"TPB-domare är opartiska"

Hovrättsdomaren Ulrika Ihrfelt har varit medlem i Svenska föreningen för upphovsrätt (SFU). Hennes kollega Kristina Boutz är medlem i Svenska föreningen för industriellt rättsskydd (SFIR). Det är därför de har blivit anmälda för jäv av en av de fyra åtalades försvarare. Men i och med dagens beslut är det klart att domarna inte ska anses vara partiska.

Högsta domstolen skriver i sitt beslut: "ingen av de i överklagandet åberopade omständigheterna [är] ägnad att rubba förtroendet för Kristina Boutz eller Ulrika Ihrfelts opartiskhet och oberoende i målet".

Det har varit flera turer om jäv i och runt The Pirate Bay-målet. Frågan har gått från tingsrätten via hovrätten och nu till Högsta domstolen.

Tingsrätten
I april förra året avslöjade P3 Nyheter att tingsrättsdomaren Tomas Norström bland annat är medlem både i SFIR och SFU. Det ledde till att han anmäldes för jäv. Hovrätten, som är nästa instans, kom fram till att hans medlemsskap inte hade gjort honom jävig under The Pirate Bay-rättegången. Beslutet kunde inte överklagas.

Hovrätten
Brottmålet överklagades till hovrätten och landade på domarna Ulrika Ihrfelt och Kristina Boutz (samt ytterligare en domare och två nämndemän). De anmäldes för jäv och granskades av en avdelning på samma hovrätt, som kom fram till att domarna inte var jäviga. Däremot ansågs en av nämndemännen vara jävig och plockades bort från målet. Beslutet att domarna inte var jäviga överklagades till Högsta domstolen.

Högsta domstolen
Högsta domstolen menar att domarnas medlemsskap, eller tidigare medlemsskap, inte utgör jäv. I och med det beslutet har jävsfrågan nått sitt mål i Sverige. Det slutgiltiga svaret är alltså att hovrättens domare inte är jäviga.

Europadomstolen
Det finns ytterligare en instans utanför Sverige som kan ta upp frågan om jäv: Europadomstolen. Där avgörs fall som handlar om mänskliga rättigheter (rätten till en schysst rättegång är en sådan). Om försvaret vill, har det sex månader på sig att föra frågan vidare till Europadomstolen. Om Europadomstolen skulle komma fram till att en domare i Sverige har varit jävig är det rättsstaten Sverige som får kritik. Europadomstolen har ingen möjlighet att upphäva domar i svenska domstolar. Däremot kan den utdöma skadestånd till den som blivit orättvist behandlad. Och ett beslut som gynnar den som blivit dömd kan anses vara ett bra skäl för resning, det vill säga en ny rättegång i Sverige. Handläggning i Europadomstolen tar ofta flera år. Under tiden kan processen i Sverige fortsätta.

Och nu då?
I och med beslutet i Högsta domstolen ligger vägen öppen för att ta upp brottmålet igen. Domen i tingsrätten (ett års fängelse vardera för de fyra åtalade, samt skadestånd på drygt 30 miljoner kronor) är överklagad till hovrätten. Men i väntan på avgörande i jävsfrågan har brottmålet legat vilande. Det kan nu tas upp igen. Hovrätten har preliminärbokat datum för rättegång i slutet av september/början av oktober.