Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Berättar vad som händer i Sverige och världen med extra koll på det som berör unga människor. I radion,..
Terrorattentaten i Norge

Ett år efter terrorattacken i Norge

Publicerat fredag 20 juli 2012 kl 12.36
"Stämningen är väldigt speciell" - Anniken Sande P3 NRK
(1:04 min)
1 av 2
Ali Esbati var på Utöya.FOTO: LISE ÅSERUD / SCANPIX
2 av 2
Efter terrordådet i Norge.FOTO: BENDIKSBY, TERJE

På eftermiddagen den 22 juli 2011 sprängde Anders Berhing Breivik en bomb i regeringskvarteren i centrala Oslo. Han tog sen färjan över till ön Utöya där han utklädd till polis påbörjade en massaker, mitt i det norska socialdemokraternas ungdomsförbund AUF's läger.

Ali Esbati är politisk debattör och före detta ordförande i Ung vänster. Han var på Utöya för att föreläsa om svensk politik. Han stod och väntade på en fikastund när han först hörde skotten. Till en början trodde han att det var smällare han hade hört, ett dåligt skämt tänkte han. Snart kommer någon in i lokalen och skriker att alla måste ge sig iväg. När de som samlats i lokalen förstod att det är skott man hört, springer de ut mot träden och vattnet.
– Vi sprang ut allihop, men jag hade fortfarande inte förstått vad som pågick. Det var när vi började närma oss vattnet som jag såg en person som blivit skottskadad. Då förstod jag att det var något fruktansvärt som pågick, säger han.
 Tillsammans med några andra höll han sig gömd tills han hörde hur skottlossningen kom allt närmare, då begav han sig mot vattnet. När han närmade sig strandkanten kunde han höra och se siren från fastlandet.
– I det läget trodde jag att det kanske skulle ordna sig, men det var strax efter som jag såg Anders Behring Breivik.
Ali Esbati börjar instinktivt springa längs med vattenbrynet där han sedan försöker hålla sig gömd. Och då börjar han på allvar frukta för sitt eget liv.
– Fram tills den punkten hade jag försökt övertala mig att jag skulle klara mig. Men när jag sprang längs med vattnet så förberedde jag mig på att bli skjuten i ryggen, hur det skulle kännas, säger han.
Nu ett år senare hoppas han att på att se liv och rörelse på Utöya igen, och att diskussionerna om fördomar och rasism kommer stå i fokus. Han säger att händelserna alltid kommer vara med honom, men att tanken på de som överlevt och fortsätter sitt politiska arbete och kamp emot orättvisor ger tröst.
– Det ger en god känsla att tänkta på de som överlevt i motvikt till den sorg jag känner för de som förlorat sina nära och kära, säger Ali Esbati.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".