Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Poddar med dramatiska dokumentärer och spännande granskningar. Senaste nytt i sociala medier och radio...

Så här svarar partierna

Publicerat måndag 2 juni 2014 kl 06.00

P3 Nyheter: Hur ser ni på vården och stödet vid våld i nära relationer för hbtq-personer? Vill ni se några konkreta förändringar på området?

Folkpartiet:

Det är mycket viktigt att våld i nära relationer för hbt-personer uppmärksammas bättre, och detta är också en fråga som vi arbetat konkret med ända sedan alliansregeringen tillträdde. Redan 2007 presenterade dåvarande jämställdhetsminister Nyamko Sabuni den första nationella handlingsplanen mot våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld, och våld i samkönade relationer lyftes där fram som ett särskilt område. För att förbättra stödet till hbt-personer som utsätts för våld i nära relationer behöver hbt-perspektivet finnas med i alla insatser, men dessutom behövs särskilda åtgärder eftersom många hbt-personer inte vågar söka hjälp eller drar sig för att vara öppna om sin identitet.

 Förre länspolismästaren i Stockholm Carin Götblad har just nu regeringens uppdrag att förstärka insatserna mot våld i nära relationer, inklusive våld mot hbt-personer. Inom ramen för sitt uppdrag ska Carin Götblad särskilt beakta hbt-perspektivet där det är relevant. Hennes uppdrag ska redovisas den 30 juni i år, och efter att vi fått hennes förslag vill vi gå vidare med nya insatser.

 Folkpartiet vill också ha ett långsiktigt och stabilt stöd till brottsofferjourer och andra verksamheter som riktar sig till hbtq-personer. Sådana verksamheter har en särskild roll att spela eftersom de vänder sig till hela landet, inte bara till en viss trakt.

Moderaterna:

Vården handlar mycket om attityder och värderingar om allas lika rätt i samhället, men även om kunskapsbrist bland sjukvårdspersonal. Därför är det mycket viktigt att det finns utbildningsmaterial att tillgå och att sjukvården agerar utifrån de riktlinje som finns. Nyligen kom Socialstyrelsen med ett nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori samt utbildningspaket för vårdpersonal om olika aspekter av bemötande, ex mot HBT-personer. Vi ser även allt fler vårdcentraler som HBT-certifieras, vilket är mycket bra. Vi ser gärna att alla kommuner ska kunna erbjuda hbt-certifierad verksamhet inom exempelvis äldreboenden.

 Varje år utsätts tiotusentals personer i Sverige för våld, hot och trakasserier av någon som de har eller har haft en nära relation med. För att få kunskap om utbredningen av brott i nära relationer i Sverige, och om hur denna brottslighet närmare ser ut, har regeringen gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av brott i nära relationer. Uppdraget slutredovisades den 15 maj 2014 och bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Vänsterpartiet:

Vi vill göra kraftfulla satsningar så att alla yrkespersoner som möter människor som utsatts för samkönat partnervåld har relevant hbtq-kompetens, det behövs tas fram ett handlingsprogram för hur hbtq-personer som drabbas av partnervåld ska få relevant stöd och hjälp och dessutom vill vi stärka de viktiga nationella brottsofferjourerna för hbtq-personer genom bl.a. att säkra en långsiktig finansiering.

Sverigedemokraterna:

- Nej, det har vi inte. Även här är vårt utgångsläge att oavsett sexuell läggning ska alla människor ha rätten till samma stöd och hjälp. Detta är en generell satsning vi gör för att hjälpa alla människor, då inte minst kvinnor, som utsätts för våld i nära relationer. 

Miljöpartiet:

Det saknas både kunskap och praktiskt stöd. Transsexuella kvinnor tas till exempel inte emot på flera kvinnojourer och för män saknas i princip skyddat boende. Detta vill vi förändra. Det måste bli lika självklart för transsexuella kvinnor som för andra kvinnor att bli väl mottagna på en kvinnojour. Kompetensen på kvinnojourerna behöver höjas, även när det gäller att bemöta lesbiska som blivit misshandlade av sin partner. Manliga hbtq-personers behov av skyddat boende måste tillgodoses.

En ökad hbtq-kunskap inom socialtjänst och polis behövs också så att hbtq-personer vågar anmäla misshandel inom förhållandet.

Socialdemokraterna:

Vården och socialtjänsten har bristande kunskaper och alla som jobbar i verksamheter som tar hand om personer som är utsatta för våld i relationer bör få utbildning kring detta. Kommunerna behöver också få ett tydligt uppdrag att planera sin verksamhet så att det finns skyddade boenden som tar emot och har kunskap om hbtq-personers villkor.

Centerpartiet:

Det är viktigt med vård och stöd vid våld i nära relationer för hbtq-personer, liksom för andra människor. Det är viktigt att polis, sjukvårdspersonal och andra får mer kunskap om detta område för att hbtq-personer som utsätts för våld i nära relationer ska få den hjälp de kan behöva. Det finns också stora brister när det gäller skyddat boende till exempel för män som utsätts för våld av sin manlige partner. Detta är ett område där vi skulle vilja uppmuntra kommuner att ta sitt ansvar.

Kristdemokraterna:

Det krävs mer kunskap inom vården men även inom socialtjänst och polis. Den utredare som regeringen tillsatt ska bland annat föreslå åtgärder för en bättre samordning av stödet när det gäller våld i nära relationer. Vi ser med förväntan fram mot vad den nationella samordnaren Carin Götblad kommer att föreslå i juni, för ett bättre stöd för alla dem som utsätts för våld i nära relationer.

Piratpartiet:

Piratpartiet vill se en ordentlig kompetenshöjning i hbtq-frågor i de yrkesgrupper som kommer i kontakt med människor som utsätts för våld i nära relationer. I dag låter man ofta våld i heterosexuella relationer vara utgångspunkten för arbetet och det leder till att människor som utsätts för våld i en samkönad relationer inte får hjälp utifrån just sina specifika erfarenheter. Det leder i sin tur till att färre söker hjälp och vård och att isoleringen och riskerna blir högre.

Feministiskt initiativ:

Alla offer för våld i nära relationer ska få samma hjälp och stöd av samhället, men fördomar och okunskap begränsar det stöd som ges till hbtq-personer, om det över huvud taget  erbjuds. Stereotypa föreställningar kan medföra att våldet inte erkänns, inte tas på allvar. Ett sämre bemötande från myndigheter innebär sämre möjligheter att få skydd från sin misshandlande partner och ökar därmed riskerna för brottsoffret.

Heteronormativitet och hbtq-fobi är grundläggande när det gäller hur våldet tolkas och värderas i nära relationer för hbtq-personer. För korrekt och säkert bemötande, måste därför kunskapen hos berörda myndigheter höjas väsentligt. Alla myndighetspersoner som brottsoffer kommer i kontakt med (rättsväsende, sjukvårdspersonal, socionomer), måste utbildas och fortbildas i normkritiskt perspektiv.

Hbtq-personer som utsätts för våld i nära relationer måste få bättre stöd, här måste kommunerna ta ansvar och erbjuda skydd och hjälp. Tillgången till stöd och till skyddat boende för den som misshandlas av sin partner får inte villkoras på grund av offrets sexuella läggning eller könsidentitet.

 Kommunen ska ansvara för samordningen mellan myndigheter i ärenden som rör våld i nära relationer. Våldsutsatta ska inte själva behöva ansvara för denna samordning.

Fotnot: Frågorna ställdes som två av flera frågor i en enkät till partierna som skickades ut i början av maj 2014.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".