Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Berättar vad som händer i Sverige och världen med extra koll på det som berör unga människor.
Hot mot unga politiker

Många unga politiker hotas, men få anmäler till polisen

Publicerat onsdag 7 maj 2014 kl 05.00
Torbjörn S Brandhill fick bajs i brevlådan - men anmälde inte
(2:23 min)
1 av 3
Torbjörn S Brandhill, förbundsordförande i LUF Kalmar, har blivit hotad och fått bajs i sin brevlåda, men inte anmält till polisen. Foto: Palmira Koukkari Mbenga / Sveriges Radio.
2 av 3
- Vi lever i en kultur idag där det är så att "lite skit ska politiker tåla", säger demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP).
3 av 3
Hanna Wagenius (CUF) polisanmälde hoten mot henne och fallet gick till rättegång. Men de flesta anmäler inte. Foto: Bertil Ericsson/TT

Många unga politiker utsätts för hot, våld och trakasserier enligt P3 Nyheters granskning. Men bara en fjärdedel av de som svarade på vår enkät säger att de polisanmälde det de blivit utsatta för.

– Jag hade varit ute och delat ut flygblad. Sen kom jag hem och skulle ta min post, och då var det hundskit nedkletat över det, säger Torbjörn S. Brandhill, ordförande för Liberala Ungdomsförbundet, LUF, i Kalmar.

Enda sedan han började engagera sig politiskt säger han att hot och trakasserier varit en del av hans vardag. Förutom hundbajs i brevlådan har han fått via kommentarer på sin blogg och via mejl.

– Att folk ska slå ner en på stan, att man ska bli våldtagen... Jag har fått bilder på skador skickade till mig där det stod "Det hade varit trevligt om det hade varit du", säger Torbjörn S. Brandhill.

Polisanmälde du något av det här?
Nej, jag gjorde inte det.

Under våren har P3 Nyheter skickat ut en enkät till alla distrikts- och förbundsordförande i riksdagspartiernas ungdomsförbund. Drygt 70 procent av de 169 tillfrågade personerna har svarat. Över hälften av de svarande uppger att de blivit hotade, trakasserade eller utsatta för våld.

Men bara en dryg fjärdedel av alla som svarade att de varit utsatta polisanmälde hoten.

Här är resultaten av vår undersökning | Så här gjorde vi undersökningen

– Det är allvarligt. Varje individ som väljer att lämna ett politiskt uppdrag, eller ett engagemang i ett ungdomsförbund, på grund av att han eller hon är rädd, är ett nederlag för demokratin. Det är en person för mycket, säger demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP).

Torbjörn S. Brandhill berättar att han inte polisanmälde hoten mot sig för att han hade blivit van. Det var först när han började prata med folk runt omkring sig som han insåg att det var allvarligt.

– Nu förstår jag att det inte är okej, det är inte bara kränkande utan i många fall riktiga hot, säger Torbjörn S. Brandhill.

Agneta Blom, docent i statsvetenskap på Örebro universitet, menar att många inte polisanmäler för att de antingen inte vill göra situationen värre, inte bedömer det som hänt som tillräckligt allvarligt eller inte tror att anmälan kommer att leda någonstans.

Vad kan det få för konsekvenser att så få anmäler?
– Jag tror att det finns en risk att man accepterar att sånt här förekommer i politiken, att man tänker "jaja, det är sånt man får tåla". Ja, det finns där, men man behöver inte acceptera det, säger Agneta Blom. 

När Hanna Wagenius, förbundsordförande för Centerpartiets ungdomsförbund (CUF), klev av Gotlandsfärjan i Nynäshamn efter att ha varit på Almedalsveckan ringde telefonen. Det var från dolt nummer. Hanna svarade.

”Hej din lilla landsförrädare, jag ska hitta dig och döda dig", sa personen i telefonen, berättar Hanna Wagenius.

– Det var så klart väldigt väldigt obehagligt. Jag blev väldigt paranoid på en gång. Även om jag försökte skämta bort det så tittade jag mig en extra gång över axeln och tänkte "Är det här någon som finns i min närhet nu? Är det någon som vet var jag bor? Är det någon som kommer följa efter mig på tåget hem?", säger hon.

Hanna Wagenius polisanmälde mordhotet, och personen som hotade henne blev fälld i domstol. Vi har sökt honom utan resultat.

– Jag tror att många känner att det är hopplöst, att det är svårt att få reda på vem som har gjort det. Det är tråkigt att man känner så. Men jag tycker att man alltid ska anmäla, säger Hanna Wagenius.

Demokratiminister Birgitta Ohlsson har tidigare sagt att hon vill se höjda straff för hot och våld mot förtroendevalda politiker. För att få fler att anmäla behöver vi prata mer om att hoten existerar, menar hon.

– Vi lever i en kultur idag där det är så att "Lite skit ska politiker tåla". Visst, man ska tåla ett tufft debattklimat. Det tillhör demokratin och ett öppet samhälle. Men man ska inte behöva tåla kränkningar och hot om våld och trakasserier, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".