Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Berättar vad som händer i Sverige och världen med extra koll på det som berör unga människor. I radion,..
Brott på internet

Svårt utreda brott med nätkontakt

Publicerat tisdag 7 augusti 2012 kl 05.10
"Internetverksamheten är gränslös"
(1:58 min)
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX

Polisen har fortfarande stora problem med att utreda brott där internet har använts för kommunikation mellan gärningsmännen, trots att datalagringsdirektivet från i våras skulle underlätta detta.

En del av problemet är att det saknas internationella avtal för att polisen ska kunna få ut information sparad på servrar i andra länder, säger Anders Ahlqvist, IT-brottshandläggare vid Rikskriminalpolisen.

– Lagstiftningen är nationell, medan hela internetverksamheten är gränslös, och det skapar naturligtvis problem i många fall när man ska ha ut information som på den gamla tiden fanns på en hårddisk som man kunde ta i beslag här i Sverige, men på den nya tiden kan man kanske inte ens fastslå i vilken världsdel den finns.

Om det är ett grovt brott kan svensk polis be amerikansk domstol om hjälp med att få ut exempelvis en mailkonversation eller en bild från Twitter, Google, Facebook eller någon annan av de amerikanska internetjättarna.

Problemet är att tar det tar så lång tid att det inte längre går att spåra mailen eller bilden till rätt dator, eftersom datalagringsdirektivet förbjuder att information sparas hos internetoperatören i mer än sex månader.

– Det tar normalt ett par, tre månader att få ihop en rättshjälpsbegäran och få svar från den i USA, då har man alltså bränt halva den lagringstid som finns. Sedan vet alla som jobbat med grova brottsutredningar att de tre månader som återstår är en väldigt liten del av det som man vill kartlägga när det gäller ett grovt brott. Kontakten mellan offer och gärningsman kan ha varit mycket längre än så, säger Anders Ahlqvist vid Rikskriminalpolisen.

Men det skulle faktiskt kunna finnas en väg förbi de långsamma, amerikanska domstolarna, nämligen att hämta mailkonversationen eller bilderna direkt hos användaren.

Ofta finns nämligen både användarnamn och lösenord till personens olika internetkonton i en beslagtagen dator. Problemet är då i stället att polisen enligt både en EU-konvention och svensk lag inte får skaffa fram uppgifter på det sättet.

Något som är frustrerande, tycker Urban Swahn, polis i Göteborg.

– Det är ju som att göra husrannsakan i någons lägenhet. Det är väldigt kränkande i sig att göra en husrannsakan hos någon privatperson, men när vi väl har ett brott och beslutat att det här ska göras, då ser jag inte skillnaden egentligen på det.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".