Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Berättar vad som händer i Sverige och världen med extra koll på det som berör unga människor. I radion,..
dina nyheter

"Jag betalar fortfarande av mina lån"

Publicerat måndag 14 september 2009 kl 12.15

Varför "straffas" studenter som jobbar? När höjs studiemedlet nästa gång? Och hur stort CSN-lån har högskoleminister Tobias Krantz? Besökarna på sajten ställde honom mot väggen i en chatt.

Moderator:Välkomna till chatten med högskoleminister Tobias Krantz! Vi håller på till 14.30
Student09:Hur har ni kommit fram till att 350 kronor är rätt nivå?
Tobias Krantz:Vi höjer nivån på studiemedlen med 430 kronor per månad från 1 januari. Det tar sin utgångspunkt i den bedömning som den Studiesociala kommittén, med representanter från samtliga riksdagspartier, har gjort. Kommittén bedömde att en höjning på 400 kronor var nödvändig. Regeringen överträffar således det förslaget. Att det just nästa år blir 350 kronor mer per månad beror på att prisbasbeloppet, som automatiskt reglerar de årliga förändringarna av ett antal olika samhälleliga stöd, nästa år sänks. Det i sin tur beror på att den allmänna prisnivån i samhället har sjunkit.
Fredrik:Hur mycket fick du själv från CSN när du pluggade? Och när var det?
Tobias Krantz:Om jag minns rätt fick jag mina sista studiemedel vårterminen 1995. Exakt på vilken nivå de låg då kommer jag inte ihåg. Men jag klarade mig bättre på den nivån än dagens studenter klarar sig på dagens studiemedel. Det är därför som vi nu höjer studiemedlen.
Mimmi:Vi har ju haft läkarbrist i Sverige jättelänge. Och folk åker till Polen för att gå läkarprogrammet. VARFÖR ser ni inte till att det finns fler utbildningsplatser i Sverige?
Tobias Krantz:I årets budget åkar vi antalet platser i läkarutbildningen med 165 studenter under de närmaste åren. Dessutom ökar vi antalet utbildningsplatser generellt med 10 000 platser för 2010.
Robert Jonsson:40 kr - hur tänker man att folk ska reagera, är det meningen att man ska bli glad?
Tobias Krantz:Jag är övertygad om att det allra viktigaste för landets studenter är hur mycket mer pengar de får i kassan per månad, inte den exakta fördelningen mellan bidrag och lån. Vi genomför nu sammantaget en rejäl höjning av studimedlen.
Robotnik:Varför ska höjningen till största del betalas via mitt gamla studielån, och inte via min skatt?
Tobias Krantz:En höjning avstudiemedlen måste finansieras. Att låta dem som har jobb och en fast inkomst finansiera en förstärkning av kassan till dem som som har det mycket knapert ekonomiskt är både rimligt och rättvist.
Mattias:Regeringen säger ju att det ska löna sig att jobba. Varför gäller inte detta studenter? Att avskaffa hela systemet med fribelopp tycker jag borde vara steg 1. Nu straffas jag med sänkt bidrag om jag arbetar istället för att lata mig.
Tobias Krantz:Det ska löna sig att arbeta också för studenter. Därrför höjs nu fribeloppet kraftigt. Den förändring som vi nu genomför täcker in de allra flesta studenter som jobbar extra. I praktiken innebär förändringen att en student kommer att kunna tjäna 23 500 kronor per månad under två sommarmånader och dessutom jobba en del helger med en lön upp till 8900 kronor per månad utan att det minskar studiemedlen.
Linda:Varför måste den här lilla höjningen vara fullt finansierad? Det drabbar ju dom som redan har lånat - en rätt oförutsedd höjd avgift!
Tobias Krantz:Påminnelse- och expeditionsavgifterna har varit oförändrade sedan 1990-talet. Och att vi som har jobb finansierar en förstärkning av kassan till dem som har det mycket knapert ekonomiskt tycker jag är rättvist.
Stefan:Hur mycket mer kommer du att få betala till CSN nu när deras administrationsavgifter höjs?
Tobias Krantz:Expeditionsavgiften höjs från 100 kronor per år och påminnelseavgiften höjs från 120 kronor till 200 kronor.
Lite pengar:Planerar ni en höjning även 2011?
Tobias Krantz:Om det blir fler förändringar i studiemedelssystemet än dem som vi idag har presenterat får vi återkomma till.
Niklas:Angående svaret till Robert så menar du alltså att vi studenter tycker det är helt okej att regeringen ger oss chansen att skuldsätta oss ännu mer för att få en utbildning?
Tobias Krantz:Hur mycket en student lånar är helt upp till den enskilde studenten att själv bestämma. Det viktigaste är att dels ha pengar så att man klarar sig under studietiden, dels få ett bra jobb efter avslutade studier så att man har möjlighet att betala av på lånen.
Axel:40 kr extra i bidrag är ju nästan ingenting, kan ni inte bättre än så här?
Tobias Krantz:Det viktigaste för landets studenter är, tror jag, hur mycket pengar det ger i studentkassan, inte den exakta avvägningen mellan bidrag och lån. 430 kronor i höjd nivå är en större höjning än den som Studiesociala kommittén föreslog.
