Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Berättar vad som händer i Sverige och världen med extra koll på det som berör unga människor. I radion,..
p3 nyheter

Elin, 25, låstes in med sexmördare

Publicerat måndag 27 juli 2009 kl 05.49
Elin Liljeholm fick vård på rättspsyk i Sundsvall.

Uppdaterad 17:05

När den vanliga psykiatrin inte kunde hjälpa 25-åriga Elin Liljeholm låstes hon in med mördare och våldtäktsmän på en rättspsykiatrisk klinik. Ett brott mot lagen, säger Socialstyrelsen.

Bara på webben:

Svar från Sveriges kommuner och landsting:

– Många självskadetjejer lever med ett stort självhat som ofta grundar sig i sexuella övergrepp och då när man får vistas tillsammans med sexualbrottslingar så blir det väldigt destruktivt för när jag var sjuk så var jag inte rädd om mig själv.

Det har gått ett och ett halvt år sen Elin Liljeholm lämnade den rättspsykiatriska kliniken i Sundsvall. Vi träffas i hennes lägenhet, som är inredd med mycket färg.

– Man är så trött på pissgula väggar.

Det var efter att Elin bland annat hade försökt ta livet av sig flera gånger som hon fick vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, så kallad LPT. Hon placerades på rättspsyk, på en avdelning tillsammans med brottslingar som dömts till rättspsykiatrisk vård.

– En av dem som jag fick bra kontakt med visade sig vara en av Sveriges värsta sexmördare. Jag hade nog helt enkelt inte vett att vara rädd, för jag var inte rädd för att bli skadad av andra, för jag förtjänade inget annat. Det var ännu ett sätt att skada mig själv.

Anders Prins på Socialstyrelsen är kritisk till att självskadepatienter som Elin placeras tillsammans med brottslingar.

Han säger att enligt hälso- och sjukvårdslagen så ska vården ska vara trygg och säker.

– Och är den inte det så lever man inte upp till lagens krav.

Enligt Elin Liljeholm så är problemet att det inte finns några andra alternativ när den allmänna psykiatrin inte räcker till och samma sak säger Anders Prins.

Enlig honom rör det sig om 30-40 personer varje år som vårdas på en rättspsykiatrisk klinik, trots att dom inte begått något brott. Men han är rädd att de kan bli fler, för enligt siffror från Socialstyrelsens senaste folkhälsorapport så blir det allt vanligare att framförallt unga tjejer vårdas på grund av självmordsförsök eller andra självdestruktiva handlingar.

– Jag är mycket oroad.

Det är riksdagen som stiftar lagarna och Chatrin Pålsson Ahlgren som är kristdemokrat sitter i socialutskottet där. Dom jobbar bland annat med psykiatrifrågor och hon tycker inte heller att det här är okej.

– Det är oacceptabelt, säger Chatrin Pålsson Ahlgren.

Hennes chef är kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund, det är han som är socialminister och har ansvar för såna här frågor. Göran Hägglund är på semester och svarar inte på frågor, men Joakim Pettersson som är politisk sakkunnig hos socialministern säger att regeringen just nu håller på att utreda hur psykvården funkar idag, för att kunna komma med förslag till förbättringar.

Är det över huvud taget okej att placera självskadetjejer med dömda brottslingar?

- Den här utredningen har vi tillsatt för att titta på den här frågan.

– Dilemmat blir ju att vi inte har riktigt bra resurser att ta hand om dem med riktigt allvarlig problematik.

Ing-Marie Wieselgren jobbar med psykiatrifrågor på organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL. Det är ju landstingen som har hand om vården i Sverige, till exempel när unga killar och tjejer skadar sig själva. Men just de allvarligaste fallen satsar landstingen för lite på, tycker Ing-Marie Wieselgren.

– Och då blir man hänvisad till vuxenpsykiatrin eller allra ytterst rättspsykiatrin, och det tycker inte jag heller är bra.

Enligt Socialstyrelsen är det 30-40 personer om året som vårdas på rättspsyk trots att de inte begått något brott, bara för att det inte finns något annat ställe där man kan ta emot dem.

Ing-Marie Wieselgren på SKL säger att det behövs extra satsningar på psykiatrin nu. Men först måste man undersöka hur situationen ser ut idag.

– Genom att vi gör en ordentlig inventering nu så får vi ett bra kunskapsunderlag. Det ska vi försöka skaffa det här året, så att vi kan utgå ifrån det och skapa förändringar, säger Ing-Marie Wieselgren.

Elin Joleby
elin.joleby@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".