Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Berättar vad som händer i Sverige och världen med extra koll på det som berör unga människor.

Strejkare för bättre lön fick sparken

Publicerat onsdag 20 oktober 2010 kl 09.30
Ville ha mer än 400 kronor i månaden
(2:51 min)
1 av 8
Utelåsta textilarbetarna Chan Tawi och Mol Sony gråter när de berättar att deras lön försörjde många familjemedlemmar. Foto: Nils Horner/Sveriges Radio.
2 av 8
Textilarbetaren Chan Vany, 24, är ledsen för sina kolleger som blivit av med jobbet. Foto: Nils Horner/Sveriges Radio.
3 av 8
4 av 8
I fabriken utanför Phnom Penh går 10-15 procent av produktionen till svenska H&M. Foto: Nils Horner/Sveriges Radio.
5 av 8
Arbetare vid River Rich-fabriken på väg tillbaka efter lunchrasten. Foto: Nils Horner/Sveriges Radio.
6 av 8
Textilarbetaren Chun Skohim, 33, omgiven av andra avstängda textilarbetare vid River Rich-fabriken utanför Phnom Penh. Foto: Foto: Nils Horner/Scanpix.
7 av 8
Textilarbetare utanför River Rich-fabriken i Kambojda köper mat under sin lunchrast. Foto: Nils Horner/Sveriges Radio
8 av 8
Textilarbetaren Ngean Kosal, 25, med sin baby Kim Long, har jobbat i River Rich-fabriken, som har svenska HM som stor kund, sedan 2004. Foto: Nils Horner/Sveriges Radio.

I Kambodja har runt 300 textilarbetare, många av dem sysselsatta med att sy plagg för klädjätten H&M, blivit av med jobben sedan de deltagit i en strejk för högre löner.

– Det känns hemskt när jag ser mina gamla arbetskamrater gå in och jobba. Nu är jag arbetslös, säger före detta sömmerskan Silen Soun.

Arbetare som passerar in genom grinden tittar ibland medlidsamt på gruppen, några ropar uppmuntrande ord.

Silen Soun och de andra utestängda arbetarna  straffas för sin roll i en omfattande strejk för högre löner förra månaden. Enligt facket handlar det om över 300 personer

Tiotusentals arbetare deltog i strejken, som avblåstes i mitten av september när Kambodjas regering grep in. Textilindustrin är central i Kambodjas ekonomi och sysselsätter 345 000 arbetare, många av dem unga kvinnor.

Silen Soun är 29 år gammal, tårarna rinner längs hennes kinder när hon berättar att hennes lilla barn såväl som hennes föräldrar var beroende av hennes lön för att överleva.

– Nu får jag ingen lön längre.

Hennes chefer säger att hon och de andra kvinnorna här begått olagliga strejkhandlingar och uppviglat andra arbetare.

Nu har textilarbetarna en minimilön på 61 dollar, eller lite över 400 kronor i månaden. En del säger att med maximal övertid kan de tjäna uppemot 600 kronor i månaden, men att det är för lite för att klara sig.

En annan arbetare som inte längre släpps in på fabriken, 28-åriga Chaan Tavi, säger att lönen är så låg att hon grät varje gång hon fick betalt, för att pengarna gick åt så snabbt.

– När jag skickat pengar till familjen i hemprovinsen fick jag äta det billigaste jag kunde hitta, små sniglar och små fiskar. Jag måste ofta låna pengar för att klara mig. Och nu är jag helt utan lön, säger hon.

Högste chefen för det kinesiska företag som låst ute kvinnorna här, han heter Sung Chung Man, bläddrar i sina papper och berättar om de miljonbelopp som strejken förra månaden kostat hans företag.

Han medger att 61 dollar i månaden knappast går att leva på, men betonar att det är minimilönen. Han säger att de som jobbar hårt kan tjäna mer än det dubbla.

– En del kan tjäna över 200 dollar i månaden. De har också en rad förmåner, som matpengar och de får extra pengar varje månad ju längre de jobbat i företaget.

Helena Helmersson är ansvarig för leverantörsledet på H&M.

-- I de fall där leverantören agerar uppenbart mot facklig frihet, så kan vi absolut stödja oss på vår uppförandekod och avsluta samarbetet. Men i det här fallet så kan vi inte se det.

Enligt H&M så har man bett företaget att ta textilarbetarna tillbaka.

– Dessvärre är möjligheten att påverka begränsad. De har lagligt rätt att inte återanställa. Det var nämligen så att efter tre dagars strejk, så kom det ett domstolsbeslut om att arbetarna skulle gå tillbaka till arbetet, vilket inte alla gjorde.

Kristina Areskog Bjurling från Swedwatch granskar hur svenska företag sköter sig i låglöneländer. Hon säger att de borde se till att inte diskriminera mot facklig organisering och vara bättre på att kräva levnadslöner istället för minimilöner.

– Mera strukturerade strejker och framför allt organisering av de anställda, kan vara den enda vägen till att de anställda ska få en maktställning mot arbetsgivare och få upp sina löner.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".