Robin Moberg, S:Hej Tobias, Min fråga gäller studieavgifter. 500 miljoner kommer staten att få in enligt era uppgifter. Vart kommer pengarna att hamna? Kommer några pengar att investeras i kvalitetssatsningar på grundutbildningen?
Tobias Krantz:Vi återkommer i den frågan inom kort.
Niklas:Hur får ni önskan om att folk ska klara av en utbildning på kortare tid att gå ihop med att samtidigt i princip räkna med att studenter ska jobba i sidan om och därmed prioritera att höja fribeloppet? Studenter behöver mer bidrag och bättre utbildningsnivå, inte mindre tid till skolan för att man måste jobba!
Tobias Krantz:Poängen med den reform som regeringen genomför är att vi gör både och. Vi höjer studiemedlen samtidigt som vi höjer fribeloppet och därmed gör det mer lönsamt att arbeta också för studenter.
Niklas:Är det inte ett konstigt sammanträffande att höjningen kommer ett år före valet när den varit motiverad i flera år?
Tobias Krantz:Studiesociala kommittén, som på regeringens uppdrag har analyserat studenternas ekonomi, kom med sitt förslag i våras. Nu är det första tillfälle som regeringen har att, med ett ordentligt underlag till hands, genomföra en välmotiverad reform.
anna:Jag tycker att man straffar studenter som jobbar eftersom man får lägre sudiebidrag. Kan ni inte ändra det istället för att ge 40 kr extra i bidrag som är egentligen ingenting?
Tobias Krantz:Det är därför som vi höjer det så kallade fribeloppet. De allra flesta studenter som jobbare extra kommer att täckas in av förändringen. Fribeloppet höjs från 107 000 kronor till cirka 136 400 kronor per kalenderår för en heltidsstudent.
Emi:Jag undrar varfor studiemedlet och studielan inte ar anpassat till landet man studerar i? Jag studerar i Holland, och far runt 8000 kronor. Kronan har ag blivit valdigt svag pa sistone, och ju svagare kronan blir, desto mindre pengar far jag. Nagra ar tillbaks var 8000 800-900 Euro, just nu far jag sa mycket mindre.. Ett rum kostar runt 500 euro har, och allt som allt far jag mindre an 700 euro.. Det kanns valdigt orattvist att man ska ga hurgrig nar kronan blir svag.. Varfor ar det sa har?
Tobias Krantz:Lånenivån i studiemedelssystemet är idag anpassat till kostnadsnivån i det land man studerar.
Moderator:Nu är det fem minuter kvar av chatten.
Ex-Studenten:vilka regler går vi ex-studenter som "tjänat för mycket" efter då gränsen höjs med 30tkr?
Tobias Krantz:Fribeloppshöjningen avser de studenter som jobbar extra under sin studietid.
carro:Är det verkligen rätt att de som ska betala tillbaks lånet och studerat klart ska stå för dessa 350kr,när nu man som student inte har rätt till något som helst slags a-kassa eller annat bidrag om man blir arbetslös efter studierna och då redan har svårt att betala tillbaks sin skuld?arbetslösheten ökar som vi alla vet utbildning är inte = jobb längre!
Tobias Krantz:Höjda studiemedel måste finansieras. Det är rimligt och rättvist att det betalas av dem som har jobb och fast inkomst.
Henrik:Nu när så många fler ska plugga på högskola (efter finanskrisen) är det inte risk att kvaliteten blir sämre?
Tobias Krantz:Det är en viktig fråga. Vi gör bedömningen att den utbyggnad av högskolan som vi nu gör tillfälligt (med 10 000 platser nästa år) kan kombineras med bevarad kvalitet.
Niklas:Hur kan regeringen ha råd till ofantliga skattesänkningar samtidigt som man inte har råd att höja studiemedlen utan att det mesta handlar om att studenten faktiskt själv betalar? (dvs. lån)
Tobias Krantz:En ansvarsfull regering måste ha en samanhållen politik för att Sverige ska klara krisen. Att låg- och medelinkomttagare får lägre skatter har jag ingenting emot. Eftersom regeringen har fört en ansvarsfull politik har vi nu råd både med det och exempelvis en studiemedelshöjning.
Åse:Vad har du själv för utbildning? Och hur mycket CSN-lån?
Tobias Krantz:Jag tog en fil kand-examen 1995. (Sedan doktorerade jag 2002). Jag betalar fortfarande av på mina studielån.
gammal student:Att kalla det en satsning när det mest handlar om att studenter ska kunna låna mer pengar är löjligt. Jämfört med hur mkt ni SATSAR på att sänka skatten för de som jobbar, så blir ju det här futtigt. 50 ggr mer(10 miljarder vs 200 miljoner) kostar den skattesänkning som ni gjorde vid årsskiftet. Är det en bra balans, tycker du?
Tobias Krantz:Med regeringens ansvarsfulla politik har vi råd att både sänka skatten för dem med låga inkomster och exempelvis höja studiemedlen. Stort tack för alla frågor!
Moderator:Tack alla som chattat! Och tack Tobias Krantz som svarade. Nu är chatten avslutad.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".