Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Berättar vad som händer i Sverige och världen med extra koll på det som berör unga människor. I radion,..

Myten om toppbetyg stämmer inte

Uppdaterat torsdag 2 maj 2013 kl 15.45
Publicerat torsdag 2 maj 2013 kl 11.57
"Inte bara eliten som ska få komma in"
(1:35 min)
1 av 2
Foto: Jim Carlson / OSF Saint Francis Medical Center, Peoria, Illinois / Scanpix.
Läkarstudenten Anders Holmquist i Stockholm tror inte att lägre intagningsbetyg betyder sämre läkare. Foto: Hugo Rennéus / Sveriges Radio.
2 av 2
Läkarstudenten Anders Holmquist i Stockholm tror inte att lägre intagningsbetyg betyder sämre läkare. Foto: Hugo Rennéus / Sveriges Radio.

UPPDATERAD. Läkarlinjerna har varit kända för att kräva studenter med maxpoäng 2,0 på högskoleprovet. Men det har blivit enklare att komma in på, nu behövs bara runt 1,7.

– Att man har ett högt betyg är väl framförallt ett mått på att man kan plugga mycket, jag tror inte det har så mycket att göra med om man blir en bra läkare. Jag tror att det är andra saker som krävs, säger Ella som själv pluggar till läkare.

Ryktet att du måste ha högsta betyg i alla ämnen för att bli läkare stämmer inte. Enligt sajten läkarstudent.se, som har kollat på vilka krav dom olika universiteten med läkarlinjer ställer på sina nya studenter, behöver du runt 1,7 på högskoleprovet för att komma in. Toppresultatet 2,0 har varit kravet vissa tidigare terminer.

Ella tycker att det ska vara högt betygsnitt på läkarutbildningen:
– Men jag tycker inte att det är nödvändigt att det bara är "eliten" som ska få komma in, säger hon.

Trots att intagningsbetygen har sjunkit så kan man inte säga att det är enkelt att komma in på läkarutbildningen.

– Det är ju fortfarande väldigt hård konkurrens för att bli antagen. Det krävs i princip högsta möjliga betyg och ett väldigt bra resultat på högskoleprovet, säger Åsa Nandorf som har hand om antagningen av studenter på Karolinska institutet i Stockholm.

Det är det stora söktrycket från studenter och att det är så få platser på läkarlinjen som gör att det fortfarande är en hög betygsnivå, enligt Åsa Nandorf. Intagningsbetygen har knappt förändrats för de som söker med sina gymnasiebetyg.

Frågan är vad det här gör med kvalitén på de framtida läkarna. Läkarstudenten Anders tror inte att det kommer bli någon försämring, eftersom en läkare måste vara en bra person.

– Det är det här House-dilemmat (läkaren i tv-serien med samma namn, red. anm.): Vill man ha den bra läkaren som är ett svin, eller den okej läkaren som tillgodoser hela individen? säger Anders.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".