Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Berättar vad som händer i Sverige och världen med extra koll på det som berör unga människor. I radion,..

Anmälda hatbrott minskar

Uppdaterat torsdag 27 juni 2013 kl 17.00
Publicerat torsdag 27 juni 2013 kl 11.02
"Åklagare och domstolar måste ta upp hatbrott"
(1:33 min)
1 av 2
Mohamed Yassin är med i Afrosvenskarnas riksförbund och Afrosvenskarna Malmö. Foto: Dimitri Lennartsson / Sveriges Radio
Jenny Kiiskinen forskar om hatbrott på Malmö högskola. Foto: Dimitri Lennartsson / Sveriges Radio
2 av 2
Jenny Kiiskinen forskar om hatbrott på Malmö högskola. Foto: Dimitri Lennartsson / Sveriges Radio

Antalet polisanmälningar med hatbrottsmotiv har minskat med sex procent sedan 2008. Mest minskar anmälningarna med homo- och bifobiska motiv, enligt en rapport som Brottsförebyggande rådet. Däremot ökar hatbrotten mot afrikaner och romer.

För den som läser den färska rapporten från Brottsförebyggande rådet kan det verka som att toleransen håller på att vinna över hatet – sedan 2008 har antalet anmälningar med hatbrottsmotiv minskat med sex procent.

Anmälningar med hetero- bi- och homofobiska motiv har minskat med ännu mer - 32 procent under samma period. Men det betyder inte att den gruppen är mindre utsatt, säger Jenny Kiiskinen som forskar om hatbrott på Malmö högskola:
– Jag tror inte att det här är ett tecken på att vi är så mycket mer toleranta eller att utsattheten för de här grupperna har minskat i det svenska samhället.

Samtidigt är det väldigt få anmälningar som leder till varken åtal eller fällande dom, säger Jenny Kiiskinen.
– Viljan att anmäla hatbrott minskar bland de utsatta grupperna. 

Sedan 2008 har anmälningar om hatbrott med afrofobiska motiv, alltså mot afrikaner, ökat med 24 procent. Mohamed Yassin på Afrosvenskarnas riksförbund har själv märkt av rasistiska påhopp. I Malmö där Mohamed Yassin bor har det inte märkts så mycket men det händer i mindre orter, säger han. 
– Det handlar helt enkelt om okunskap om andra folkgrupper i de här mindre orterna, jag tror att det har mest att göra med det.

Han nämner mer välkända exempel som den somaliska kvinna som med sin dotter blev utsatt för rasistiska glåpord och stenkastning i Tomelilla i 2009.

– På ett sätt är det oerhört positivt att vi får upp anmälningarna, för då synliggör vi samtidigt problemet, säger forskaren Jenny Kiiskinen.

Utanför Trelleborg sitter Jeanette Larsson, polis och föreläsare som jobbar med hatbrotts- och värdegrundsfrågor. Hon har själv anmält när en kollega har sagt att homosexuella är en cancersvulst, men inte heller det ledde till nåt.

– Det spelar egentligen ingen roll hur duktig polisen är på hatbrott så länge inte nästa led håller, och det är då åklagarmyndigheten och domstolarna, säger hon.

 

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".