Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Berättar vad som händer i Sverige och världen med extra koll på det som berör unga människor. I radion,..

Hot från nya terrorister kräver nya arbetsmetoder

Publicerat måndag 10 juni 2013 kl 08.28
"Vi kan inte kan räkna med att kunna få förvarning"
(1:51 min)
Professor Wilhelm Agrell har skrivit rapporten "Den svarta svanen och dess motståndare". Foto: Leo Sellén/Scanpix.

Anders Behring Breivik är ett exempel på en ny typ av terrorist, som inte kan kategoriseras eller kartläggas. Hans dåd sommaren 2011 ställer helt nya krav på hur myndigheter måste arbeta för att kunna stoppa liknande händelser, visar en ny rapport från Försvarshögskolan.

– Norge, precis som hela Västvärlden, ändrade sina hotbilder efter 11 september-attackerna 2001. Det jihadistiska terrorhotet blir gradvis helt dominerande vad gäller terrorism.

Wilhelm Agrell är professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, och för tillfället även gästprofessor vid Förvarshögskolan.

I dag presenteras hans rapport "Den svarta svanen och dess motståndare. Förvarningsaspekter på attentaten i Oslo och på Utøya 22 juli 2011". Agrell har studerat hur de norska myndigheterna arbetade med terrorhot innan 22 juli 2011.

Slutsatsen är alltså att Norges motsvarighet till Säpo, PST (Politiets sikkerhetstjeneste), var fast i en hotbild där terroristen är en muslimsk extremist.

– Och då inriktar man väldigt mycket av sin spaning, uppmärksamhet och analysverksamhet på att upptäcka just sådana hot. Men det innebär att när det kommer något helt annat så kan tecknen på det uppfattas som irrelevanta eller obegripliga, och så sorterar man bort dem.

Just detta skedde i fallet Brevik. 2010 dök hans namn upp hos norska Tullverket eftersom han importerat produkter som skulle kunna användas för bombtillverkning. Men den uppgiften blev liggande hos PST.

Större delen av materialet för bilbomben som detonerade i centrala Oslo köpte Breivik hösten 2010, bland annat 150 kilo aluminiumpulver som beställde via en speditör i svenska Karlstad, enligt rapporten.

Professor Wilhelm Agrell säger att Anders Behring Breivik ett exempel på fenomenet som kallas den svarta svanen - en unik och oförutsägbara händelsen som omkullkastade alla hot- och riskkalkyler.

Likheterna mellan Norge och Sverige innebär att lärdomarna efter 22 juli-dåden är relevanta även här, enligt Agrell.

– Vi lever i en tid av transformerade hot där vi inte kan räkna med att kunna få förvarning. Vi ska försöka förvarna när det går, men vi måste också vara beredda på att det finns saker utanför det kända området. De förutsätter också att man arbetar mer förutsättningslöst kring risker och riskprevention än vad man gör i dag, säger Agrell.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".