inte att de inte kan skippa sminket, gå i avslappnade kläder och ändå känna sig som tjejer. Att inte behöva vara ’åtråvärd’ om det innebär fixad. Att kunna skita i om läpparna putar eller inte. Vem bryr sig?

Lisa Magnusson försöker uppenbart provocera fram ilska och gensvar i den feministiska bloggvärlden, som i de flesta av hennes inlägg. Hon lyckas. Men för att verkligen provocera, måste hon tänka längre än så.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".