Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Berättar vad som händer i Sverige och världen med extra koll på det som berör unga människor.
EKONOMI

Unga halkar efter med ekonomin

Publicerat fredag 4 mars 2011 kl 05.34
"Konsekvensen är såklart att man får ett sämre liv"
(1:22 min)
Daniel Nylén har svårt att få det att gå ihop. Foto: Åsa Welander/P3 Nyheter

Det har blivit större skillnader mellan hur mycket unga och gamla har att leva på varje månad, det visar siffror från Statistiska Centralbyrån.

– Vi är väl minst attraktiva på arbetsmarknaden, säger David Nylén som är 24 år.

Hur får du ekonomin att gå ihop? Kommentera!

– Jag har försökt söka de bidrag som finns så att jag i alla fall klarar hyra och mat, säger David Nylén.

Han bor i en lägenhet på tredje våningen i ett rött tegelhus i Göteborg. Sedan i höstas är han arbetslös och lever på totalt 7 600 kronor i månaden, vilket inte är ovanligt bland unga.

För hela befolkningen mellan 20 och 65 låg snittinkomsten per månad på 21 700 kronor 2009, medan 20-24-åringar fick in mindre än hälften så mycket. Det kan delvis förklaras med att många unga pluggar och med den höga arbetslösheten.

– Konsekvenserna är att man får ett sämre liv såklart, säger Joachim Vogel, professor i sociologi och tidigare expert vid Statistiska centralbyrån.

Traditionellt sett har unga mindre pengar än de som jobbat länge, men skillnaderna har blivit större. Sen början av 90-talet har snittinkomsten för alla mellan 20 och 65 ökat dubbelt så mycket som för 20-24-åringarna. De unga har alltså halkat efter allt mer.

– Man kan se att generationsklyftan växer hela tiden, säger Joachim Vogel.

Andelen unga mellan 20 och 30 som enligt SCB riskerar att hamna i fattigdom har förbubblats sen början av 1990-talet, vilket har fått konsekvenser.

– Hälsoproblem uppträder tidigare, fler rapporterar sömnlöshet, återkommande trötthet, ångest och oro och till och med allvarlig långvarig sjukdom, säger Joachim Vogel

Dessutom försämras den framtida pensionen och det dröjer längre innan unga kan skaffa egen bostad och bilda familj. Det i sin tur påverkar hela samhället.

– Vi sliter isär Sverige. Man är fattig på många sätt i förhållande till de äldre, säger Joachim Vogel.

Den bilden känner David Nylén väl igen. När det inte finns tillräckligt med jobb så är det i stor utsträckning unga som drabbas.

– Det är ju samhällsnorm att ha ett jobb och det är klart att om man inte har ett jobb så känns det jobbigt att vara utanför. Ofta slutar det med att jag får be mina föräldrar om lite pengar i slutet av månaden, säger han. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".