Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Berättar vad som händer i Sverige och världen med extra koll på det som berör unga människor. I radion,..

Svårt språk i domstolarna trots krav på begriplighet

Uppdaterat fredag 28 juni 2013 kl 09.00
Publicerat fredag 28 juni 2013 kl 06.00
"Vi kan inte förenkla vårt språk hur mycket som helst"
(2:23 min)
Åtalade förstår inte rättegångsspråk. Foto: Maja Suslin / Scanpix

Sveriges domstolar jobbar med att öka sin begriplighet. Men enligt Brottsförebyggande rådet förstår två av tre av ett 50-tal som varit med i undersökningen inte allt under sin egen rättegång. Facktermer och svåra formuleringar kommer i vägen. Unga är en av grupperna som har det extra svårt.

– Jag tror inte att domstolarna kan förenkla sitt språk hur långt som helst, det är makt vi utövar. Men vi kan jobba en bra bit på vägen för att få folk att förstå bättre, säger Anette Arvestål som är domare på tingsrätten i Göteborg. Eller rådman, om man vill ha ett mer exakt, men svårare ord.

Alla svenska domstolar har i uppdrag att jobba med att språket inte ska vara för svårt. Det ska vara begripligt för alla i rättssalen. Men det är det inte än. Facktermer och svåra formuleringar ställer till det, särskilt för unga, lågutbildade och personer som inte har svenska som modersmål.

Enligt Domstolsverket så ska svenska domstolar vara försiktiga med modeord, men samtidigt använda ett modernt språk som är enkelt och rakt på sak.

Vi träffar Bashir Adan och Kanzy El-Haj på stan och de tycker att språket i samhället ofta är komplicerat, helt i onödan.
– Varför ska man göra något mer komplicerat för sig själv och andra? Jag förstår inte vitsen med det. Kör på det vanliga språkbruket. Jag förstår att det finns en traditionell grej, men come on man, det är 2013.

En sak som Göteborgs tingsrätt har gjort är att man har testat sina egna domar på den egna personalen. Delar av personalen, som inte jobbar i själva rättssalen, har fått läsa domar för att se om ens de förstår sig på allt.
– Det gjorde de inte, de förstod slutet av allting men de förstod inte enskilda ord hela vägen och vissa resonemang hade de svårt att ta till sig, säger Anette Arvestål.

Helena Sällström
helena.sallstrom@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".